Har tillbringat morgonen med fingrarna på tangentbordet och två telefoner tryckta mot örat. Känner mig som en skållad råtta i ett hamsterhjul. Det är garanterat så här det är att jobba på McDonald’s under rusningstid! Eller på börsen. HUR kan människor söka jobb där frivilligt? Gillar de att ha hjärtklappning, andnöd och kallsvett rinnande längs ryggraden?

På plussidan kan jag meddela att stress är världens bästa bantningskur. Märkte precis att jag blivit av med två pestiga kilon som inte velat lämna magen på hela hösten, trots alla mina ihärdiga försök. Nu är de som bortblåsta. Yey! :-)

Ni som känner mig privat undrar kanske ifall det finns anledning att börja oroa sig. Svaret är: nej. Det jag håller på med nu är självvalt och beror på att jag vägrar acceptera second best. Och då blir priset självklart mycket högre – både i tid, pengar och nerver. Vill fortfarande vara lite hemlighetsfull med detaljerna men avslöjar mer så fort jag kan.

Oh my god, klockan är redan elva! Vad har hänt med mina sovmorgnar när det klockslaget innebar uppstigning istället för lunchpaus? Ska försöka hitta något i kylskåpet (ehhh… hade varit enklare om något kommit ihåg att handla igår) och så ska jag åka över till Tjejzonen för att omsätta mitt volontärskap i praktiken. Får garanterat perspektiv på mina egna ”problem” när jag blir påmind om att det finns tonåringar som står inför mycket större beslut än jag själv.