Livet sett genom rosa glasögon

Chacago – del II

Fredagsmorgon i the Windy City. Och tillfällig paus i dejten eftersom Grant måste besöka sin gamla skola. Han brukar donera årliga stipendier till de två duktigaste arkitektstudenterna där. Som ni vet är det inte gratis att gå i skola i USA och det finns en massa begåvade ungdomar vars familjer inte klarar av årsavgifter på runt 1/2 miljon kronor, eller mer. Som tur är finns det också många framgångsrika entreprenörer villiga att hjälpa färska talanger, och my darling är alltså en av dem. :)

Jag själv hade också morgonplaner: maila Sibboshire och utforska the Mag Mile. Gled ner i ballerinorna och vandrade ut en oväntad dollarhundring rikare (Grants tolkning av vad en latte kostar). Fattar inte vad jag hade gjort åt kamerainställningarna men ni ser troligtvis ändå varför broutsikten i dagsljus gjorde mig lika lycklig som jag var kvällen innan:

Det sexiga tornet till vänster är Trump Tower, den tredje högsta skyskrapan i USA (högre än Empire State Building). Jag älskar människor med storhetsvansinne! Världen är så mycket snyggare tack vare dem. :D

Michigan Avenue (paradgatan) går mellan dessa byggnader:

Amerikanerna flaggar oberoende om det är helg eller inte. Den vänstra flaggan känner ni igen, den högra med stjärnor är Chicagos egen.

Längre än så här kom jag inte innan jag hittade ett utmärkt café med WiFi. Var? I stans coolaste byggnad!

Det här är Tribune Tower. Byggd 1922 i neogotisk stil och vinnare i en internationell tävling anordnad av Chicago Tribune som ville ha “den snyggaste kontorsbyggnaden i världen”. Tävlingen vanns av ett par NYC-arkitekter men bidraget som många gillade ännu mer var en enklare version, designad av… wait for it… finske Eliel Saarinen! You go, Finland! :D

Tornet pryds av figurer from Æsops fabler och över hundra stenfragment från känd arkitektur runtom i världen. Ja, det finns alltså stenar från andra byggnader inbäddade i väggarna – t. ex. från Westminster Abbey, Cheopspyramiden, Kinesiska muren, Colosseum och Jesus födelsegrotta. Fram tills nyligen fanns det också en 3,4 miljarder år gammal månsten från Apollo 15-rymdfärden i en glasmonter vid ingången. Den kunde inte bäddas in i väggen eftersom NASA äger alla månstenar, så den var bara ett lån och är nu återlämnad.

Det var alltså här inne jag satt med morgonkoffeinet och mailade glada smileys till mina föräldrar. Nytt personligt rekord i originellt latteställefynd! :)

När jag var klar fortsatte jag norrut. En bild säger mer än tusen ord, men ni får flera just in case:

Vad tycker ni? Allt man behöver för en dräglig vardag? I think so. :D Och visst är Burberry-huset ursnyggt?

Som om inte det här var nog finns det en tvärgata under namnet Oak Street. Oh. Em. Gee. Jag drar fortfarande efter andan när jag minns mina första steg där. Och man kan bo där. Ja, mitt bland alla boutiquerna! Hello, paradise!

Jag fotade en hel massa fler bilder av the Mag Mile och dess tvärgator men tyvärr är kvalitén på dem horribel pga. mina kamerainställningar. Nöjer mig med dessa två tillägg:

En grej jag också vill nämna är hur mycket jag uppskattar amerikanska städers “attention to detail”. Det finns små staket, trimmade buskar och en massa liknande ej livsviktiga, men definitivt estetiskt nödvändiga, dekorationer överallt. Enligt min åsikt bör en stad inte ha vildvuxna häckar och okantade gräsmattor, orörd natur hör hemma på landsbygden. Amerikanerna verkar vara av samma åsikt.

Ok, en bild till. Macy’s ingång ni ser på bilden ovan är en del av det här:

Ja, det är John Hancock Center i bakgrunden. Ni ska få se utsikten från den snart. Photoshoppar vidare…

Chicago – del I

Ok, för er som inte är bekanta med stan, här är en liten karta. Jag tycker personligen att var och varannan plats där är en sevärdhet. Blev kär i stället så fort jag såg dess skyline genom bilrutan. :)

Snabbinfo: stan har 2,7 miljoner invånare. Chicagoland (innerstan + förorter) 9,5 miljoner. Den är tredje störst i USA.

