Från dröm till verklighet – användbara tips & viktig info

Önskar dig lycka till men undrar så hur man gör för att komma över en stor kärlek och öppna sig för en ny utan större dröjsmål. Fokuserar man på att vara kär i kärleken i stället för person? Själv har jag jättesvårt att gå vidare efter en brusten kärlekshistoria med “mannen i mitt liv”.

Ja. Man kommer ihåg att man inte kan förlora förmågan att känna kärlek vilket är vad man egentligen saknar. Det är väldigt enkelt att börja associera hjärteglöd med en speciell person men sanningen är att ingen utanför en är källan till ens välmående därför att det enda förhållande ens känslor indikerar är förhållandet mellan ens aktuella tankebana och ens idealjag (summan av alla ens preferenser). Exakt hur länge man håller sig själv ifrån att må bra (t. ex. med ursäkten om att det finns något oersättligt typ ”mannen i mitt liv”) är alltså helt upp till en själv. Så fort du hittar och håller kvar känslan av att älska och vara älskad kommer ditt inre tillstånd att avspeglas även på utsidan. Både redan bekanta och helt nya personer som matchar börjar gravitera till dig. Man känner alltså kärlek FÖRST och träffar en partner som en konsekvens av det, inte tvärtom.

:: Jag tänkte på det här med att man inte ska lägga över ansvaret för sitt välmående på andra. Men ibland så är man ju beroende av andra för att nå sina mål. Som t.ex. att skaffa barn. Är kvinna i 35-årsåldern som längtar efter barn, så i varje ny relation så har jag i bakhuvudet att jag hoppas att detta ska leda till att vi bildar familj. Hur kan mitt välmående INTE vara beroende av en mans gillande, om min högsta dröm är att bilda familj?

Välmående och beroende är motsatser, det ena utesluter det andra. Finns ett undantag: du är 100% beroende av att vara i harmoni med DEN DU ÄR, i ditt fall en mor. Jo, du är redan en mor! Annars hade tankar om motsatsen inte framkallat någon obehaglig sinnesreaktion. När du klarar av att älska ditt sanna jag villkorslöst (kärlek känns som frånvaro av oro, otålighet, längtan, tvivel, rädsla osv.) är du automatiskt i harmoni även med alla matchande komponenter: rätt man, rätt tajming, rätt fysisk kondition – ALLTING! När du använder yttre faktorer som ursäkt för att slita dig ifrån den du är, då är du inte heller synkad med ”rekvisitan”. Ha alltså som prioritet att vara dina drömmar trogen och låt attraktionslagen ”bekymra” sig om praktiska detaljer. Se föregående och nästa fråga för mer info.

:: Jag har läst att man ska agera som att man redan har det man önskar sig, men när man har önskat sig nått ska man glömma det och gå tillbaka till vardagen. Hur ska det gå till? Att leva som vanligt men veta och känna att man har BMWn. Jaha, var står den då? Om jag hade min BMW hade jag ju tagit den och inte gått och satt mig i pappas Saab…

Så fort livet fått dig att bilda en ny preferens kan du ALDRIG gå tillbaka till något mindre och det är det som obehagskänslan indikerar. Om personen du är mentalt redan kör BMW kan du inte motsäga dig själv genom att påpeka att du kör en Saab – trots att det är den fysiska verklighet dina ögon registrerar just nu. Du måste hitta en attityd som bekräftar ditt sanna jag, en BMW-ägare och allt vad det representerar för dig. Så fort du slutar käfta emot i form av ”Ja men jag KÖR ju en SAAB!” eller ”Var är min BMW? Jag har önskat en sån i evigheter, varför har den fortfarande inte dykt upp?” så skingras ”dimman” och du ser vägen till BMWn klart och tydligt. Du råkar ut för omständigheter du inte kan råka ut för nu. Du får idéer du inte kan få nu. Du upptäcker resurser du inte har tillgång till nu. Du får impulser som leder dig rätt på ett enkelt, roligt och näst intill magiskt sätt. Du får full bekräftelse på att du kan vara och få vadhelst du önskar dig!

horizonsmallOch det är den här KÄNSLAN av att vara skapare av din egen verklighet som är kicken. BMWn och resten på din önskelista är bara fokuseringspunkter som gör det möjligt för dig att uppleva utvecklingen och förverkligandet av dig själv gång på gång. Att först bli hemmastadd i en underbar, men fortfarande lite främmande, verklighet mentalt och därefter se hur attraktionslagen levererar fysisk bekräftelse på din inre förändring… Hur coolt är inte det?!

