Vilken lång dag! Har äntligen landat framför datorn och kan avlägga rapport om sånt jag vågar avslöja. ;-)

För det första: skattedeklarationen är klar och postad. Jag hann knappt dricka upp teet Eva-Britts sekreterare serverade innan Eva-Britt själv redan var klar och bad mig skriva det enda jag är bra på i det här sammanhanget – min namnteckning. Och så meddelade hon att det i december som vanligt kommer att droppa in några sköna tusenlappar på mitt skattekonto, lagom till att köpa julgransprydnader till granen (som inte heller är köpt ännu). Nice!

Åkte hem och ringde upp Bredbandsbolaget. Teknikern är bokad att ringa upp mig i morgon och det går absolut inte att kontakta Skanova (maffian som kopplar in bredband i den här stan) och be dem ringa tidigare. Killen i luren upprepade det flera gånger trots att jag ställde kluriga frågor typ ”om inte du eller någon annan på ditt företag kan kontakta dem, hur har de då fått reda på att jag har flyttat och att de ska koppla in mitt bredband?”.

Hrmf, jag har aldrig gillat människor som underskattar min intelligens, inte ens som femåring då jag föredrog mammas raka ”nej, jag köper inte den här dockan åt dig för att du inte behöver den” istället för mormors ”oj… nu har jag inga pengar… ehhh…”. Bredbandsbolaget, skaffa er en ryggrad och säg som det är: Skanova vill inte bli störda av kunder! I can handle the truth.

Avreagerade mig genom att köpa en 5 m lång kabel på Clas Ohlson och gav mig ut på powerwalk nummer ett. Tog en runda ner till Skanstull och tillbaka – hela vägen till Hötorget. Fotade lite.

Arkitekturen i den här stan varierar rätt mycket och det finns verkligen något för alla. Jag gillar jugend och allt annat som ser charmigt ut (ett relativt begrepp, I know…).

I Kungsträdgården har det äntligen börjat hända roliga saker. Och med saker menar jag alltid vatten, som ni alla redan vet. För hur kan man bli annat än jätteglad när man ser det här?

Att gå tar på krafterna och jag hade haft så bråttom på morgonen att jag inte hann äta mer än två ägg (plus två bitar sushi från ICA T-Centralen). Svängde in på NK för att köpa något gott men kunde som vanligt inte bestämma mig för vad jag ville ha. Så det blev allt. :-)

Tänkte egentligen tillbringa kvällen med att svara på brev (inboxen exploderar snart) och skriva något åt er men kunde inte ignorera solskenet i nacken. It’s a sign! Det är meningen att jag ska skala av mig det där vinterkilot snabbare än på en vecka. Och vem är jag att motsätta mig naturen? :-)

Gick ut igen och bestämde mig för att förena nytta med nöje. Jag har nämligen inte besökt det nya hotellet som har öppnat på Skeppsholmen och som kommer att bli sommarens stora succé (det har hamnat på Condé Nast Travellers Hot List 2010). Perfekt! Att gå med ett mål i sikte är alltid roligare.

Så här ser det ut när jag går in mot centrum (om inte jag väljer en annan gata så klart):

Och här har vi en bild från Nybrokajen. Som ni ser råder det ingen brist på sevärdheter i den här stan. Man hittar ett i varje väderstreck.

Bromsade in vid en söt mås i Nybrohamnen. Undrar vad den tycker om att äta… Men vänta, det vet jag ju! Borde ha tagit med laxen. Hade garanterat blivit närmare bekant med den då.

Fotade också över vattnet så att jag fick en bild på mina älsklingsbyggnader på Strandvägen. Hotel Esplanade och Hotel Diplomat (där T/BAR ligger och fortfarande inte serverar sin latte i glas).

Gick vidare och korsade bron till Skeppsholmen. I love Skeppsholmen! Den här ön består huvudsakligen av museer, skolor och en massa statliga byggnader. Enda stället i stan som jag vill gå på trots att det inte finns några skyltfönster att titta i. :-)

Jag tog inte reda på exakt var hotellet ligger så jag gick helt enkelt runt tills jag hittade det. Tog bl. a. en titt på min gamla favorit vildsvinet som är en perfekt kopia av den Il Porcellino som står hemma hos mina föräldrar och är en av de många konstverken man kan hitta på Skeppsholmen.

När det gäller konst är min smak ganska begränsad. Jag är uppvuxen med Eremitaget som förebild för vad konst är och därför har jag rätt svårt att förstå hur något en femåring kunde ha gjort i sömnen också kan kallas det. Men smaken är förstås olika…

Hittade fler fåglar. Det här är väl inte kanadagäss, eller? Tycker att de är väldigt dekorativa i alla fall och ångrade en gång till att jag hade laxen i magen istället för i handen.

Gick nästan runt hela ön (inklusive Kastellholmen) men såg inte röken av något hotell.

Hittade en karta istället och insåg att jag bara skulle komma till Min- och torpeddepartementen om jag fortsatte dit jag tänkte.

Kastade tack och lov en blick åt sidan (mot mitten av ön) och såg äntligen en skymt av detta:

Vågade inte gå in för att inte göra ett dåligt första intryck inför framtida besök. Svettiga människor med halvrena skor brukar inte matcha hotellinredning och därför tog jag mig bara en titt på exteriören. Finns en mysig terrass där… och lånecyklar.

Ha ha, låt mig varna er med en gång. Om ni också hamnar här, dricker några drinkar i baren och sen bestämmer er för att cykla hem: don’t do it! Jag har en gång provat att ta mig hem från centrum när jag fortfarande bodde hos mina föräldrar. Trots att den 2 km långa vägen som leder till dem var helt tom på bilar och andra hinder hamnade jag farligt nära båda (!) dikena hela tiden. Det var så tragiskt att det tom. var roligt. Fast kanske inte precis då när jag blev blöt om bootsen. Hoppas att alla grodynglen klarade sig…

Anyway, nu vet jag var det där hotellet ligger och det är bara en tidsfråga innan deras latteskum kommer att värma mina läppar. Fortsatte hem samma väg som jag kom.

Hmm… Nationalmuseet har en utställning av klassisk flamländsk konst. Rubens ger mig glada vibbar trots att brudarna på hans tavlor har mer kött på benen än de minikjolklädda tonåringarna jag nästan blev mosad av i tunnelbanan idag. Borde kanske titta in och uppdatera min allmänbildning.

Kastade en längtansfull blick på Grand men gick för en gångs skull inte in där heller.

Svängde istället in i parken bredvid Lydmar och tog en bild av deras baksida.

Den där terrassen har jag aldrig suttit på. What’s wrong with me? I sommar ska jag absolut ta mig upp dit och kolla om den är lika trevlig i närbild som den ser ut nerifrån.

Här ser ni en del av vägen hem:

Vi befinner oss nu bakom Lydmar, till höger om Strand och framför Esplanade och Diplomat. Ha ha, mitt dåliga lokalsinne är ett minne blott så länge det finns snygga byggnader i närheten. Men placera mig i en skog (eller i Hornstull) så får ni se något kul…

Och här säger min inbyggda navigator ”You have reached your destination!”…

…För Foam har så god latte att den nästan är som mitt andra hem nu. Vill jag sova också måste jag däremot gå några meter till. :-)