Sund & smal. Var börjar förändringen?

Jag är så imponerad av dig och din målmedvetenhet och vill att du för över lite till mig! :) Jag har nyligen fått veta att jag har kol och behöver ändra mina levnadsvanor så som att sluta röka, börja motionera och ändra kosten men jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja i. Jag har ingen ork till nått och motiveringen ligger på botten… Jag funderar på om man ska börja power-walka men vad innebär det egentligen? Vad äter du för kost (program), för om jag förstått det rätt så har du gått ner väldigt mycket i vikt. Det är nått som jag också behöver men vet inte riktigt hur jag ska bära mig åt då jag är fruktansvärt kräsen när det kommer till mat och vad som är ätbart… *suckar* Skulle bli väldigt glad om du ville dela med dig lite av din energi också!

Svar: Din misstanke om att man inte uppnår goda resultat utan äkta motivation är korrekt. Varje förändring börjar med en avsikt och den avsikten måste vara genuin, inte en som bara framförs i ord för att samtidigt motsägas av en obehaglig känsla inombords. Inget nytt under solen där men nu kommer vi till den delen som bör få alla intresserade att spetsa öronen lite extra. Det råder ett allmänt utbrett missförstånd om vad målmedvetenhet egentligen innebär. Och det är just detta missförstånd som orsakar motivationsbrist.

Vi tror att vi måste KÄMPA för att uppnå något. Man ska bita ihop, vara vuxen och självdisciplinerad, strunta i alla sina instinkter och bara KÄMPA sig fram mot sitt mål. Man får inget gratis här i livet. Det krävs blod, svett och tårar. Och gärna lite sympatier från andra som ombeds “hålla tummarna”, “lida med en” och “hoppas att man orkar hela vägen fram”.

Låter det bekant?

Snacka om helvetet på jorden! Personligen skulle jag inte heller vara motiverad med en sån framtid att se fram emot. Och det var antagligen därför det tog så lång tid för mig att äntligen släppa tanken “om inte jag får äta godis och bakelser varje dag och dessutom måste ersätta dem med sport är mitt liv värdelöst, då kan jag lika bra dö nu med en gång”.

Innan du börjar sätta in dig i olika sätt att gå ner i vikt (finns bara ett: göra av med mer energi än man tar in) eller sluta röka (i praktiken: slänga ciggpaketet och låta bli att köpa ett nytt) måste du göra två saker som är absolut avgörande för att du ska lyckas:

1. Förflytta fokus till VARFÖR du vill ändra livsstil

När expediten på Stockmann meddelade att den snygga Gossard bh:n jag höll fram tyvärr inte tillverkades i större storlek insåg jag äntligen att jag aldrig skulle känna mig nöjd oberoende av vad som hände så länge min kropp inte såg snygg ut i fina kläder. Om jag så hade fått en miljard, varit älskad av varenda människa på jorden och ätit mammas dadelkaka varje dag skulle jag fortfarande vara missnöjd.

Denna insikt gjorde att jag inte hade någonstans att fly längre, det fanns visst något som var viktigare än godis – mitt utseende. Varje gång jag stod inför valet att sabotera min viktminskning efter det dök samma tanke upp gång på gång: jag tänker inte dra ut på det här längre. Jag vill vara snygg mer än jag vill tillfredsställa impulsen att bli hög på godis. Varsågod, motivationen är serverad!

2. Börja glädja dig åt att du REDAN NU är en människa som drar nytta av alla de fördelar din drömlivsstil medför

Innan du kan se dig själv som den du vill vara kommer varje försök att ändra livsstil att kännas fruktansvärt plågsamt och troligtvis misslyckas. En övertygelse är inget annat än inövade tankar. Fram tills nu har du övat in “rökare” och “matmissbrukare” och därför får du bekräftelse på det varje dag. Öva nu in sånt du istället vill ha bekräftelse på.

Jag vägde 79 kg men övergick till att tänka på mig själv i mitt normala tillstånd, en tjej med smal midja klädd i åtsittande tulpankjol och höga klackar. Jag vägrade köpa nya kläder tills de plagg jag verkligen ville passa i satt som de skulle.