The Windy City

Jag höll mest till i närheten av Magnificent Mile. Men vårt hotell var inte alls den skyskrapa jag nämnde tidigare. Det var skyskrapan mittemot, på andra sidan bron. Jag och Grant bosatte oss i samma “rum” (stor som en svensk trea…) med denna utsikt utanför fönstret:

The Mag Mile first thing in the morning is NICE :)

Den höga byggnaden med två antenner i bakgrunden är John Hancock Center, Chicagos fjärde högsta byggnad. Vi åt middag på 95-e våningen så ni får se mer av den senare.

Kvällen jag anlände var jag inte speciellt hungrig och Grant föreslog därför ostbricka några kvarter ifrån vårt hotell:

Det här stället heter Eno och visade sig vara perfekt för en “första andradejt”. Precis lagom musikvolym, romantisk belysning och gott om utrymme mellan borden. Menyn bestod av en massa prisbelönade viner (haha, fanns ett Fifty Shades of Gris-vinprovningstema för Pinot Grigio-fans), europeiska ostar och charkuterier. Och handgjord tryffel. Omg, vad jag önskar att jag hade fotat chokladdisken precis vid ingången. De har tom. något som heter blue cheese chocolate! Nästa gång jag besöker kommer jag absolut att smaka.

Som det var nu kändes Grant mycket intressantare än tom. choklad så jag pekade runt lite förstrött på menyn och hängav mig sen åt att reconnecta med mannen mitt hjärta fastnat för. What can I say, he’s special. :) Vi pratade en hel massa (jag återkommer med detaljer) och sen vandrade vi tillbaka till vår skyskrapa precis på andra sidan Michigan Avenue Bridge.

Jag har en massa favoritbyggnader i Chicago men jag tror att den absoluta favvofavoriten är detta mästerverk. Looove!

The Wrigley Building byggdes 1920, på beställning av tuggummimagnaten William Wrigley (Orbit och Hubba Bubba, någon?). Materialet är vit terrakotta. Väggplattorna går i sex olika nyanser av vitt: från off-white nedtill till blåvit upptill, så att byggnaden ser ljusare ut i höjdled. Plattorna handtvättas när de blir smutsiga. Yeah, I know! :D

Och så här såg det ut på bron när vi promenerade tillbaka “hem”:

Kommer fler bilder snart. Hade väldigt konstig inställning i kameran och måste photoshoppa mer än vanligt. Men det är bara kul. :)

Jag är tillbaka! Ska snart ta itu med Chicagobilderna. Måste bara vila upp mig efter åtta timmar över Atlanten och en femtimmars mellanlandning i Paris. Missade det planerade anslutningsflyget pga. snö. Ja, SNÖ. Vädret i Chicago vände från närmare 20 grader till att det snöade isslask när jag skulle flyga tillbaka. Resten var AWESOME! Älskar precis allt med den här resan. :)

Så här kommer mina hemtrakter att se ut de närmaste dagarna:

Jag och Grant ska bo i skyskrapan till höger på bilden. Den ligger precis vid början av Magnificent Mile, Chicagos svar på Champs-Élysées. Och vår granne, Michigan Avenue Bridge, är samma som på mittersta bilden här. Jag blev förtjust i den så fort jag började browsa Chicagobilder, and what are the odds, Grant bosätter oss granne med den! Gjorde lite research och lärde mig att den här bron är inspirerad av Pont Alexandre III i Paris och att den brukar öppnas två gånger i veckan. Hoppas, hoppas, hoppas… :D

På tal om annat, ta en titt på mitt bagage:

tag

Tidigare idag skulle jag köpa en ny id-tag till resväskan. Fanns en hel del att välja på men av någon anledning drogs jag hela tiden till den högst oseriösa grejen ni ser på bilden. Humoristiska texter på kläder eller accessoarer är lite hillbilly, jag vill helst hålla mina stilrena. Men jag köpte den i alla fall.

