5th Avenue

Lycka är: att bo i en stad där det växer färsk frukt på huvudgatan. :D Promenerade ner mot stranden en morgon och upptäckte plötsligt några intressanta träd.

Var först inte helt säker på att jag såg rätt, för det kunde ju omöjligt vara min största fruktfavorit, för bra för att vara sant helt enkelt. Frågade Bruce men han var som lokalbor normalt är världen över, clueless om de coolaste inslagen i sina hemtrakter. Så jag googlade och ja, det är verkligen mangoträd! Alltså, jag vet att man hittar mango i vilken butik som helst men ändå… Yay! :)

Att bara gå längs 5th Avenue utan att fota är mycket svårt, i alla fall för mig. Så jag knäppte igen en massa bilder. Här är Naples centralaste Starbucks med sin supertrevliga innergård, ytterligare ett kärt ställe att dricka morgonlatten på.

Exempel på några glada gatugrannar, i riktning mot stranden:

Lokalbornas giving back to the community-mentalitet har satt spår även på denna gata. Tar man en närmare titt på bänkarna ser man att de är försedda med donationsskyltar.

Yabba är en Karibien-inspirerad restaurang som jag varit nyfiken på länge. Har hittills inte hunnit längre än till Dabba Doo-gatorn utanför men det är bara en tidsfråga innan den där coconut shrimpen på menyn blir avsmakad….

Kvarteren vid stranden kantas av villor (det var här jag fick syn på mangoträden) och just nu är jag extra förtjust i dessa två:

Och så TADAA! – sand och hav mitt i stan. :)

Paradise flashback

Oh no, temperaturen sjönk plötsligt från 30°C ner till 13°C och jag kan inte ens gå barbent! Trängseln i centrum känns också konstig. Blev faktiskt lite förvånad när någon i normal kill or be killed-anda trängde sig före i rulltrappan utan så mycket som ett ”excuse me, miss”.

LOL Ja, jag är tillbaka i Stockholm. Och eftersom jag landar långsammare mentalt än fysiskt så tänker jag publicera några Naples-inlägg till, i terapisyfte. Fotade ett stenkast ifrån Bruces hus. Kaniner utanför fönstret är nog det enda hans och min hemmiljö har gemensamt…

Nope, ingen tunnelbana någonstans. ;) Bakom ryggen på mig ligger områdets privata restaurang, gym, biograf och businesskontor. Och poolen såklart. Den kommer man bara åt genom att skanna sina fingeravtryck. Imponerande high tech med tanke på att USA fortfarande inte har chip på sina betalkort. (Läste nyss att det införs i höst.)

Här kan man alltså ligga och slappa om man inte orkar ta sig utanför grindarna. Det är solstolsservering (personalen från restaurangen kommer ut med drinkar) och utmärkt plats att bekanta sig med grannarna på. Fast kommer man lite senare på dagen brukar det vara ganska tomt, vi har flera gånger haft hela stället för oss själva.

wading pool
(n.) a small shallow area of water in which small children or adults can get their feet and lower bodies wet

Feet and lower bodies. Visst. Kanske om man inte utnyttjar poolens potential till max. Bara så ni vet, de där kokosnötterna vänder sig slumpmässigt, inte i den ordning man tror att de ska göra det. Så om man leker ”hela havet stormar” under dem (don’t ask…) kan man mycket väl bli blöt också på överkroppen. ;)

Här kan man hänga på tork:

Wow, för bara ett par år sen kunde jag inte tänka mig att bo någonstans där man var tvungen att köra bil för att besöka innerstan men efter att ha blivit bekant med Palm Beach och Naples har mina preferenser blivit totalt uppochnervända. Mitt tidigare så spännande city-liv känns allt mer been there, done that. Nu vill jag ha mycket utrymme omkring mig, både inomhus och utomhus. Powerwalkar gärna på stranden och måste inte längre ha LV på gångavstånd (fast det ska absolut vara nära dit med bil!). Älskar fortfarande restauranger och barer men börjar nu se det som en fördel att en ort saknar nattklubbar som är öppna till fyra på morgonen. Att kunna tillbringa mycket tid ute på havet är också en grej som plötsligt blivit viktig.

Processar alla nya intryck i huvudet och börjar bli allt mer bestämd med exakt vad det är jag vill ha. Känns väldigt nice att veta var man hör hemma, även i stunder när man är någon annanstans och fortfarande slipar på vissa detaljer. Spännande tider… :)

Morgon på Third Street South

Att börja dagen med frukost under ett parasoll på Jane’s ligger mycket högt på min välmåendelista. Det råder en rofylld, avslappnad stämning här tom. under högsäsongen när det är fullsatt. Nu när de flesta snowbirds har lämnat stan kändes det nästan som att befinna sig i en privat trädgård. Fågelkvitter i luften, fiskar i dammen, servitörer med spännande europeiska accenter… Helcharmigt!

Jag upptäckte igen att Jane’s är större än jag trodde. Man kan ju tom. sitta på baksidan av huset med utsikt över parkeringen. Ifall det alternativet låter lite torftigt är det bara för att man är van vid andra slags downtowns än Naples. Vid parkeringen här hittar man ett romantiskt privatbord klart lämpligt för speciella tillfällen! :D

Passade på och tog några fler bilder av området. Alltså, den här stan är så fairy tale-snygg! Och så ren att man säkert kan slicka väggarna (inte en helt galen idé med tanke på husfärgerna).