Du måste alltså börja tänka på dig själv, inte som en rökare, utan som en frisk och sund person (eller motsvarande som i ditt tycke är viktigt). Du måste börja tänka på dig själv, inte som en överviktig person, utan som en smal och snygg kvinna som väcker uppmärksamhet och uppskattning vart hon än kommer. Bli hög på ditt nya jag istället för att bedöva dig med cigg och mat.

När du är klar med dessa två punkter (en mognadsprocess) har du gjort 90% av jobbet. Därefter återstår bara att leva i enlighet med ditt nya jag och låta naturen balansera fram utseendet och hälsan till en nivå som motsvarar. Lev utifrån den bild av dig själv du har i fantasin istället för den du ser i spegeln eller på läkarens utlåtande. Din uppgift är inte att sluta röka eller gå ner i vikt utan att uppehålla din fina figur och sunda kropp. Märker du skillnaden? Du behöver inte göra något, du behöver bara slappna av.

I praktiken kommer du självklart att göra exakt det som “experterna” säger att du måste, dvs. äta mindre och nyttigare och andas luft istället för rök, men allt det där kommer att kännas kul istället för plågsamt. Du kommer att uppleva en enorm lättnad eftersom du fortfarande beter dig i enlighet med den du är (ditt nya jag, som du var smart nog att installera innan du började).

Det viktigaste är alltså att din vardag känns kul – att uppnå dina drömmar ska inte vara en kamp. Stryk det ordet ur din vokabulär. Så fort du gjort det upptäcker du plötsligt nya möjligheter, t. ex. att man kan bli frisk och smal utan att gå till gymmet. Det märkte jag som istället började promenera. Ja, det är faktiskt det jag gör när jag säger att jag powerwalkar. Jag använder alltså inga stavar utan går helt enkelt omkring i stan i rask takt (med stopp för extra intressanta skyltfönster ibland). Jag använder inte ens riktiga gymskor eftersom jag trivs bättre i ballerinor. En annan sak jag upptäckte är att man inte alls behöver vara intresserad av matlagning för att äta nyttigt. Jag gillar snabbmat, så här kan det se ut på min tallrik när jag inte orkar göra mer än öppna kylskåpet och tömma förpackningarna på en tallrik.

Förstår du vad jag menar? Hitta dina egna lösningar. Gör det du gör på dina egna villkor. Plocka bara godbitarna av alla goda råd och måsten som hälsoexperter (och jag) överöser dig med. Du kommer inte att må bra av att följa dessa anvisningar om inte du samtidigt njuter av det. Lyssna på dig själv istället och experimentera dig fram som ett barn. Så länge det känns kul kan du inte undgå att lyckas!

Eftersom du ändå frågade om hur just jag gjorde ska jag nu skriva ner några saker som funkade för mig:

  • Jag fokuserade på glädjen i det jag (mest) ville ha: en smal kropp och möjligheten att bära stayups, snäva kjolar och åtsittande toppar. Jag kan bli hög på den tanken lika enkelt som jag kan bli hög på socker.
  • Jag förtränger inte mina svagheter utan anpassar mig efter dem istället. Jag är genetiskt predisponerad att vara beroende av socker och därför är min motståndskraft låg om det ligger godis och kakor framför näsan på mig. Men istället för att leka offer vidtar jag åtgärder som garanterar att jag inte behöver hamna i jobbiga situationer – jag förvarar inte sånt hemma. Köket på jobbet är en utmaning och därför införde jag nolltolerans mot socker när jag vistades där sommaren 2008 då jag gick ner i vikt. Istället drack jag en härligt skummig latte efter jobbet. Nu när jag har uppnått min idealvikt, inte bara i huvudet utan även i verkligheten, väljer jag medvetet att falla för frestelser ibland. Jag jobbar vanligtvis bara varannan helg och är därför säker på att jag under mina övriga, normala, dagar kan balansera upp skadan av att äta tre wienerbröd på raken och därefter sluka en näve chips.
  • När jag vill går ner i vikt äter jag tillräckligt mycket för att bli nöjd, inte mätt. Jag tänker då inte på mat som annat än nödvändigt bränslematerial och fyller kroppen med det den behöver utan att fästa ytterligare uppmärksamhet på den. Jag skippar bröd, pasta och övriga snabba kolhydrater däremot är goda fetter nödvändiga – jag älskar fisk och avokado. Ingen alkohol, men latte är alltid ok. Kaffe ger en känsla av mättnad och mjölk ger energi, mina två latte per dag gör större nytta än man tror. För övrigt dricker jag inget annat än vatten.
  • Med undantag för sporadiskt godisfrossande på jobbet brukar jag skona mig själv från gifter och all slags manipulerad mat. Min kropp balanserar upp sig just fine så länge jag skickar ner sånt den förstår – i praktiken sånt som haft så lite kontakt med människor som möjligt. Light -produkter är gift. Måltidsersättningar är gift. Produkter som är “extra hållbara” är gift. Kalorifritt är gift. Och så vidare enligt samma modell. Jag äter bara det som fanns på den tid min kropp blev uppfunnen.
  • Konkreta tips på hur jag äter finns under kategorin kost & hälsa. Speciellt här och här.
  • Sömn är jätteviktigt! Om jag sover för lite går jag upp i vikt och efter lite research hittade jag förklaringen. När kroppen lider av sömnbrist produceras ett ämne som heter ghrelin. Det ökar hungerkänslan och leder till sämre fettförbränning. Samtidigt minskar produktionen av hormonet leptin, vilket i normala fall dämpar hungern. Underskatta alltså inte vikten av tillräckligt många sovtimmar, det finns en orsak till att det heter skönhetssömn.
  • Jag har inte själv haft problem med rökning (feströkte när jag var yngre men blev aldrig beroende), däremot rökte Olga jättemycket tidigare. Hon slutade genom att trappa ner nikotindosen med hjälp av Nicorette men den huvudsakliga orsaken till hennes framgång är att även hon förändrade sin attityd och syn på sig själv först. Jag gjorde en liten intervju med henne förra året och frågade just om rökning. Du hittar hennes svar här. Flytta bort allt fokus från rökning. Läste i din blogg att din man också röker, be honom göra det så att du slipper se. Ha inte ciggpaket och tändare liggande där du vistas. Dina lungor kommer inte att vara rökfria innan dina tankar är det. Fokusera istället på en frisk kropp (där rökning känns helt malplacerad) och ersätt det behov rökning fyller (avslappning t. ex.) med något annat.

Grattis till din uppdaterade, fantastiska version av dig själv! Du är nu en sund människa med friska lungor och du njuter av allt denna livsstil innebär i praktiken. Enjoy! :)

5 kommentarer :

  1. Toppen svar. Beundrar att du tar dig tid och skriver sådana svar. Håller fullständigt med dig. Jag har jo-jobantat mig genom hela mitt liv, med allt vad det innebär. Jag var nöjd med livet, men ständigt missnöjd med min kropp. Sedan upptäckte jag GI och det tilltalade mig mycket med sitt logiska upplägg. Så jag började äta efter det, skönt att äntligen sluta banta, utan ändra bara livsstilen. Jag har dock inte gått ner i vikt då, däremot så började jag må mycket bättre, blev mycket piggare och framförallt blev av med ledvärk som jag trodde berodde på mitt tunga arbete. Jag jobbar som hovslagare för barfota hästar 1-2 dagar i veckan, resten av tiden driver jag min hästverksamhet hemma på gården (www.bellestarranch.se) innan dess hade jag en annan gård med får uppfödning. Jag är fysiskt aktiv från morgon till kväll, sitter inte still många minuter under dan, endå var jag överviktig (163cm, 72 kg) Jag var fruktansvärt socker beroende, kallades alltid för kakmönster, älskar att baka och laga mat.
    Men så förra sommar upptäckte jag Annika Dahlqkvist och LCHF mat och gick över till det. Det är fantastisk! Att få äta pålägg utan att behöva äta bröd! Att få äta äkta grädde, ost, smör, joghurt, ja allt utan att ha skuldkänslor. Jag älskar den här kosten, passar mig som smack. Och så har jag gått ner 13kg på bara 3 månader! Utan att en enda gång ha känsla av att jag “bantar”. Nu kan jag igen unna mig lite kakor då och då utan att falla tillbaka till sockerberoendet. Jag älskar min nya kropp, och jag stornjuter av att ställa mig på vågen, det gör mig så lycklig att väga mig idag till skillnad från för, så jag väger mig ganska ofta, bara för att få njuta :-))) Och jag njuter av maten! Och bara så ni vet, så trots att jag lever lantliv, så har jag som stor svaghet att köpa vackra kläder, framförallt nu. Så jag går omkring på gården i korta kjolar, legini eller shorts och åtsittande blusar och tunikor. Jag älskar den paradoxen – att greja hemma på gården, men endå ha vackra kläder och känna mig kvinnlig, vacker och speciell.

