Mystiken tätnar… Nu har det hänt flera dagar i rad att jag vaknat niotiden utan väckarklocka och blivit sömnig vid midnatt. Är jag sjukare än jag trodde? Fast nu är jag nästan inte alls hes längre, och det gör inte ont någonstans. Måste vara något i huvudet…

Idag träffade jag Ritah och satt på Wayne’s med henne i flera timmar. Vi hade hur mycket som helst att diskutera för Ritah håller på med inredning, homestaging och organisering samtidigt som hon är min livsstilskonsult och kan allt om numerologi, attraktionslagen och vanlig hederlig psykologi. Dagens samtal var precis det jag behövde!

Jag är inne i en period där jag skjuter upp saker som egentligen kunde göras genast. Det här är jätteirriterande eftersom jag samtidigt är otålig och vill ha snabba resultat. Kom i morse på mig själv med att önska att något som var jätteviktigt inte skulle hända ”precis nu när jag kokar frukostägg och inte har hunnit sminka mig”. Herregud, snacka om självsabotage!

Såna här tankar har sin grund i perfektionism, kontrollbehov och simpel rädsla för misslyckande. Eller ännu värre: de kan bero på rädsla för framgång, något som innebär omställningar i vardagen och en situation där det finns mycket att förlora. Jag är tyvärr inte helt immun mot sånt här och blir lika irriterad varje gång jag märker det! Här är orsaken:

Nu gör jag upp en lista på några saker som jag kan göra i morgon. Och jag lyfter inte ändan från stolen innan de blir gjorda. Och om det så skulle komma upp eldslågor från underjorden och grilla mig levande kommer det ändå att ha varit värt besväret att begå ”misstaget” i fråga!