Igår kom första snön och allt det medför. För min del att jag håller på att bryta benen av mig eftersom jag älskar högklackade stövlar och går omkring i såna tills det blir för halt på gatorna – något jag märker genom skräckupplevelser typ den igår. Trippade glatt fram på väg till Scandic Anglais och tyckte att det var hur härligt som helst med all blötsnö som forsade ner uppifrån… tills jag plötsligt märkte att jag inte längre hade kontakt med marken utan gled fram på snöslask. Rakt upp i luften.

Det finns inget mer förnedrande än att inte kunna behärska sina höga klackar! Lyckades tack och lov återfå balansen genom att vifta runt med armarna som en uppskrämd höna och grabba tag i ett trafikljus. Kände kallsvetten bryta ut när jag tänkte på hur det kunde ha slutat – gipsade ben ser asfula ut i stay-ups.

Tycks bara vara jag som har såna här problem för alla runtomkring verkade ha spikskor och snökedjor och saktade inte ens farten medan jag själv halvkröp den korta sträckan som var kvar till hotellet (och härlig heltäckningsmatta som man omöjligt kan halka på). Så där är det varje vinter. Börjar förstå charmen med rollator…