Alltså jag bara älskar när Dr Phil säger det där. Och så svarar alltid hans gäster: ”Yes, of course I want to be happy, but… bla bla bla bla bla bla…” Vaddå att budskapet har landat i dålig jord!

Har inte ni också märkt hur mycket energi det går åt till att övertyga andra människor om sin åsikt? Och till vilken nytta egentligen? Sällan det gäller liv och död. (Jag kom att tänka på det här när jag skrev förra inlägget.)

För några år sedan var jag aktiv på olika nätforum och debatterade friskt om allt möjligt. Till slut började det kännas mer jobbigt än roligt så jag lade av. Och vilken lättnad det var. Folk tror fortfarande vad de vill tro – men jag bryr mig inte. Klarar av att läsa vilket dravel som helst nuförtiden utan att känna behov att säga emot. Säger bara min åsikt en gång om det gäller något intressant och sen får det vara.

Ni som fortfarande låter er provoceras av allt, tänk på vad det kostar er. Gå inte på, gå runt. :-)