Söndagsgnäll (beror mest på sömnbrist)
Jag fryser om händerna. Inomhus! Ska man inte vara rökare för att vara tvungen att dras med såna problem?
Sitter vid datorn och kedjedricker te för att ha något att värma mig på. Försöker lägga upp morgondagens program och konstaterar gång på gång hur mycket jag hatar att ringa runt till olika ställen. Att behöva förklara sitt ärende måste vara en av de tråkigaste sysselsättningarna som finns. Man vet ju redan själv vad man vill, hur trist är det då inte att tugga igenom allt tills även personen i andra ändan förstår… bara för att ringa upp ytterligare en och börja från början?
Well, det kunde förstås vara värre. Kunde vara så att jag inte visste vem jag ska ringa eller att jag inte hade en telefon att ringa med. Och så det där om Afrika förstås. (Hur skriver man ut en smiley som himlar sig?)
Men allvarligt, jag mår egentligen utmärkt och humöret är i topp. Måste bara finslipa en massa praktiska detaljer under veckan som följer. Och sova tillräckligt många timmar för att komma in i rätt ”ringstämning”. Det brukar gå jättebra. Och när det inte gör, då ringer jag bara någon annan som ger mig det jag vill ha. :-)
Spelar lite Lady Gaga nu. Vill ju inte somna för tidigt – och dessutom behövs det något svängigt bakgrundsljud så att nagellacket torkar fortare. ;-)
What’s up där på er sida?
Bor: i Stockholm men kommunicerar även med finlandssvenskar, ryssar och de som kan engelska. 
Följ mig: 
8 kommentarer
1. Cia
februari 14, 2010 kl. 23:52
Nä jag gillar inte heller att ringa… Jag råkar bara ha det som talang. Alltså förväntas jag alltid göra det. Suck!!! Jag måste alltid göra det till någon sorts sport i mitt eget huvud för att motivera mig. Som att jag inte får ta ett nej på mer än 10 % av samtalen. För jag är realist ett nej får man alltid när man ska sälja in sig. Men man kan begränsa skadorna avsevärt genom vanlig enkel telefonteknik.
Jag skyller också på sömnbrist!
2. Irina
februari 15, 2010 kl. 0:18
Åh, vill också ha ringandet som en talang! Skulle sitta med luren fastklistrad vid örat och övertala folk att göra saker för mig. Finns sååå många olika ställen man kan ringa. Är du säker på att du inte gillar det? Du är ju nästan som gud om du kan prata på rätt sätt…
3. Cia
februari 15, 2010 kl. 8:51
Ja, det är bara när jag är riktigt inne i det som jag gillar det. Då kan jag bli smått hög vilket brukar ge ännu mer.
Min VD säger att jag fick jobbet tack vare min ansökan… som var ett telefonsamtal. De pratar gärna om mig som en telefongudinna här.
Jag är rätt säker på att du hanterar folk i telefon på ett mycket övertygande sätt själv. Den största och viktigaste hemligheten är att le när man pratar i telefon… Men det antar jag att du redan vet.
4. Irina
februari 15, 2010 kl. 9:02
Inga problem med leendet. Det svåra är att lägga upp alla fakta i rätt ordning och på ett lättförståeligt sätt. Jag vill gärna se ansiktet på den jag pratar med så att jag kan läsa av effekten av det jag säger och anpassa innehållet därefter. Låter lite manipulativt, eller hur? ;-) Men jag tänker främst på att man vill se hur mycket den andre redan har förstått av det man sagt innan man går vidare.
5. Cia
februari 15, 2010 kl. 15:26
*ler* Ja jag förstår, jag tenderar att bli överpedagogisk, men det brukar uppskattas. Men effekten går också att läsa i deras röst. fast jag brukar ta mindre hänsyn till det och koncentrera mig på vad jag vill.
Är det ett säljsamtal ska man komma till skott så fort det går, helst i första meningen.
Jag sa att jag inte tycker det är kul att ringa men det har sin charm att rycka upp folk och få dem att vilja det man vill. Men det blir lätt enformigt.
6. Irina
februari 15, 2010 kl. 20:21
Du behöver alltså en större utmaning… ;-) Har god lust att anlita dig för vissa av mina projekt.
7. Cia
februari 15, 2010 kl. 21:45
Haha… Jag tycker det låter som om du har läget helt under kontroll.
8. Irina
februari 15, 2010 kl. 22:35
Du skulle bara veta… ;-)