Tillbringande hela dagen i Östra-Nylands charmigaste stad, Lovisa.

Träffade alla Torbjörns släktingar (hans familj är fortfarande min familj) och blev bjuden på en massa gott av hans mamma. Här ser ni s. k. jultårtor, typiska finska julbakverk som inte finns i Sverige.

Träffade också Torbjörn själv, och tom. hans nya tjej. Resultat: loved her!

Att hon skulle vara trevlig och ha vissa likheter med mig / honom var förstås något jag hade räknat med, men det var ändå en lättnad att konstatera hur väl hon motsvarade hans entusiastiska beskrivningar. Jag och hon satt och drack te tillsammans i nästan en timme medan vi diskuterade typiska exflickvän / ny flickvän -ämnen, dvs. sånt som handlar om varför Torbjörn är världens underbaraste och förtjänar det bästa, och vad det innebär i praktiken. Och så lärde vi känna varandra tillräckligt mycket för att veta att det inte är sista gången vi ses.

Ja, jag vet att alla ex / nya flickvänner inte beter sig så mot varandra men för mig är det helt normalt. När jag och Torbjörn precis blivit ihop gick jag fram till hans förra ex i en bar och blev kompis med henne trots att hon tidigare varit rasande över att jag hade snott Torbjörn av henne. Och i fallet med Marika, som Torbjörns nya tjej heter, så är det ännu enklare: jag och han hade redan glidit ifrån varandra och hon dök upp i precis rätt ögonblick för att vara den person som jag inte längre kunde vara för honom. Hur kan man annat än gilla henne då? (Torbjörns släktingar har fortfarande inte vant sig vid att se någon annan än mig som hans fru men jag hoppas verkligen att de ger Marika en ärlig chans. Jag gillar henne.)

Som avslut på Lovisa-besöket hälsade jag på Konrad och hans fru som precis flyttat till stan från Frankrike. De är i färd med att renovera en underbar gammal villa som Konrad ärvt av farmor, samma villa som han och jag tältade vid när vi var 16 år och jag upptäckte Lovisa för första gången (varefter jag blev dödskär i Torbjörn vid första ögonkastet, vilket fick mig att återvända gång på gång).

Det kommer att dröja ytterligare ett år innan allt är klart men jag kan redan nu säga att det här blir stans mysigaste, finast inredda och mest högteknologiska hus. Konrad förevisade ivrigt det blivande gästrummet (mitt rum!) och jag var i princip helt såld redan vid åsynen av den härliga jättesängen – när han därefter nämnde att gästrummets badrum innehöll dusch med inbyggd ångbastu och ett stereosystem, då var jag beredd att flytta in omgående.

Goda vänner är värdefulla, goda vänner som har samma smak som man själv är ovärderliga! Kan redan föreställa mig hur högt vi kommer att blasta THX-musik nere i källaren när den är klar. :-D