Studsar kring väggarna som vanligt
God morgon, kära läsare! Mitt morgonrufs har lämnat sängen och pendlar nu mellan köket och vardagsrummet.
Jag är fortfarande överaktiv. Har fastnat i ett tillstånd av lyckorus och beter mig därför som kvicksilver på steroider. I praktiken ser det ut så här: när jag dukar fram morgonyoghurten plingar det i inboxen och då rusar jag till datorn, sen hör jag att äggvattnet kokar och då rusar jag till köket, sen börjar webbradion spela fel musik och så rusar jag till datorn igen, sen kommer det ett SMS och då rusar jag till telefonen i hallen, sen ringer äggklockan så jag rusar tillbaka till köket… osv.
Och under hela den tiden har jag ett förnöjt smajl klistrat tvärs över nunan. Kan inte (och vill inte) göra något åt den saken. :-)


Det är så många saker jag är nöjd med just nu att det skulle vara enklare att räkna upp de få som inte kvalificerar sig. Fast det vill jag ju inte… och då går tankarna tillbaka till dem jag är nöjd med, vilket bara gör mig ännu mer uppspelt. Herregud, jag är verkligen en mästare på att älta, fast inte på det traditionella sättet utan tvärtom – så att jag bollar runt allt som känns skönt att tänka på. Men hur kan man låta bli? Det känns ju BRA!
Dagens program ser perfekt ut i all sin enkelhet:
Först: placera ut text & övriga element på den nya hemsidan
Sen: gå på chokladprovning i Chokladbutiken.se
Mmm, life is good! Sänder en massa positiv energi till er. Take care! :-)





2 kommentarer
1. Karin
oktober 19, 2010 kl. 14:50
Snälla! Ge mig lite av det där också!! =) Behöver det i höstmörkret och i ruskvädret! Just nu är jag glad om jag orkar ta mig ut i köket för att sätta på lite kaffe till mig…
By The Way, idag är jag inne på min 80:onde rökfrida dag! =) Tänkte att du kanske var lite nyfiken på hud det gick för mig efter ditt råd!
http://rosaglasogon.se/2010/07/01/lasarfraga-var-borjar-forandringen/
Du kanske borde satsa på att ha en tidnings kolumn; Fråga Irina eller nåt sånt! =)
2. Irina
oktober 19, 2010 kl. 17:02
Är otroligt imponerad av din framgång, grattis! :-D
Förstår du nu vilken makt du sitter inne med? Så fort du hittar inspirationen (vilket är rätt enkelt när man äntligen fattar att det inte går att misslyckas) kan du åstadkomma precis vad som helst. Öppnar upp för en hel del nya möjligheter, eller hur?
Strunta i höstmörkret (som jag också tycker att är jobbig) och förflytta dig till någon ljus och mysig plats där stämningen är bättre. Gotta dig sen i alla nya upplevelser du nu tänker fylla livet med och försök smälta tanken på att du inte behöver komma på HUR allt det där ska bli verkligt. Så fort man lyckas med det konststycket, DÅ blir livet spännande på allvar.
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva fenomenet men det känns ungefär som att man åker berg- och dalbana mellan bra och bättre. Man har hela tiden en förväntansfull känsla i magen och klarar inte av att tänka ”det där är omöjligt” om någonting. Otroligt beroendeframkallande – och nyttigt! :-D
Ha ha, tack för det där sista. Jag har faktiskt funderat på hur det skulle vara att ha en tidningskolumn men just nu skulle jag tyvärr inte ha tid med det. Dessutom finns ju bloggen, här behöver jag inte begränsa mig till ett givet utrymme utan kan utveckla resonemanget hur långt som helst.
Kram på dig & lycka till med den nya livsstilen! :-)