Är vansinnigt lycklig, high fivar väggen och gör mentala kullerbyttor av glädje. För gissa vem som har lyckats med det ”omöjliga”: att lägga beslag på något som i praktiken motsvarar ett förstahandskontrakt på en to die for -lägenhet mitt i Stockholms charmigaste område, min älsklingsstadsdel, Östermalm. :-D

Den 15:e april kommer jag att flytta in i en underbar nyrenoverad tvåa med äkta ekparkettgolv, helkaklat badrum, stora fönster åt två väderstreck (varav ett är mot en förtjusande innergård) och tysta grannar (sovrumsväggen gränsar till nästa hus och är supertjock). Mina gäster kan nu få ett helt eget rum att bo i och däremellan kan jag använda det som en walkin closet. Och köket är allt annat än kokvrå!

Läget kunde inte vara bättre: Humlegården på västra sidan, Tessinparken på norra, Fältöversten på östra och Stureplan + Grand på södra. Och så kommer jag att ha Café Foam med sin superba latte som lokalfik!

Mitt smajl är bredare än Cheshirekattens just nu. Kan inte sluta tänka på hur jag kommer att stornjuta av Karlaplanfontänen i sommar. Den blir nämligen min ”lokalfontän” och jag kommer garanterat att smyga ner och doppa fötterna (and more) i den någon varm sommarnatt. Ni som vill joina – bring the champagne!

Ok, nu antar jag att ni vill höra lite bakgrundsinfo. Well, som ni kommer ihåg har lägenhetsfrågan plågat mig i princip ända sen jag flyttade tillbaka hit till Stockholm för fyra år sen. Lyckades med min vanliga tur (läs: attraktionslagen) lägga beslag på en etta precis söder om söder, där jag bor nu, men den hyrdes bara ut för fyra år utan möjlighet till förlängning.

Fyra år går överraskande fort och redan förra hösten blev jag riktigt orolig över hur jag skulle gå tillväga för att hitta nästa lya. Ni som bor utomlands och inte förstår problemet: i Stockholm råder någon sorts kommunistversion av kapitalism vilket har resulterat i bostadsbrist. Majoriteten av hyreslägenheterna förmedlas genom stadens bostadskö (väntetid för något innanför tull: allt från 15 år tills man är död). De övriga lägenheterna byts mellan såna som redan har en hyresrätt eller säljs på svarta marknaden för ca 300 000 kr för en etta. Man kan förstås köpa en bostadsrätt men trots att den kostar lika mycket som en ”aktierätt” i Finland ger den inte motsvarande rättigheter. Man betalar alltså en massa pengar för något som i praktiken motsvarar en hyresrätt i andra länder.

Allt det där är förstås frustrerande men inget som jag kan tillåta dämpa mina vill ha -instinkter. Om jag ska bo i Stockholm ska jag bo I STOCKHOLM – inte ute i periferin. Och eftersom jag stenhårt tror på att allt börjar med en avsikt tog jag mod till mig och förkastade mer ”realistiska” lösningar som t. ex. att hyra i Haninge och Nynäshamn. Fotfarande utan att veta hur jag skulle komma innanför tull.

Några nervpåfrestande dagar och sömnlösa nätter senare (efter att uppsägningen på den nuvarande lägenheten hade landat på golvet vid dörren) fick jag plötsligt en idé medan jag satt och skrev svar på en fråga som en av er bloggläsare ställde. Det var en personlig fråga och jag började berätta om mig själv… när det plötsligt gick upp för mig att jag har en fördel som kan utnyttjas i bostadsjakten. Herregud, att inventera sina unika styrkor och tillgångar är ju A och O. Varför hade jag inte tänkt på att göra det tidigare? Man har alltid någon konkurrensfördel framför andra. Alltid och i alla sammanhang!

Utan att gå in på detaljer kan jag avslöja att jag fick den här lägenheten helt lagligt och utan att betala en förmögenhet. Exakt hur allt gick till är egentligen oväsentligt, hade jag inte hittat den på det sätt jag gjorde hade den garanterat kommit till mig på något annat sätt. Hemligheten ligger i att bestämma sig för det man vill ha och intala sig själv att det är möjligt tills man vänjer sig vid tanken. Därefter vidtar man vilka åtgärder som helst, bara för att bekräfta sin avsikt för sig själv – resten ordnar sig på såna sätt som man inte har kunnat drömma om.

Som bonus, för det kommer alltid en sån när man lyckas manifestera sitt önskemål, fick jag hjälp med sånt som oroade mig lite i samband med denna flytt. Först slapp jag betala tre depositionshyror som hyresvärden egentligen tänkte debitera mig. Sen visade det sig att hyran var lägre än jag hade trott. Därefter dök det upp pengar som täcker alla kostnader som flytten medför. Och som om inte det var nog, cashen håller fortfarande på att rulla in – antingen i fysisk form eller i form av att jag behöver betala mindre för sånt jag köper. Jag misstänker att min hjärna har hakat upp sig på någon sorts förmögenhetsfrekvens… No complaints!

För att fira det här coola miraklet kommer jag att publicera en uppföljare till guiden om attraktionslagen så att alla intresserade kan experimentera med sina liv på samma sätt som jag gör. Skadar inte att testa, eller hur? :-)