Frukost: två ägg och (nu) latte på Baresso. Har njutit av att vara på gränsen till småhungrig ända sen jag kom hem.
Humör: rena motsatsen till tidigare i veckan. Stressade upp mig ordentligt över en grej för några dagar sen och har tom. drömt mardrömmar. Lyckades äntligen stänga av hjärnan igår och slog därmed ner flaggan i en optimistisk attityd – och såg plötsligt att lösningen redan blivit levererad. Dammit, am I a slow learner or what? ;-)
Kroppen: smaljeansen känns bekväma att sitta i! Ett riktigt mirakel med tanke på de mängder kolhydrater jag öste i mig i Tyskland.
Ansiktet: chokladutslagen på hakan är borta och smajlet är tillbaka.
Doft: Chanel Mademoiselle. Upptäckte att den är mycket lik min favorit Prada Tendre som inte längre tillverkas. Ska beställa en sista flaska av Prada men är redan nöjd med det nya fyndet.
Stockholm: blygsammare juldekorerad än Hannover men det finns undantag. Ironiskt nog i min ”egen” galleria:

Mittemot Monroe (där jag hittade jackan) finns en supermysig hörna med fåtöljer…

… och så hänger det julklappar ovanför skallen på en:

Och här är den stora julgranen vid Gateau:

Ska fota Tures nästa gång jag dricker latte där. De har möblerat om och är inte längre mitt favoritställe när jag behöver sitta bekvämt och blogga (fel höjd på borden) men jag hälsar ändå på ibland.

Hinner inte mer än önska er en trevlig helg och lägga upp ett småsuddigt smajl som jag hittade bland resefotona.

Jobbar både lördag och söndag och ser fram emot en mycket intressant nästa vecka. Är inte helt säker på detaljerna ännu men vet en sak, det börjar hända spännande stuff nu. Och jag gillar ju äventyr. :-)

Hittade en öppnad, men fortfarande full, påse Juleskum på jobbet. And the rest is history.

Kommer aldrig mer att upprepa det här misstaget! (Förrän nästa gång jag hittar en öppnad, men fortfarande full, påse Juleskum på jobbet.)

Ni som har följt bloggen enda från början har med största sannolikhet märkt att det gått en väldigt lång tid sen jag besökte Forsby och att jag oftast nämner Torbjörn i samband med att vi pratat i telefon.

Här är orsaken: till följd av våra olika livsstilar har vårt förhållande under det senaste året övergått i vänskap och förra månaden beslöt vi att ändra relationsstatus officiellt. Torbjörn är nu mitt ex.

Men innan ni som är känsliga av er reagerar som hans yngsta syster gjorde (bless your sweet little heart, dear) vill jag förklara varför det inte finns någon anledning att dra fram näsduken och tycka att det här är annat än goda nyheter.

Jag och Torbjörn har varit tillsammans i 15 år (vänner ännu längre) och känner varandra bättre än någon annan människa känner oss.

Vi kan prata om allt, har väldigt lätt för att se saker ur varandras synvinklar (tankeläsning är inget problem) och nöjer oss inte med mindre än att det går bra för oss båda, i stort och smått. Vi är ett utmärkt team och därför har inte ens insikten om att vi blivit för olika (med undantag av karaktären…) för att fortsätta vara ”gifta” fått oss att sluta älska varandra. Våra känslor har inte längre en romantisk underton men i övrigt bryr vi oss väldigt mycket om varandra, precis som förut.

Torbjörn är min bästa vän och hans familj är fortfarande min familj. Jag fortsätter vara hans räddning från kaos på kontoret och han är rörande mån om att min övergång till icke-gemensam ekonomi blir så bekväm som möjlig. So it’s all good. Att bli varandras ex visade sig vara lika fint som att vara tillsammans! :-)

På tal om det sistnämnda, Torbjörn har träffat en ny tjej som verkar vara helrätt för honom (jag dör av nyfikenhet och kan knappt vänta tills jag får träffa henne!) och jag själv… well, you know me. ;-) Kommer att blinga bloggen med intressanta historier så ofta innehållet i dem tillåter det.

Men julyran är i full gång. Jag förstår att alla inte har möjlighet att shoppa i lugn och ro före tre eller efter sex… men come on, är det inte bättre att organisera om sina arbetstider lite istället för att riskera fysiska skador och nervsammanbrott under rusningstid? ;-)

Titta, så här fridfullt är det på NK nu under kvällen:

Kom precis hem därifrån men bl. a. en ursöt, lila 2012 almanacka i väskan. Och början på mammas julklapp.

Nu när vi är inne på ämnet ska jag passa på och fråga er en sak: vad brukar ni ge dem som har ”allt”? För erkänn att vissa personer är svårare att hitta julklapp åt än andra. Strumpor kommer inte på fråga!

Har inte smakat. Men bara för att lusten att klara vintern med midjan i behåll är större än nyfikenheten.