Så fr. o. m. nu: du älskar BMW och ska absolut köra en sån. Du älskar hur snygg och bekväm den är, hur kraftfull motor den har och att inredningen känns fantastiskt skön mot din hud. Du kan redan se hur din bästa kompis sitter bredvid dig och hur ni susar fram genom stan till dunket av din favoritmusik som strömmar ur state of the art-högtalarna. Du känner den ljuva, exklusiva nybilsdoften i näsan och dina händer är skapade att bli smekta av en precis så skön läderratt som denna. Du älskar den här bilen! Du bryr dig inte om när och hur den kommer men att den kommer är en självklarhet därför att den är din stil, det här är din normala standard, det här är din kärlek, det här är DU. Du är så lugn och säker i övertygelsen att du kan slappna av och köra whatever just nu – en tillfällig tur i fel bil ändrar inte på vem du är. Du är en BMW-tjej som tillfälligt kör en Saab och varenda sak du ogillar på den påminner dig genast om hur mycket du älskar BMWn och hur härligt det är att köra den. Därför att den är så snygg, och så bekväm, och är så kraftfull, och bla bla bla… Fattar du? :) Styyyr tankarna rätt precis som du styr en bil!

Obs! Eftersom du skiftar din invanda attityd gradvis så kommer manifesteringarna också att börja motsvara ditt ideal gradvis. Exempel: du får möjlighet att bli bilägare, men inte till en BMW. Eller så frågar bekanta dig om du vill låna deras BMW medan de är utomlands. Om du i det här skedet går tillbaka till en missnöjd attityd bromsar du upp allting igen. Träna dig att se din framgång och låt den ladda dig med ny entusiasm!

:: Jag kom precis hem från en utlandsresa och under tiden jag var utomlands så tänkte jag hur underbart de skulle bli sen när jag kom hem, alla vännerna som skulle ringa, pojkvännen som längtar efter mig som vill se mig hålla om mig! Jag släppte tanken och semester rulla på. När jag kommer hem så är ALLA mina vänner upptagna, jobbar eller är på resa själva. Pojkvännens pappa har blivit sjuk och han kan inte ses. Vad gjorde jag för fel?

Andra människor har fri vilja och rätt att må precis hur de behagar och vara så upptagna som de önskar MEN de kan inte hindra dig från att få uppleva det du vill. Attraktionslagen måste sammanföra dig med det din attraktionspunkt kräver. Du får ALLTID det du matchar vibrationellt, inga undantag! Frågan är alltså: varför kunde dina fysiska sinnen inte registrera annat som skulle ha gett dig samma roliga upplevelse som du förväntade dig av vännerna och pojkvännen? Därför att humöret antagligen gjorde en djupdykning redan efter första telefonsamtalet, när du fick ditt första nej. Sen rullade det på av bara farten.

Sånt här händer mig också. Låter jag mig slås ur balans av att något inte går enligt planerna fortsätter resten i samma trista stil. Behåller jag det lekfulla humöret så dyker det alltid upp något oväntat och ännu bättre än jag hade planerat.

Ytterligare en notering: ifall du verkligen var stabil på ditt rosa moln, och dina vänner och killen inte befann sig på en lika hög frekvens, då kan attraktionslagen inte placera er i en gemensam verklighet. Ni matchar ju inte varandra. Att då tvinga fram en träff resulterar INTE i nöjet du önskar dig. Var alltså tacksam för att du slapp se sidor av dina närmaste som du inte vill känna till.

7 kommentarer :

  1. Alltid lika intressant att läsa vad du skriver. Idag fick jag en märklig fundering, nämligen om attraktionslagen kan ”tröttna” på en om man ändrar sig för ofta. Dvs om man önskar sig en sak som man får, men sedan ångrar man sig direkt och önskar sig något annat istället, och sen kommer man på att man ändrat sig igen osv…. Man är alltså en ganska ”jobbig” beställare. Skulle detta kunna få konsekvenser i form av att man slutar få det man önskar sig…?