Och nu när jag provar kläderna jag ska ha på mig under resan så märker jag att den där blå färgen matchar kappan! Resväskans färgton matchar datorväskan men nu har jag dessutom något som förenar bagaget med mitt ytterplagg. Haha, inte att undra på att jag kände sån dragning till den. Ok, here’s the plan: nästa intresserade som frågar hur jag lyckades sammanställa mitt yttre så genialt får höra att jag grubblat på saken i flera dagar. Och att man dessutom måste ha en flerårig utbildning för att färgkoordinera på det här avancerade sättet. LOL

Nu ska jag packa det sista och relaxa inför morgondagens resa. Kommer inte att uppdatera bloggen förrän jag är tillbaka men då borde det finnas en hel del bilder att roa er med. Hugs & sunshine, alla! :)

Lyckades powerwalka ca fem kilometer i morse innan händerna frös till is och sen har det regnat non-stop hela dagen. Ok, bättre lite än inget alls men ni ska veta att jag aldrig har känt mig så bestämd med att fortsätta livet i ett tropiskt klimat som idag. Rullade en ramsa svordomar i huvudet medan jag torkade tårarna (pga. iskall vind), snöt mig och slank ner i närmaste tunnelbana. Inte konstigt att ens drömmar är fantastiska när de slår in, man har verkligen grundat ordentligt haha…

Garderoben är under kontroll. Har nu allt jag behöver för att vara välklädd i slutet av veckan. Och det roligaste var att jag redan på morgonen blev stoppad av en dam på gatan för att hon ville veta var jag har köpt min “ursnygga jacka” = en gammal quiltad grej jag brukar powerwalka i (den har tom. ett sömhål på ena ärmen)! Saker som händer när man vridit skallen rätt och tunat in sig på kanal Irinalicious. :)

Sitter nu och fyller iPad med underhållning för flygresan. Serier, tidningar och reseböcker om Chicago. Jag tycker om att läsa in mig på ställen jag besöker och en massa timmar i ett flygplan är ju perfekt för ändamålet.

Väntar också på att Grant skickar över info om hotellet. Vi ska troligtvis träffas på flygplatsen (han flyger in från Florida) men ni som läste om min förra USA-resa förstår exakt varför jag inte lämnar såna här detaljer förbisedda. Det är sååå mycket trevligare att leta reda på varandra efter att man har packat upp, duschat och hällt ner lite skumpa än att sitta på sitt bagage mitt i folkrusningen och panikpinga icke-fungerande elektronik. ;)

Bortkastad måndag. Försökte shoppa kläder utan att veta vad jag egentligen vill ha, i sällskap med en tung datorväska + ett blött paraply. Ingen powerwalk. INTE bra för humöret.

De goda nyheterna är att total misslyckade dagar som den här brukar göra mig dubbelt så effektiv nästa dag. Ska strax prova igenom allt jag har i garderoben och bestämma exakt vad det är a pretty little thing like myself behöver packa med för ett väder som skiftar från +5 till +20. Får garanterat någon bra idé så fort jag “connectar” med yta&stil-Irina. Dessutom är det spakväll. Sitter och skriver insmord med BUS och ansiktsmask, och med tandblekningsremsor i munnen. Märker också att jag inte har ätit speciellt mycket idag på grund av regnstressen… Som sagt, det finns hopp.

I morgon blir det musikterapi och sen är humöret garanterat i topp. :) Några minuter av det här HÖGT dunkande i öronen kommer att göra mig lika hög på livet:

Never (Radio Edit) – WAWA & M.A.R.K. ft. Javine

Kom precis på idén att browsa lite i Polyvore. Skadar inte med lite inspiration av det slaget heller…

:: Vad menar du med att se genom rosa solglasögon egentligen? Nyfiken bara.

Att betrakta något genom rosa glasögon är ett uttryck med anor från 1800-talet och betyder att man endast observerar trevliga saker. Det här talesättet poppade fram som en självklarhet när jag skulle döpa min nystartade blogg för sju år sen. På den tiden hade jag ännu inte stiftat bekantskap med The Secret eller Abraham-Hicks och visste inte att även jag själv skulle författa texter om attraktionslagen. Men uttrycket gav ändå en bra beskrivning på min världssyn och livsstil, och även på vilken ton jag ville att inläggen skulle hålla. Att publicera elakheter och älta problem är inte min grej helt enkelt, jag gillar att leva gott och älska livet – både IRL och digitalt. Och jag är helt klart inte ensam om det här. ♥ u so much, guys! :)

:: Varje gång du serietipsat har jag totalfastnat. Älskar verkligen dina tips! Har du några guldkorn att dela med dig av?

Tyvärr har ingen av de nyaste serierna lyckats få mig på kroken så jag tittar på nya säsonger av gamla favoriter, just nu är det Reign, Dallas, Drop Dead Diva och Scandal. I maj startar ytterligare en som jag tror att många av er också har saknat – 24. Jack Bauer är tillbaka och nu smäller det i London!

24: Live Another Day promo
Back to Top