Kan man bli annat än glad när den nya dagen börjar så här:

Torbjörn ringer och berättar att det är 32 grader i Finland och att badvattnet är 26 grader. Och att han såg en mini-tornado som tom. lyckades lyfta de tunga metallreklamskyltarna utanför bensinmacken! :-D

Och bloggkommentarerna går i den här stilen:

Svar: Saknar dig också. Är dessutom jättenyfiken och vill höra ALLT! :-)

Svar: GRATTIS! Får nästan tårar i ögonen av att läsa det här. Dina rader utstrålar precis den slags optimism som gör svåra uppgifter enkla och nu tror jag att du också börjar inse hur fort det kan gå att förvandla en dröm till verklighet. Fortsätt att må bra och njut av din nya kropp. Den känsla du känner nu är beroendeframkallande och leder till så underbara saker att man aldrig mer vill leva utan den i framtiden. :-)

Nu ska jag äntligen äta frukost och sen åka över till butiken för att jobba några timmar. Jobbar hela helgen också men inte så att jag missar något av värmen så klart. Finns gott om den varan här i tropikerna.

Världen är absolut på väg åt rätt håll. Här är beviset:

Egentligen är torrfoder inte det lämpligaste och mest naturliga föda för ett rovdjur, men om man ändå väljer sånt är det ju bättre att köpa det här som inte innehåller en massa gifter och tillsatser.

Visst är det ironiskt att man enklare hittar nyttig och ekologisk mat i en storstad än ute på landsbygden? Jag blir glad varje gång jag matshoppar här. Stortrivs! :-)

Sitter på strandpromenaden utanför Grand och avnjuter den varma havsbrisen. De har renoverat här och de nya, breda bänkarna är som gjorda för picknick – i lyxversion.

Till skillnad från andra ställen finns här nämligen alla bekvämligheter. Både Grand och Lydmar förser mig med obegränsade mängder latte och toaletter i toppklass. Och så strömmar det ner toner av George Michael från Lydmars uteservering. This is heaven! :-)

Slutar aldrig förvåna mig att jag dagar som dessa – när jag känner mig helmanglad efter jobbet, sönderstekt av solen och övergiven av Redken – råkar väcka uppmärksamhet hos proffs som specialiserar sig på människors utseende och enligt all logik i världen borde springa åt andra hållet så fort de blir varse om mig i mina powerwalking -kläder och bleka makeup.

Men nu hände det igen… Dick Clevestam är tidigare ägare av NordicPhotos Bildbyrå och proffsfotograf. Enligt hans beskrivning har jag ett sätt att röra mig som är väldigt speciellt och han blev fascinerad av mig så fort jag dök upp på strandpromenaden utanför Grand där jag, precis som igår, beslöt att tillbringa kvällen på en bänk vid vattnet. Hann knappt börja skriva på min utlovade guide (sorry guys, den kommer!) innan han tornade upp sig framför mig med ett framsträckt visitkort och Leican i högsta hugg.

Jag tackade nej till att posera för bilder som senare kommer att säljas i en bildbank eftersom man inte har någon kontroll över vilket sammanhang de används i. (Tänk själva hur det skulle se ut om mitt fejs dök upp i en reklam för snabbmat med tillsatser, ha ha!) Däremot kan jag tänka mig att posera för bilder som bara är… konst. Så vem vet, ni kanske ser mig nästa gång ni går på vernissage. ;-)

Här och här kan ni se några av Dicks bildbanksfoton.

Just nu handlar det om att kombinera kontorsarbete med värmen. Finns egentligen en hel del som borde tas itu med men det går ju helt enkelt inte att sitta inne vid datorn hela dagen när vädret ser ut som det gör. Så nu prioriterar jag bara det viktigaste och sen blir det sol.

Värmebölja – I love you! Men skulle vi kunna få lite mer vind också? Att luften står helt stilla påminner en aning om… bastu. Jag har aldrig tvättat kläderna så ofta som jag gör nu. Och att sova är allt annat än enkelt.

Anyway, igår (fortfarande idag för mig som inte har lagt mig) var det måndag och jag firade min favoritdag med ”Orgasm” på Tures uteservering. Mina föräldrar, och alla andra som känner sig förvirrade, upprörda eller fnittriga, hänvisas till illustrationen nedan. Den föreställer Annikas sminknecessär och innehåller bl. a. det hajpade rouget från NARS som jag varit nyfiken på hur länge som helst nu. Testade det medan vi satt och drack morgonlatte och tyckte att färgen såg riktigt bra ut.

Att göra krävande saker i den här värmen är helt lönlöst och därför höll vi, i enlighet med lagen om minsta motstånd, helt enkelt siesta. Inte så att vi sov under en kaktus… men något ditåt. Exempel:

Jag och Annika tycker inte lika om allt men det finns en sak som planterar ett saligt smajl i ansiktet på oss båda: bok- och kontorsbutiker. My god, vad vore världen utan såna? Jag älskar att browsa bland böcker och officeprylar och idag fick jag veta att det finns någon annan som också går igång på det. Awww! :-)

Butikshäng är svalkande men man vill ju inte missa solen helt och hållet så vi drog vidare till Strandbryggan. Några bilder 4 your entertainment:

Jag är den enda som envisas med att dricka varma drycker i värmen – men ser jag ut att bry mig? Och tänker man efter så inser man att kroppen omsätter mer energi när den förbränner varmt än kallt så jag misstänker att de som skickar ner isbitar inte blir speciellt nedkylda. Eller så har jag fel… doesn’t matter. Skum är härligt i alla väder!

Vågskvalp är som vanligt bra för aptiten så vi fortsatte raka vägen upp till Ciao Ciao Grande för lite medelhavsmat (måste ju matcha vädret).

Jag, som inte har ätit pizza på över fyra år, beställde nu in en av nostalgiskäl. Gott, men jag känner inte längre något behov av att äta sånt här varje dag. Bra att veta.

Annikas mat såg också jättegod ut. Nästa gång jag hamnar på det här stället (förhoppningsvis inte alltför snart med tanke på midjan) så ska jag beställa det här:

Resten av dagen gick ungefär i samma stil. Slappa, sola, promenera, njuta. Att sitta vid datorn och skriva det man borde känns fortfarande mycket svårt (finns dessutom en del brådskande uppgifter som hela tiden har företräde) men jag gör tappra försök hela tiden. Håll ut!