Nu fick jag höra det igen! Alla som varit på semester och inte har sett mig den senaste månaden beter sig på exakt samma sätt – spärrar upp ögonen och utbrister: “Men oj, nu har du gått ner i vikt igen!” Och sen vill de veta exakt hur jag har gått till väga. Jag fattar ingenting för vågen visar nästan samma som tidigare. Har min powerwalking verkligen gett de där berömda musklerna som väger mer än fett?

De senaste veckorna (efter att jag återvände från Finland) har jag fortsatt i samma stil som tidigare i sommar, alltså gått mellan 8 och 24 km varje dag. Jag går inte med stavar utan helt normalt, har bara lite vassare armbågar än i vanliga fall för att inte bli uppbromsad av turisterna på Götgatan. Det gäller att hålla farten uppe men egentligen tycker jag inte att det här är alltför ansträngande som “riktig” sport är.

Och för att det inte ska bli tråkigt att gångpendla mellan hemmet och centrum så har jag förstås alltid något ärende som ska uträttas. T. ex. maten ni ser här ovan kostade mig 8 km. Det är precis som på stenåldern när man var tvungen att jaga själv! :-)

Förutom allt det här gåendet så äter jag bara när jag är hungrig och då bara så att jag blir nöjd, inte proppmätt. En typisk dag ser ut så här:

• frukost: ett ägg + morgonyoghurten
• mellanmål: latte macchiato (kalorierna kommer mao. från den feta baristamjölken)
• mellanmål: Keso och makrillfilé i tomatsås
• middag: något proteinrik sallad med grönsaker + ägg, fisk, avocado, oliver, Keso, mozzarella, räkor, osv.
• kvällsmat: yoghurt med müsli och jordgubbar
• utfyllnad: ostskivor när jag är småsugen

Ja, svårare än så är det faktiskt inte. Hjälper förstås att ha annat att tänka på än mat. ;-) Och chokladen låter jag bli bara för hyns skull, annars skulle ett par bitar få plats utan problem.

PS. Så här gick jag ner alla sambokilona förra året.