Kombinationen av natur och civilisation är också helt i min smak. Grönska och blommor överallt, ändå behöver man inte ge upp någon urban bekvämlighet. Third Street South har tom. en egen concierge. Förutom information om restauranger, butiker och evenemang kan man få hjälp att frakta hem allt man handlat, eller så förvarar de ens kassar och paket medan man shoppar vidare. Och så här lantligt kan man bo bara ett stenkast ifrån allting på bilderna ovan:

Haha, märks det att jag är helt ”såld”? Bra. Då vet ni vad jag tänker fylla min framtid med. Finslipning på gång. ;)

Naples Zoo

Nu har jag redigerat fler bilder från djurparken. Området är även en botanisk trädgård och jag slutar inte förvåna mig över hur många av mina tidigare krukväxter man hittar där, i jätteformat.

Djuren… omg! :D Man kunde rida på kameler, se en ormshow, mata giraffer och delta i diverse guidade turer. Till exempel båten på bilden ovan tog en till öar bebodda av endast apor och lemurer. Men den som charmade mig mest var nog tigern som chillade i poolen. Sååå fiiiin!

Självklart är ingen djurpark i Florida komplett utan en alligatordamm. Tyvärr missade vi Alligator Bay Feeding med bara en halvtimme så jag fick inte se mina favvoödlor bli matade. Men jag kommer tillbaka, och då minsann… Vill man bara titta på när alligatorer ligger och vilar är ett zoobesök inte ett måste. Det räcker att köra längs Alligator Alley och stanna på något utkiksställe – eller vid denna bensinmack. ;) Återkommer snart med inlägg om senaste besöket där.

Naples djurpark subventioneras inte med skattepengar utan drivs med hjälp av privata donationer. Det här upplägget funkar överlägset bäst i praktiken. Dels är själva djurparken renare, snyggare och mer påkostad än någon annan jag sett, och dels har den tom. resurser att i sin tur bidra till annan välgörenhet. Man planterar årligen 25000 träd i Afrika, Asien och Amerika och är dessutom en av de största finansiärerna i prestigefulla Association of Zoos and Aquariums som driver både inhemska och internationella naturskyddsprojekt, bl. a. bevaring av utrotningshotade lemurer, pantrar, leoparder och elefanter. T. ex. i Madagaskar tar man hand om vilda djur som konfiskerats av illegala handlare samt driver en skola för att utbilda lokalbefolkningen i naturskydd och ekologiskt jordbruk. Förra året kunde Naples Zoo också, i äkta goda granar-anda, ge Collier County-borna inträdesavgiftsrabatter till ett rekordvärde av 1,5 miljoner dollar.

Kapitalism rocks big time och det jag gillar med USA är att man, om man donerar pengar till välgörenhet typ denna djurpark, kan dra av beloppet från pengarna man är skyldig att betala i skatt. I praktiken bestämmer man alltså själv vad ens skattepengar används till vilket är klart trevligare än alternativet. Kan knappt hålla mig tills jag får börja adoptera vägar, parker och alligatorer. :)

Jet spotting

När jag fortfarande bodde hos mina föräldrar i Finland var ett av våra lokala tidsfördriv att klättra upp på berget vid Vanda flygfält och titta på flygplan som gick ner för landning precis ovanför huvudet på oss. Till min stora förtjusning bjuder Naples på samma nöje, i ännu trevligare version. Precis vid Bruces båtklubb ligger stans flygfält för privatplan och det finns tom. en bekväm plattform där man kan stå/sitta/ligga/hoppa-runt-som-en-femåring medan man beundrar fina lyxjets som landar och lyfter. Attention universum: jag skulle gärna vilja flyga så här i stället för kommersiellt! *torkar av dreglet från tangentbordet*

Valmöjligheter

Vad jag uppskattar mest med Naples är de kilometerlånga, öde stränderna där man kan detoxa från Stockholmsträngseln och slippa höra annat än havsvågor skölja upp över sanden. Men skulle jag någon gång känna för strandparty à la Fort Lauderdale, då finns det faktiskt också som alternativ. Vi brukar ofta passera lokalbornas ”mingelstrandremsa” på väg till Marco Island. Så här firar sällskapliga människor weekend i 30°C:

Big is beautiful

Åh, vad jag älskar storleken på de lokala snabbköpen och att man på en helt vanlig Publix kan köpa både chokladdoppade jordgubbar och en flaska Moët.

Apoteken överträffar också ens förväntningar, förutom medicin säljer de allt från biltillbehör till diskmedel, Essie-nagellack och hårsalongsmärken typ Tigi och Redken. Konstigt nog visade sig det största fyndet vara en tredollars duschtvål. Under mitt allra första besök på Walgreens spontanshoppade jag en Softsoap med sheasmör och upptäckte att den var jättebra, underbar doft och härligt tjock konsistens. Softsoap tillverkas av Palmolive-Colgate men den Palmolive-duschtvål som säljs i Europa är inte alls lika krämig som det här stuffet. Why?! Köpte en ny flaska av den nu, plus lite annat som låg i närheten…