Kommentarer till Konsten att vara en optimist

Av: Irina

Irina — Mon, 06 Jun 2011 16:53:38 +0000

Välkommen hit! :-) Läran om attraktionslagen förklarar vår existens på ett så enkelt och underhållande sätt att man inte kan annat än bli inspirerad.

I teorin vet vi alla att man ”borde” tänka positivt men det är inte förrän man sätter sig in i bakgrunden som det blir en självklarhet. Jag är fortfarande imponerad av den här coola livsvisdomen, trots att jag nu har studerat den i flera år. Önskar dig många glada lässtunder & ett smashing liv! :-)

Av: maja

maja — Mon, 06 Jun 2011 16:38:44 +0000

Läste ett inlägg fran dig, och TACK SA MYCKET…
Kommer verkligen fortsätta läsa din blogg, da den ger sa mycket. Har fatt upp ögonen för attraktionslagen, och kommer göra allt för att ändra mitt tankesätt, da livet är för kort att gräva ner sig i negativa tankar. Ha en underbar dag

Av: Irina

Irina — Wed, 19 Aug 2009 10:55:48 +0000

Härlig inställning! För vad har man för alternativ egentligen? Stanna i gropen? Hell no! :-D

Av: Casia

Casia — Wed, 19 Aug 2009 07:43:21 +0000

Irina, jag är helt med dig. Mitt motto här i livet är att allting blir vad man gör det till. Varför ska jag då välja ett liv med mörka nyanser? Mottot gör mig inte immun mot fallgropar, men en del av dess syfte är ju kraften att kravla upp ur den där bloody gropen, borsta av sig skiten och klampa vidare. Jag har ALLTID ett val – sen om det valet är svårt är en helt annan femma, men det valet FINNS. Jag väljer att vara lycklig, i den utsträckning jag kan påverka det själv. Låter rätt så logiskt i mina öron i alla fall… Ciao, guapa!

Av: Irina

Irina — Tue, 18 Aug 2009 16:53:52 +0000

ida: Ja, om man tror på principen om subjektiv verklighet så är det vi själva som skapar vår egen verklighet. Du har alltså själv skapat både ditt rosa moln och en kille som var otrogen. Av vilken orsak vet jag inte. Det är möjligt att du aldrig var rädd för att han var otrogen men att det istället fanns någon överordnad rädsla, förväntning eller återkommande tanke hos dig som manifesterade sig (t. ex. rädsla för ensamhet, tankar om att otrohet aldrig händer dig osv.).

Ha ha, låter det flummigt? Jag håller med. Ändå tror jag på det där. Det är skönt att ha makten att påverka sitt liv trots att man inte ännu förstår hur.

Jag lever också på ett rosa moln, precis som du. Och otrevliga saker händer, som sagt, mig också. Min uppgift är då att göra mitt moln ännu mer rosa, byta ut det sällskap som inte längre passar mig och fortsätta köra mitt race. Och ja, jag låter andra människor ta ansvar för sina handlingar precis som du tycker att man ska göra.

Lycka till med kärleken! :-)

PS. Jag tycker inte att du ska använda orden ”mitt fel”, det låter så negativt och anklagande. Universums lagar är faktiskt lite mer komplicerade än matten i skolan och du kan inte göra mer än din kunskap räcker till vid varje givet tillfälle. Ge dig själv beröm för att du gör ditt bästa istället.

Helena: Stor kram till dig också! Du inspirerar mig att sitta uppe och skriva till fem på natten. :-)

Av: Helena

Helena — Tue, 18 Aug 2009 15:48:07 +0000

Du var väl värd den kommentaren Irina, och vi tänker så lika du och jag… Hela mitt recept finns i drygt 600 inlägg på min blogg… ;)
Kram till dig!!!

Av: ida

ida — Tue, 18 Aug 2009 14:31:16 +0000

Alltså jag tycker ju ändå att det låter lite som att ”om du är rädd för att din kille ska vara otrogen är det ditt fel om han är det” och de är bara bullshit. Det är hans fel och hans val och ja fick honom inte att göra det med mina tankar. Nu har ju inte detta hänt mig. Jag levde i ett förhållande då allt var perfekt, jag var mer kär än någonsin och jag visste att det var denna människan jag skulle leva med. Jag visste att han aldrig skulle vara otrogen; sedan var han det. Var det mitt fel också? Attraherade jag till mig det när jag flög runt på mina rosa moln?