En liten helgfajt i all vänskaplighet
Ni har väl inte missat tuppfäktningen som har dragit igång bland kommentarerna till detta inlägg (som handlar om något helt annat än diskussionen under den)? He he, jag och Heidi vet exakt vilka knappar vi ska trycka på hos varandra, den här gången var det jag som höll upp den röda trasan i form av ordet ”antifeminist”. Funkar varje gång. ;-)

Heidi och jag har en ganska likartad syn på livet men det finns en fråga som vi envisas med att betrakta ur helt skilda synvinklar: feminismens vara eller icke-vara. I förenklad form kan man säga att Heidi är för och jag att är emot samtidigt som vi båda vill att jordens befolkning ska ha det så bra som möjligt.
Det finns en orsak till att jag aldrig har skrivit något regelrätt inlägg om mina åsikter i den här frågan. Jag gillar nämligen inte att debattera och satsar hellre all energi på att leva i enlighet med det jag tror på istället för att försöka övertyga omgivningen om att jag har rätt. Fast när jag möter en värdig ”motståndare” (har alltid haft stor respekt för innehållet i Heidis skalle) så kan jag inte hålla mig och häver ur mig något i alla fall. Och hon tycks lida av samma svaghet… ;-)
Poängen är hur som helst att jag inte kommer att ge mig in i några invecklade diskussioner om det här eller andra kontroversiella ämnen utöver det lilla som Heidi och jag dribblar mellan oss nu. Ni andra får självklart komma med era åsikter och underhålla varandra på alla sätt ni önskar, men tänk på att hålla en civiliserad ton och inte droppa blod på min fina bloggbakgrund.






11 kommentarer
1. Cia
februari 27, 2010 kl. 21:59
Oj jag tror inte jag ska ge mig in i detta. Antagligen skulle ni båda vilja spärra in mig på psyket,så nja det får nog vara.
Jag har knappt vågat läsa vad ni skriver för att inte riskera att undslippa mig någon kommentar.
Men det är lättare att enas med en gemensam motståndare. Kanske skulle ni glömma meningsskiljaktigheterna er emellan ;-)
2. Irina
februari 27, 2010 kl. 22:03
What? Finns det någon tredje åsikt? Blir jättenyfiken nu… trots att jag absolut inte borde. Kan jag inte få en liten ledtråd bara? :-)
3. Cia
februari 27, 2010 kl. 23:56
Som sagt jag vill undvika att hamna på hispan.. ;-)
Min syn är extremt kontroversiell. fast i mina ögon förenar de era åsikter.
4. Irina
februari 28, 2010 kl. 0:03
Är dödsnyfiken nu men tycker att du är smart som sparar energi genom att inte utsätta dina åsikter för kritikanstormning från alla och envar. Att debattera innebär (i alla fall för mig) en enorm stress och därför föredrar jag också att begränsa det till ett minimum.
5. Cia
februari 28, 2010 kl. 1:40
Jag kan debattera, men föredrar att göra det med dem jag vet är vidsynta nog att kunna se saker från andras synvinklar också. Sen behöver de nödvändigtvis inte hålla med mig.
Men en blogg är med andra ord ett ganska olämpligt forum ;-)
6. Heidi
februari 28, 2010 kl. 19:01
Haha.. jag ser ut som en liten gris på den andra bilden! Men det var ju för all del jul… ;)
Breakthrough, insåg plötsligt varför jag reagerar då t.ex. du dissar feminismen (du är ju inte den enda:)! Det beror på att jag respekterar och beundrar kvinnokämparna för vad de åstadkommit för oss. Om det inte var för dem, skulle inte vi som kvinnor kunna bo och leva självständigt, som oberoende och fria individer i ett (ganska så) jämlikt samhälle. Därför blir jag irriterad då folk visar brist på respekt, och ofta okunskap.
Det är som om man skulle smutskasta krigsveteranerna i Finland, och kalla dem odugliga losers som inte gjort någon nytta för sitt land.
Att vi sedan är av olika åsikt om ifall feminism (eller vad man nu vill kalla det) behövs i dagens värld, är en helt annan sak. Det har absolut ingen betydelse i praktiken, vi är säkert av mycket olika åsikt i en massa politiska frågor. Vive la différence :)
7. Irina
februari 28, 2010 kl. 23:34
Cia: Finns bara ett värre ställe än en blogg att göra det på – ett diskussionsforum. Har testat det en gång. Never again!
Heidi: Jag älskar det här fotot på oss! Vi ser båda ut att ha roligt och det är det viktigaste, vilka djur vi än liknar. ;-)
Måste hålla med dig om det du skriver därefter. Att bli omskuren, leva utan rösträtt och vara värd mindre än en kamel is so NOT my style! Tack och lov att mina förfäder (ehh… förmödrar?) såg till att vi slipper leva så.
Däremot tror jag inte att den tidens ”feminister” liknar de gnällkärringar som jag ser idag. De som lyckades genomföra så omvälvande reformer kan inte ha haft ett uns offermentalitet i blodet. Eftersom de knappast var lika fysiskt starka som männen måste de dessutom ha varit både smarta och listiga. Och såna människor förtjänar all min respekt. :-)
8. Heidi
mars 1, 2010 kl. 10:03
Definitivt! Skål för dem :)
9. Annika
mars 1, 2010 kl. 16:59
Nu måste jag ge mig in i diskussionen också. Jag tycker det är synd att feministen fått så dåligt rykte och att just dom ”gnällkärringar” du refererar till fått så mycket mediautrymme. Man behöver inte vara arg och frustrerad som feminist, även om det är helt naturligt för alla människor att vara det emellanåt, utan man kan även vara handlingsinriktad. För mig är feminism (jag ser mig definitivt som feminist) att vara medveten om de könsstrukturer som finns i samhället för att kunna navigera igenom dem. Medvetenheten gör också att jag kan säga till grabbarna på jobbet när dom använder sina mycket starkare röster för att överrösta de kvinnor som vill vara med i samtalet, eller när dom gör det kvinnorna säger till ett skämt. Men jag kan också använda min medvetenhet till att alliera mig med rätt personer och göra val så att jag slipper gå typiska kvinnofällor.
10. Heidi
mars 1, 2010 kl. 19:43
Bra Annika! :) Alla borde känna till härskarteknikerna och hur man motverkar dem. Det har man definitivt nytta av nu och då.
11. Irina
mars 1, 2010 kl. 20:31
Aj, min tunga börjar blöda av allt bitande… ;-) Men jag uppmuntrar diskussionen.