Livet sett genom rosa glasögon

Lightprodukter är gift och gör oss feta

14 kommentarer

Sitter och läser bloggar och förfasar mig över hur många som har gått på lurendrejeriet med lightprodukter.

Tänk på följande: för att lightprodukter (som är berövade all näring) ska se “normala” ut, till skillnad från den äckliga röra de egentligen är, proppas de fulla med kemikalier och stärkelse.

Om man minskar på fetthalten måste man ersätta detta fett med vatten, vilket i sin tur kräver tillsatser typ emulgatorer, stabilisatorer eller förtjockningsmedel för att produkten ska få en stabilare konsistens och likna den fina bilden i reklamen. Ska den dessutom smaka något måste man också tillsätta sötningsmedel och annat crap.

So what? säger ni. Bara man inte går upp i vikt så kan man väl ignorera allt det där…

Well, när man äter sådana här “livsmedel” utlöser kroppen ännu mer insulin än om man hade ätit en produkt gjord på naturlig råvara. Och insulinet är vår fettbildningshormon så ni kan säkert räkna ut resten. Förutom det uppenbara drabbas man även av andra krämpor på lång sikt. Krämpor som man aldrig kan stämma någon enskild livsmedelsproducent för – vilket är det geniala i hela businessen!

Vill man gå ner i vikt finns bara en lösning: ät mindre, motionera mer. Men när ni väl äter, ät riktig mat som består av ämnen som vi ätit i tusentals år och som INTE varit i närheten av ett kemilabb. Människan kan aldrig lura naturen – men konsumenterna sväljer bokstavligen allt.

14 kommentarer

  1. 1 Tirova maj 26, 2009 kl 17:39

    Haha jag har sagt detta till många utav mina vänner under en lång tid men de har trott att jag hittat på de :P kanske ska visa dem det här inlägget :p

  2. 2 Irina maj 26, 2009 kl 18:07

    De kommer säkert inte att tro på mig heller. Det låter ju så logiskt där med att “light” betyder att man blir lättare. Bästa marknadsföringsplojen någonsin!

  3. 3 Tirova maj 26, 2009 kl 19:13

    Ja, det är så skönt också under dessa fuldagar :) Det blir en tvådagars party kryssning med en del av vår student klass :)

  4. 4 Irina maj 26, 2009 kl 20:04

    Have fun! :-)

  5. 5 Helena maj 26, 2009 kl 21:17

    Alla borde läsa boken Den Hemlige Kocken…då är man inte så sugen på light-produkter längre…usch!

  6. 6 Miss Agda maj 26, 2009 kl 21:18

    AMEN.

  7. 7 Ellinor maj 26, 2009 kl 21:29

    Ibland undrar man hur folk tänker…men det ligger väl någonting i det man säger, man ser och hör endast det man vill se och höra…

  8. 8 Irina maj 26, 2009 kl 21:58

    “Den hemlige kocken” förklarar det hela så bra att jag faktiskt drömde mardrömmar efteråt.

    Tycker så synd om alla barn vars föräldrar blint litar på Livsmedelsverket och matar dem med gud vet vad. Och vad djurmaten är gjord av vågar jag överhuvudtaget inte tänka på. Har ni märkt hur ofta husdjuren dör av konstiga tumörer nuförtiden? Undrar vad det beror på…

  9. 9 Ellinor maj 27, 2009 kl 8:32

    Det allra säkraste vore väl om vi alla blev självförsörjande helt och hållet. Har vår egen lilla kossa på balkongen och ett litet trädgårdsland och allt ;)

  10. 10 Irina maj 27, 2009 kl 10:57

    Och några drängar som sköter om allt… utan att gödsla med giftiga kemikalier. ;-)

  11. 11 Ylva februari 9, 2010 kl 16:01

    Nu hittade jag detta gamla inlägg och blev genast lite uppjagad. Jag läser nämligen till civilingenjör inom livsmedelsteknik, och… ja. Det är inte så farligt med tillsatser som man kan tro!

    Jag vet på ett molekylärt plan vad många tillsatser är och vad dess funktion är i livsmedlet. Sen kan jag lova att ingen tillsats på något vis är farlig egentligen – om en normal konsumtion av varan intas – för i sådant fall hade de aldrig tillåtits i livsmedel. Lagar och regler kring livsmedel är nog snart i klass med de som gäller för läkemedel…

    Dock tycker jag självklart att det är upp till var och en att välja vad man vill äta! Själv kan jag också tycka att “naturlig” mat känns mer genuin och “smakar bättre i själen”, men jag är på intet sätt rädd för tillsatser. Det får heller inte glömmas bort att i vissa fall är de absolut livsnödvändiga – utan nitrit i kött hade vi haft en mängd mer fall av botulinumförgiftningar! (sen att vissa frivilligt injicerar detta oerhört potenta gift i ansiktet är en helt annan femma…)

    Ja, jag skulle nog kunna babbla om detta i all evighet… :)

  12. 12 Irina februari 9, 2010 kl 16:32

    Trevligt med lite “tuggmotstånd”. ;-)

    Som jag ser det finns tillsatsämnen i mat för att konsumenten ständigt kräver ett lägre pris. Förr i tiden kunde man utan problem köpa samma produkter utan alla dessa konstgjorda tillsatser och även idag hittar jag t. ex. tillsatsfritt bröd med precis samma hållbarhet som E-nummerspäckade exemplar. Då kan man fråga sig, vad är idén med dessa tillsatser egentligen?