    Så, Karin, hoppas du blev lite inspirerad nu, det finns inget som är omöjligt. Bara du känner dig lycklig och lyckad, så går allting av sig självt. Förra sommar när jag började med LCHF så var jag helt övertygat om att jag redan var smal och vacker, så när jag här om veckan såg bilder på mig själv från den tiden, så blev jag chockad – jag var ju tjock då! Men som tur är så visste jag inte det då, jag blev helt inställt på att jag redan var smal och vacker :-)))

    Lycka till!

  2. Jag är jätteimponerad, både över din viktnedgång och över din klädstil. Att se attraktiv ut passar alltid och överallt. You go, girl! :-)

    Dessutom tar du upp en mycket intressant sak – den med sockret. Trots att du var fysiskt aktiv hela dagen gick du inte ner förrän du minskade på just det. Precis så är det för mig också. Så länge jag får i mig snabba kolhydrater går jag inte ner i vikt trots att jag rör på mig. Om jag låter bli dem behöver jag knappt röra på mig alls men går ner i vikt i alla fall.

    Olika människor är olika känsliga för kolhydrater men ni som lider av övervikt kan räkna med att ni inte hör till dem som kan äta såna i obegränsad mängd. Att skära ner på dem är alltså det allra första ni bör göra. Och kom ihåg att fett bränner fett. Man behöver inte äta ister men var inte rädda för fet fisk, smör, avokado osv. Frossa inte men ät absolut mer än ni tror att ni “får”.

  3. Tack för ett superbra svar Irina! Jag älskar att du tog dig tiden och skriva ett utförligt svar om tankesätt och “action”.
    Och Iva, din kommentar var också bra! =)

    Men så har vi ju då pessimistiska jag! Jag har precis börjat gå hos en kurator på grund av att jag inte mår så bra och lider av depressioner och dyligt…

    Jag tror på något sätt att man måste vara en viss sorts typ av människa för att faktiskt klara av att tänka sig att man redan är smal, eller som i mitt fall; redan rökfri. Jag är ganska negativ (förmodligen beror det på min depression som jag lidit av i större delen av mitt liv) till min natur, och det gör det ganska svårt att ställa in huvudet på en positiv “kanal”. Jag kan bli rätt så irriterad på mig själv för att jag är så negativ till allt och har svårt för att se framåt på ett positivt sätt…
    Men det roliga är att jag har fått papper på hur man bör behandla en depression idag, och det är just det där med att ändra tankesättet. Man ska tänka “Vad nice! Jag LYCKADES ta mig in i duschen idag!” Eller “Shit! Jag tog mig utanför ytterdörren! Good for me!”
    Men man får väl ta en liten bit i taget!
    Jag ska i alla fall ha ditt tips i åtanke, för det LÅTER VETTIGT till och med i mina negativa öron, så kanske det ger något så småningom! =)

    Kram Karin

  4. Du är så himla härlig Irina – sitter och ler när jag läser ditt inlägg! Mycket bra!! :)

  5. Karin: Att skifta till Pollyanna -tankar från ett tillstånd av depression är ett alldeles för stort steg. Du blir bara stressad och irriterad av att gå fram fortare än du själv hinner med. Prova trappstegsmetoden istället, dvs. att du milt följer upp varje negativ tanke med någon som bara är lite bättre. Treva dig fram till en känsla av lättnad, då vet du att du är på rätt väg. Och det gör inget att du därefter återfaller till negativa tankar för när du återkommer till lättnadskänslan gång på gång blir det en vana (det bildas en ny tankestig i hjärnan) och till slut kommer den att kännas naturligare än de negativa tankarna.

    Jag ska skriva en liten grej om det här med att må dåligt så fort jag hinner. Dyker kanske upp nästa vecka om jag lyckas formulera mig.

    Under tiden önskar jag dig allt gott. Du har rätt i att man måste vara en viss sorts typ av människa för att tänka positivt. De goda nyheterna är att vi alla är såna människor, så fort vi slutar förtränga vår naturligt hedonistiska läggning. :-)

    Jane: Tack, snälla du. En stor kram på dig. Ha en skön sommar!

Kommentarfunktionen är avstängd.