Vädret är fantastiskt och jag är på väg ut i solskenet – självklart med telefonen i handen istället för i väskan. Idag ska det lyckas! Jag kan känna smaken av bredbandet redan! (Ehh, kanske inte smaken men något ditåt…)

Här kommer en bild på frukosten. Kunde inte koncentrera mig på maten utan gjorde andra saker samtidigt och då händer det lätt att man påbörjar nästa ägg innan man har avslutat det förra.

Behöver jag nämna att prioriteringslistan som skulle skrivas igår inte blev klar? Jag blev tvungen att ta itu med annat viktigt som plötsligt dök upp. Nytt försök idag – efter powerwalken.

Ringde Bredbandsbolaget idag och fick veta att man får vänta 5-6 dagar på att Skanova ringer upp en igen om man varit klantig nog att missa deras tidigare samtal. Finns inget jag eller BBB kan göra för att försnabba processen och ja, man måste ta med sig telefonen på toa också om man vill vara på den säkra sidan. Så här förstod jag i alla fall de förklaringarna som killen i luren gav mig.

[Censurerar min åsikt om allt det här för att skona känsliga läsare.]

Men, ok nu ska jag lugna mig. För hur stora och oförklarliga motgångar jag än möter håller jag ändå fast vid min övertygelse: man skapar sin verklighet själv. Det är alltså jag själv som på något konstigt sätt har försatt mig i den här hemska situationen genom att fokusera på något som innebär att jag som följd måste leva utan hemmabredband en vecka till.

Tack och lov behöver man inte förstå hela processen för att inse det viktigaste. Jag måste släppa alla negativa känslor gällande det här och försöka må så bra som möjligt med hjälp av allt underbart livet är fyllt med. Och ärligt talat råder det ingen brist på sånt. T. ex. i morse landade dessa två utskick på golvet under brevinkastet:

Jag har aldrig tidigare flyttat till något ställe som hälsar en välkommen och hoppas att man ska trivas. So nice! Tydligen är det så att när man älskar en stadsdel så leder det till att den älskar en tillbaka. Visst är det gulligt?

Den andra lappen är från Sabis som bifogade hela fyra stycken kuponger på 50 kr. Måste vara ett ovanligt lyckat tryckfel för i texten står det att man bara får en. Utnyttjade den första redan idag när jag gav mig ut på matjakt och kom hem med detta:

En annan glädjande nyhet är att jag är ett steg närmare den nya sängen. I betydelse av att jag tror mig veta ungefär vilken utformning, färg och storlek på den jag vill ha. Sprang in på Gertrude idag och brainstormade fram lämpliga lösningar medan jag stod och tittade på deras Designers Guild -säng. Kommer snart att lägga in ett önskemål…

Men nu kommer vi till dagens mirakel. Fick ett infall och svängde in på T/BAR. Ni vet, hotell Diplomats supermysiga bar som jag har bojkottat efter senaste gången då jag inte fick min latte serverad i glas. Vilken tur (för både mig och dem) att jag beslöt att glömma gammalt gråll och börja om från början. För kolla vad jag värmer händerna på nu:

Ahh, det här stället är verkligen trevligt. Förutom att inredningen är jättefin och utsikten mot vattnet ännu bättre finns det dessutom en massa speglar överallt. Jag älskar speglar i barer! (Och på alla andra ställen också.) Det finns en bredvid bordet jag sitter vid nu och jag kan alltså se mig själv dricka latte. Hur ofta har man det nöjet? ;-)

Är mycket nöjd med spegelbilden live men kameran lägger som vanligt på fem kg, något jag inte har råd med efter vinterns kolhydratfrossande på jobbet. Men so what? Det är ju bara en tidsfråga innan det också ordnar sig. Ska ge mig ut på en extra powerwalk ikväll så att det går fortare. :-)

Skulle direkt hem från T/BAR men det började regna så fort klackarna träffade asfalten utanför Diplomat -dörren. Småsprang i riktning mot centrum men blev tvungen att ta skydd halvvägs. Dök in genom första bästa dörr som öppnades vilket resulterade i att jag stiftade närmare bekantskap med Dramaten. Mysigt ställe.

Stod där tills regnet lättade lite och gick tillbaka ut. Fortsatte framåt med uppehåll på Riche (kommer aldrig att börja gilla den baren hur mycket det än öser ner utanför) och halvsprang sen vidare till Sturegallerian.

Skulle egentligen ner i tunnelbanan men hamnade på ett helt annat ställe (orsaken till att jag kallar det här området Bermudatriangeln). Ett sånt där man får ännu mer latte och dessutom onsdagsskumpa. :-)

Om jag måste leva utan bredband och inte kan vara datanördig är det ju lika bra att vara social. Träffade bekanta och fördrev kvällen med att lära mig nya saker bl. a. att man kan köpa och sälja räntor. Intressant, det där hade jag faktiskt ingen aning om.

Kan fortfarande inte påstå att jag förstår exakt hur det funkar (och varför) men det är ju precis det som gör såna här samtal så intressanta. Jag älskar att få inblick i sånt jag själv inte är expert på.

Nu är jag hemma igen och var nära att göra mig totalt bredbandslöst. Råkade slå fel kod tre gånger i följd när jag skulle logga in på det mobila bredbandet i laptoppen. Hittade tack och lov PUK -koden i lådan med garantikvitton och bruksanvisningar (fördelen med ett sinne för ordning och reda). Skulle ha kastat mig ut genom fönstret med huvudet före annars!

Men nu lever jag alltså vidare och tänker förgylla resten av kvällen med att tvätta badrummet. Because I’m worth it. ;-)

Morning, världen! Jag vaknade redan halv åtta och kunde inte somna om. Sånt händer aldrig! Fattar inte vad som är på gång men eftersom det inte gör ont någonstans behöver man väl inte oroa sig.

Fast… det första jag gjorde när jag klev upp ur sängen var att göra en pedikyr, dammsuga badrumsmattan och organisera om mitt smink. Säg till om jag borde få huvudet undersökt just in case.

Ha en trevlig torsdag och tänk på att ni aldrig ser just denna igen. Make it special! :-)

Wow, ni hade rätt. Det här med gas är inte helt fel för nu lyckades jag svänga ihop följande mycket fortare och smidigare än vanligt:

Dags att jobba lite. Ha en bra dag, everybody!