    Extra misstänksam blir jag när det finns s. k. nyttiga ämnen tillsatta till ett livsmedel som borde innehålla dem naturligt. Varför i hela fridens namn behöver man t. ex. tillsätta vitaminer i juice? Om inte det är så att de arma frukterna först blivit berövade dessa under tillverkningsprocessen.

    Problemet med att bedöma tillsatsernas exakta skador är att man inte faller ner död i samma ögonblick man får dem i sig. Precis som med rökning är det långvarig konsumtion som leder till rubbningar och när det väl händer är det omöjligt att härleda symptomen till något speciellt. Även symptomen varierar från person till person eftersom det alltid är den svagaste länken i kroppen som ger efter. Att forska i såna här saker är inte gratis och gissa vem Livsmedelsverket tvingar att betala för denna forskning – producenterna själva. I ryskan finns ett ordspråk som lyder så här: den som betalar bestämmer musiken. Det gäller inom all business.

    Egentligen tror jag på det du skriver om att en normal konsumtion inte är farligt. Det stämmer säkert att man inte tar skada av att äta något enskilt livsmedel med tillsatser – problemet är att vi äter en massa olika livsmedel och får alltså i oss “den tillåtna mängden” flera gånger om. Ingen enskild producent behöver alltså ta ansvar för skadorna eftersom det inte är deras fel att man även ätit andras produkter. Helt korrekt juridiskt, förkastligt ur moralisk synvinkel.

    Jag ser ingen orsak till att stoppa i mig sånt som är onaturligt då jag istället kan tillföra kroppen äkta näring. Självklart gör jag undantag då och då men min baskost kommer alltid att bestå av det bränsle min kropp är gjord för.

  13. 13 Ylva februari 9, 2010 kl 17:04

    Du har ju tack och lov en väldigt vettig syn på detta ämne – jag är mest trött på alla “E-hysteriker” som nästan skriker och slänger iväg matvaran om de ser ett E-nummer innehållsförteckningen.

    Angående kombinationen av tillsatser – jag satt precis och läste en väldigt artikel angående detta, och tillsatser i allmänhet (det är synd att man inte kan ladda upp en fil i kommentaren, den är nämligen i pdf-form!). Vad man faktiskt studerar när det gäller tillsatser är ju också absorption, metabolism och utsöndring, och på så vis kan man förutsäga huruvida två substanser kanske utnyttjar samma “sites” och mekanismer och därvid kan ha synergieffekt. Det har dock visats att detta inte är så troligt, och OM detta skulle det ske kan det endast ske mellan två substanser som gar ungefär samma funktion – t.ex. två sötningsmedel – eftersom om de har ungefär samma funktion i livsmedlet är de troligtvis också kemiskt lika. Vanligtvis har du inte två likvärdiga tillsatser i samma livsmedel – men självklart ökar ju risken om din diet är en rejäl E-cocktail.

    De acceptabla dagliga intagen av en tillsats justeras faktiskt också efter konsumtionsvanor, det vill säga att om ett livsmedel till förtärs av folk i en större mängd så minskas den maximalt tillåtna tillsatta mängden. De här mängderna justeras faktiskt nu och då, både på grund av nya forskningsresultat och nya konsumtionsvanor.

    Angående tillsatta vitaminer – det behövs! Den pastörisering eller annan värmebehandling som behövs för att säkerställa kvaliten hos en juice eller liknande är visserligen kort – men många vitaminer är fruktansvärt värmekänsliga (speciellt vitamin C). Jag har själv simulerat förloppet av hur halten av vitamin C minskar om du skulle koka blåbärssoppa från grunden – under 3 minuters kokning så försvinner 40%. (ett litet fånigt exempel kanske…men bara för att ge siffror åt mitt babbel ;))

    Sen är ju den intressanta frågan – vad är egentligen onaturligt? Är kemiskt framställt salt eller askorbinsyra onaturligt? Till syvende och sist är det exakt samma molekyler som du hittar i naturen…

    Men ja, jag är nog lite skadad av fyra år av kemi-, biologi- och fysiologistudier… :)

  14. 14 Irina februari 9, 2010 kl 18:58

    Älskar keminördar minst lika mycket som datanördar. Men är ändå försiktig med att utsätta mig för resultatet av deras experiment. ;-) För det har liksom hänt tidigare i historien att man påstått att något är fullständigt ofarligt, varefter man 20 år senare upptäckt att så inte är fallet.

    Tack för artikeln! Kommer att läsa den (och låta mamma som är en f. d. kemist ta del av den).

Vill du också säga något? Välkommen att skapa en ny rosa ruta:

Observera att jag för närvarande inte hinner besvara omfattande frågor, t. ex. förklara attraktionslagen.

Back to Top