2. Irina februari 6, 2012 kl. 19:05

Ha ha, kom ihåg hur det känns att titta på mjölken i kastrullen och fråga: hur lång tid ska det ta innan den börjar koka? Och sen väntar man en eeevighet utan att något händer. Och så ringer telefonen… ;-)

Jag håller verkligen med om att det går undan när man intar ”det skulle vara roligt om…” attityden. Då när man inte är helstirrig och desperat utan bara flyter runt och njuter samtidigt som man ivrigt noterar nya saker som man också vill ”leka” med. Guldläge!

4. Irina februari 6, 2012 kl. 19:49

Vad man ger upp (då när man distraherar sig från problemet) är det mentala motståndet, dvs. övertygelsen om att det man vill ha är frånvarande. Sin önskan och sina preferenser kan man inte ge upp – de är en del av en. Vilket förklarar varför tankar som motsäger existensen av något man önskar sig känns obehagliga. Smärtan indikerar motstånd till något som redan ingår i ens ”konsistens” och som kommer att materialisera sig på samma sätt som resten redan gjort, så fort man slutar blocka det.

7. Irina februari 7, 2012 kl. 12:25

Molly: Tanken ”jag gillar godis” känns bra. Tanken ”godis är dåligt eftersom det gör mig fet” känns obehaglig. Sluta alltså se godis som en fiende, om du gör det fortsätter du bara att kämpa emot det och får följaktligen allt mer att kämpa emot. Slut fred med att du tycker om godis.

Jag älskar också sötsaker (och brukar med stolthet i rösten kalla mig själv ”kolhydrataddict”) ändå gick jag ner 20 kg och är fortfarande lika smal. Vad som hände var att jag tog en paus från klagomåltankar om hur svårt det är att gå ner i vikt om man älskar godis och hittade en annan övertygelse som lät precis lika sann (men behaglig!) i mina öron: att jag är snygg och att min kropp balanserar upp sig själv utan att jag behöver lida. Plötsligt upplevde jag det inte som en bestraffning att släppa godiset ur sikte utan som en del av ett äventyr. Jag älskade att känna lättnaden i magen när den inte var uppsvälld pga. pastamiddag, av att upptäcka latten (som påminde om chokladmousse samtidigt som den höll mig mätt jättelänge), av att utforska nya stadsdelar till fots, av att göra planer för vilka äventyr min nya sexiga kropp skulle ge sig ut på och av att prova kläder som matchade min personlighet och satt bättre för varje vecka.

Man varken kan eller behöver utrota någon tanke, det enda man behöver göra är njuta mer av såna som känns bra och som stöder det man vill uppnå. Kämpa aldrig emot de ”sanningar” som känns obehagliga, låt dem bara flyta förbi. De utgör inget hot mot dig.

Julia: Goda nyheter, jag har skrivit ett helt inlägg som besvarar din fråga. Här hittar du det.

9. Irina februari 7, 2012 kl. 13:54

My pleasure. :-)

11. Irina februari 7, 2012 kl. 16:46

Tack & right back at you! Är väldigt dålig på att följa bloggar just nu men brukar titta in hos dig så ofta jag hinner. Älskar innehållet! :-) Hugs från en beundrare.

13. Irina februari 8, 2012 kl. 22:29

Lovely! :-D Big U har verkligen en superb 24/7 service – till för att användas.

15. Irina februari 9, 2012 kl. 14:23

Du jobbar för hårt. Och då syftar jag på att du försöker hitta på hur det du önskar dig (trevligare saker att göra på dagarna) ska bli till. Utifrån den attityden kommer du bara på lösningar som är ”ur askan i elden” -aktiga. Du försöker välja mellan att uthärda ett otrevligt jobb och att bli sjuk! Som du märker är dessa alternativ känslomässigt ganska lika varandra – och de enda du har tillgång till just nu.

Låt attraktionslagen göra jobbet och var själv den som anger tonen. Anger tonen betyder att du ställer in dig på det humör (attityd, sinnesläge, tankebanor…) som du tror att bättre lösningar än de ovannämnda matchar. Använd dig av vilken ursäkt som helst för att må bättre. Kolla därefter vilka idéer, omständigheter, människor och möjligheter som börjar dyka upp. :-) Utan att du har ”gjort” något!

Att du inte blir sjuk bara av tanken ”jag önskar att jag blev sjuk” beror på att du inte kommunicerar genom ord, du kommunicerar genom din vibration. Din avsikt är inte att vara sjuk. Din avsikt är att vara hemma från jobbet. Och universum är smartare än du tror. ;-)

Jag önskar dig en riktigt trevlig fortsättning på veckan, blingad med en massa små överraskningar som breddar leendet. Have fun!

PS. Sjukdom är en fysisk förlängning av mentalt obehag som man inte gjort något åt att söka lättnad från. Man behöver alltså inte tänka på just sjukdomar för att bli sjuk – vilka negativa tankebanor som helst resulterar i smärta, först känslomässig och därefter kroppslig. Hälsa = det normala tillstånd som råder om man inte blockerar det. Ungefär som att man tillfälligt bryter vattenflödet genom att placera ett hinder i vägen.

