Alltså, ni skulle ha sett mig igår! Klockan var runt åtta på kvällen och jag befann mig en nervsynaps ifrån koma som följd av akut sömnbrist och en heldag på jobbet. Slog mig äntligen ner med lite mat för att avrunda med Glamour innan jag äntligen kunde krypa ner i sängen i bästa Törnrosa -stil (minus prinsen som bara skulle ha varit till besvär i det läget). Vände blad i kalendern fortfarande med ett öga på Ridge (allvarligt, HUR kan man ha en sån käke?)… och satte laxen i halsen.

Av alla dumma, opraktiska och rent ut sagt vansinniga påhitt har någon bestämt att just denna februari bara ska ha 28 dagar! Och inte nog med det, den sista av dem ska listigt nog infalla på en söndag så att man garanterat don’t see it coming. Crap i kvadrat!

Slutade med att jag satt uppe till två och gjorde allt som skulle vara klart före mars. Att Torbjörn varit sjuk och dessutom har en småcharmig (NOT!) vana att spara allt till sista minuten gjorde inte saken bättre. Var vid ett tillfälle inloggad på fyra banker samtidigt… Konstaterade igen att Skandias s. k. säkerhetssystem är lika analt som den ”barnsäkra” skruvkorken på vissa tvättmedel som blivit bannlysta från mitt hem av precis den anledningen. Skandia kommer snart att hamna i deras sällskap med alla sina certifikat instoppade där solen aldrig skiner, sanna mina ord!

Men nu är det alltså mars och ingen kan vara gladare än jag. Fattar bara inte varför snön virvlar ner och jag fortfarande inte kan rusa ut halvnaken. Det är VÅR ju! Jag vill rulla i gröngräset och värma mig på sköna solstrålar. Give it to me. Now! :-)