Lycko-hypen motsäger sitt eget syfte genom sin antydan om att lycka är något som inte är naturligt för oss. Att lyckan är frånvarande och att man måste jaga och fånga den.

Paradoxalt nog ska man hålla sig ifrån denna hype… just för att må bra. Därför att det inte är välmåendet som är fel – det är ovanan att inte ta det för givet. Och att söka bekräftelse på huruvida man är lycklig eller inte hos andra. Det är som att ständigt kolla om ens hjärta slår eller inte och fråga andra hur de gör för att det ska funka.

Hemligheten bakom en lycklig tillvaro är att sluta leta efter den. I stället för att tro att lyckan och man själv är två separata enheter måste man förstå att man är en enda. Det man är ett med går inte att förlora.

Så fort man slutar ifrågasätta om man är lycklig eller inte märker man att man är det. Och då ser man på omvärlden genom en lins som inte släpper in motsägelser – man älskar mörkret för att man älskar ljuset som syns tack vare det.

men jag funderade där på överlevnadsstrategier ja…

jag har några tips då jag varit igenom flera kliniska depressioner, inklusive panikångest dygnet runt under ett flertal år. jag har jobbat väldigt mycket med självkänsla, oerhört mycket med yoga och även annat.

när man är så otroligt djupt nere som många är så har det viktigaste för mig varit att fortsätta hoppas, och att göda hoppet och affirmera inför framtiden. så det är väl tipset om det är riktigt illa.

sedan skriver jag alltid ner tre eller fler saker som varit bra när jag går och lägger mig om kvällarna, oavsett om det bara varit avsaknad av stark ångest eller någonting dylikt, jag har påverkad mtit sinne till att bli mer positivt och trots att jag drabbats av vad många skulle säga motgång på motgång så har det här positiva synsättet ”hoppat in” och fått mig att automatiskt börja se ljusare på situationen.

vet inte om det var till någon nytta men håll till godo =)

hälsningar caroline

Släpp taget om det du har förlorat – det drar ner dig i fördärvet. Du kommer aldrig att få tillbaka exakt det du haft men du kan få något annat som ger dig precis samma tillfredsställelse eller bättre.

Att du vågar tänka på självmord visar att du är redo för drastiska metoder. Bra!

Våga nu erkänna att du är dödstrött på att må dåligt. Och att du hittills gjort det i vild protest mot att ha blivit fråntagen något som legat dig så nära hjärtat.

Din protest är noterad. Och du kommer senare i livet att få förklaring på varför det var nödvändigt för ditt eget bästa att allt gick som det gick. Vad som INTE är meningen är att du ska vara olycklig. Inventera det du har kvar idag, sätt upp nya mål och ta avstamp från botten. Fejka tills autopiloten slår på! Att gå miste om all ny lycka som väntar dig precis runt hörnet är rena vansinnet. Du vet bättre än så.

Ser fram emot din comeback! :-)

De bästa är att börja öva på något som faktiskt är av betydelse för en istället för att experimentera med blå fjädrar och röda bollar som vissa rekommenderar. Däremot ska man inte välja något som är så viktigt att man är desperat eller tror att är jättesvårt att förverkliga.

Jag har på senaste tiden fått mer övning i att önska på rätt sätt (= utan att fixera mig). Har vid flera tillfällen tänkt tankar typ ”det skulle vara trevligt om x hände nu” och så har jag blivit distraherad av något vilket förstås innebär att man släpper tanken. Och DÅ har jag fått glada överraskningar inom allt från några minuter till några timmar. Blir lika förvånad varje gång trots att jag i teorin tror på det här.

Önskar dig mycket nöje! Berätta gärna hur det går. :-)

Heidi: Kan inte låta bli att le när jag tänker på hur du fick din nuvarande lägenhet. :-)

Hannas mamma laddar: Att känna tacksamhet är verkligen jätteviktigt. När man gör det bekräftar man att bra saker kommer till en och att man därför kan förvänta sig mer. Och att man faktiskt har behov av dem eftersom de får en att må så bra.

Gillar din inställning även i övrigt. :-)

Ja, jag har också mina små överlevnadsknep. :) Här kommer några.

1) Håller inget inom mig, är jag ledsen så gråter jag, arg – då svär jag. Jag tror inte på att gå runt i livet och ha alla negaativa känslor, inom sig, för sig själv…

2) Känn tacksamhet. Varje kväll ägnar jag några minuter åt att känna tacksamhet över saker som hänt, människor som finns i mitt liv och jag inser ganska snart att jag är väldigt rik!

3) När det är jobbigt, jag är ledsen och mår skit, tänker jag – ingen av mina nära har dött, det är faktiskt det värsta som kan hända mig… Det kanske inte får mig glad direkt men jag ser det från ett annat håll, får lite perspektiv på det hela…

Cia: Har gärna fel när det gäller positiva saker. :-)

Helena: Åh, sån här feedback gör mig tårögd. Tack, snälla!

Casia: Takes one to know one. Du är nämligen precis en sån person som man tror att är helt perfekt utan ett enda problem i världen. Därför blev jag jätteimponerad av hur snäll, mänsklig och ödmjuk du är när jag träffade dig förra månaden. I like you. Hugs tillbaka!

Slava: Exakt! Så länge det inte tar livet av en gör det en starkare.