17. Irina februari 9, 2012 kl. 16:39

Du hjälper till genom att sluta ”hjälpa till”. Det är inte du som ska hitta lösningarna, det är lösningarna som ska hitta dig. Så länge du vägrar släppa kontrollen kan du inte uppleva hur allt ordnar sig. Det är som att försöka lära sig simma utan att våga lita på att vattnet bär upp en – man försöker ”hjälpa till” genom att fläkta runt med armar och ben med utmattning som enda resultat.

Ok, hur gör man då?

Det effektivaste är att sluta tänka på problemämnet helt och hållet. Men det funkar ju inte alls om man dagligen kommer i kontakt med sånt som påminner om det.

Därför tar man till metod nummer två:

Försök vara så odetaljerad som möjligt när du tänker på ämnet ”jobb & inkomstkälla”. Ingen förväntar sig att du ska tänka tanken ”allt är fantastiskt och jag ser regnbågen varje dag” men ta en titt på de här två uttalandena:

Alternativ 1: Chefens kommentar om mina förseningar var så otroligt orättvis att jag bara vill krypa ihop i fosterställning och lipa. Det är så j-la fel att jag står ut med det här, lönen räcker knappt till det nödvändigaste och människorna jag måste jobba med får sömnkoma att låta lockande. Och på tal om dem, Bettan vid bordet bredvid borde verkligen inte spruta sådär mycket parfym på sig, man kvävs ju… om man inte har hunnit frysa ihjäl innan – för naturligtvis är det något fel på dörren nu igen. Nu när jag inte ens har några fler semesterdagar att ta ut. Herregud, varför kommer jag inte på något sätt att slippa allt det här? Jag står inte ut längre. Bla bla bla…

Alternativ 2: Mitt jobb kunde vara trevligare.

Känner du hur mycket lättnad det finns i att bli mer GENERELL?

En liiiten gnutta mer lättnad (= mindre ”tankefajt”) ger stooor skillnad i det som följer därpå. Testa.

PS. Alla människor (även jag) har något ämne som de tycker att är besvärligare än andra. Tack och lov för det, föreställ dig hur mycket intensivare man upplever framgången när man äntligen ”ger upp” och hela härligheten man blockat brakar ner över en. ;-)

19. Irina februari 10, 2012 kl. 22:09

Wow, det där var verkligen coolt! :-) Och för övrigt: erkänn att det är klart trevligare att vara utan något viktigt och må bra än att vara utan något viktigt och må dåligt. Fast så fort man börjar må bra… då dyker det man inte längre lider av att vara utan upp. Attraktionslagslogik. ;-)

21. Irina februari 13, 2012 kl. 12:44

Underbart! Det är EXAKT den känslan som föregår motsvarande ”verkliga” händelser. Men som du märker, när man redan lever allt det härliga i huvudet är man inte speciellt beroende av att något händer på utsidan –> vilket innebär att man inte sätter upp något motstånd till sina fantasier –> vilket leder till att de garanterat dyker upp i fysisk form. Bästa dealen någonsin! :-)

23. Irina mars 13, 2012 kl. 0:00

Det dyker garanterat upp en guide om det här ämnet i framtiden. Under tiden, börja med att observera överflödet av goda saker inom andra områden än ekonomi.

Hälsa är ett ämne, märker du hur din kropp funkar utan att du behöver ”betala” för det? Vänner är ett annat, märker du hur trevliga människor ständigt återkommer till dig och vill umgås trots att du inte betala för det. Kärlek är ett ämne, märker du hur din son överöser dig med den utan att du betala för det? Planeten du bor på och som ständigt förser dig med solljus och luft, hur mycket behöver du betala för att förtjäna det?

Allt detta överflöd finns i ditt liv därför att du inte ifrågasätter dess existens i form av just dessa manifesteringar. Men en manifestering i form av pengar… där hakar det upp sig.

Ekonomisk välfärd, i alla dess former, är exakt samma energi. Den är inte heller beroende av en massa komplicerade yttre faktorer – såvida man inte har blivit övertygad om att just pengar är något det råder brist på och som man därför måste betala för i form av hårt arbete (alltså förtjäna närvaron av). En sån inställning gör automatiskt att man börjar spänna sig och då återspeglas självklart denna obalans i verkligheten också.

Ta en titt på det jag skrivit i kommentar nr 5 här. Byt ut ”sjuk” mot ”fattig”. Idén är alltså att man lever två verkligheter parallellt. Kör din nuvarande ekonomiska situation på autopilot (dvs. jobba, betala räkningar osv. precis som du hittills gjort) men försök införa små ändringar i den andra verkligheten, den du lever på insidan. Din attityd där avgör vad som kommer att dyka upp på utsidan. Försök alltså hitta något (hur litet och obetydligt som helst) som får dig att känna behagligare känslor i relation till pengar. En liten skiftning i attityden gör STOR skillnad och så fort du märker att saker och ting faktiskt kan förändra sig blir du allt mer inspirerad att göda ämnet med mer kärlek.

Lycka till & happy spending! :-)

PS. Just det här ämnet hör till mina favoriter just nu och jag utför experiment på mig själv för att skifta min egen inlärda attityd till en som ger utrymme för ännu häftigare livsupplevelser. Med tanke på vad jag åstadkommit inom andra områden finns det en hel del härligt stuff att se fram emot. ;-)

25. Irina mars 14, 2012 kl. 0:51

Svaret fick ett eget inlägg. :-)