Klockan är mitt i natten och jag är på väg till Centralen för att möta min ”lillasyster” Olga som snart landar på Arlanda. Hon ska bo här hos mig över helgen och jag vet redan nu att vi kommer att ha jättekul för det blir det alltid när vi två är på samma ställe. :-)

Kan ju passa på och berätta lite om vår bakgrund för er som inte hängt med från början. Olga och jag träffades första gången när hon bara var åtta år gammal (jag var 19 och hade precis gått ut gymnasiet). Eftersom jag, precis som hon, hade flyttat till Finland från Ryssland i samma ålder – till samma lågstadium och utan att kunna ett ord svenska – blev jag ombedd att bli hennes stödperson och hjälpa henne få en bra start i det nya hemlandet.

Det kändes minst lika spännande för mig som för henne. Jag hade nämligen ingen erfarenhet av barn alls på den tiden (och inte nu heller egentligen) och visste inte riktigt hur man kommunicerar med sådana på ”rätt” sätt. För man kan ju inte prata normalt, använda vuxenterminologi och häva ur sig ord som prioritet, ambivalent och obligatorisk… vilket jag ändå gjorde. Och vet ni vad, det gick hur bra som helst! :-) Först på ryska och sen på svenska, som Olga lärde sig på rekordtid.

Trots att jag från början bara skulle hjälpa henne lite med språket ”fastnade” vi för varandra och fortsatte umgås. Jag var den enda vuxna som hon kunde prata med när det gällde riktigt känsliga saker och jag själv blev imponerad av hennes personlighet, trots att hon precis börjat utveckla den. Har aldrig sett så mycket styrka och målmedvetenhet hos en så liten människa tidigare.

Och så gick det som det gick. Olga är 22 nu och så smart och mogen i skallen att jag faktiskt respekterar henne som en jämnårig. Det är otroligt fascinerande att se någon växa upp inför ögonen på en och plötsligt vara lika vuxen och myndig som man själv. Tidigare pratade jag inte så mycket om mitt liv (och i all synnerhet inte om några problem) utan ägnade mig bara åt att lyssna och hjälpa henne genom tonåren. Men nu har vi blivit riktiga vänner och jag får minst lika goda råd av henne som hon fått av mig. Vilket är extra kul då vi har skrämmande lika syn på livet och allt som gör det värt att levas.

Måste rusa nu men uppdaterar er så fort jag hinner. Ha en trevlig lördag!