  2. Hej Irina!
    Det är så spännande detta med attraktionslagen men jag har så svårt att komma in på rätt spår, hamnar hela tiden i tankar på det jag saknar i livet och går och tänker och tänker på varför det aldrig slår in det jag helst av allt önskar. Kan du ge exempel på hur jag lätt ska tänka och göra som inte är så komplicerat :)
    Det jag saknar i livet är mannen i mitt liv. Vi h ar varit ihop men har nu ett uppehåll. Hans hjärta tillhör mig säger han och han älskar mig men hjärnan säger nej just nu (rädsla) Han sms:ar, ringer mig och kan inte släppa mig så jag kan gå vidare men vågar ändå fortfarande inte ta steget till en relation just nu. Han har fått för sig att det inte fungerar mellan oss (han både har foten har på gaspedalen som han drar i handbromsen)
    Jag älskar honom och kan inte tänka mig en annan man, vi har ändå många år (5år av och på) och jag har haft små dejter under dessa år men ingen av dessa kan jag tänka mig ha en relation med. Mannen o jag är väldigt olika men jag anser att olikheter är dynamiken i ett förhållande inte tvärt om.
    Hur ska jag göra för att dra till mig honom igen inte hamna på fel frekvens?

  3. Magdalena: Bara kan inte låta bli att lägga mig i, för detta ligger mig varmt om hjärtat. Det där velandet är inget du vill ha i ditt liv, så sänd honom en varm tanke för att han har lärt dig mer om vad du uppskattar (det som varit bra) och önskar dig (någon som är redo för en relation). Sen går du vidare och lämnar honom åt sitt öde. Det som kommer hända är antingen att han fattar galoppen och joinar dig på det sätt du vill, eller så dyker det upp någon annan som uppfyller dina önskningar.

    Självklart har du inte fallit för någon annan du dejtat eftersom du varit inställd på att det bara finns en person som är den rätta för dig. Så är det inte och så fort du slappnar av och känner dig trygg i att universum kommer leverera det du vill ha så kommer en sån person göra entré i ditt liv. Irina har flera strålande guide på temat, men jag kommer inte ihåg exakt vilka just nu. Men detta har jag tagit till mig: If they don’t chase you when you walk away, keep on walking.

  4. Tack Ida för omtanken men det är mer komplicerat än vad jag beskrivit och tro mig, jag har försökt i många år att gå vidare. Vi jobbar i samma företag och jag har
    till och med bett honom byta jobb då han fått bättre jobberbjudanden
    än detta och jag letar andra jobb men han vill inte att jag slutar och han vägrar sluta.
    Han fortsätter ta kontakt fast jag bett honom sluta…han behöver tid. Jag ÄR öppen för andra men det klickar inte. Han är jätterädd att jag ska gå vidare och lämna stan o jobb mm men han erkänner inte det men det är så avslöjande att det är skrattretande….många i vår omgivning ser allt detta och förstår inte hans rädsla.
    Jag bad bara om en fråga hur jag ska agera för att attrahera situationen/relationen istället för att skjuta bort den.
    Inte att lämna situationen eller mannen då hade jag gjort det för längesedan.
    Men jag tackar ändå för omtanken men som sagt allt ör ner komplext än vad
    jag beskriva så här i korta drag.
    Jag hoppas jag får svar på frågan jag ställde i första inlägget och inte
    några andra spekulationer eller lösningar.
    Tack på förhand!
    Magdalena

  5. Hur kan jag samtidigt leva mig in i att vara i ett förhållande OCH vara öppen för att träffa någon? Jag får det liksom inte att gå ihop.. Hatar att vara singel och flörta så när jag inte är singel så ser jag inte ens efter andra.. Lite tankehjälp vore fantastiskt.. kram :-)

  6. Hej!
    Vilken bra blogg du har! Hittade precis hit :)
    Jag har en fråga kring det du skriver om att man inte kan förlora förmågan att känna kärlek, vilket är det man glömt om man känner obehag för att inte hitta någon ny kille?? Har jag uppfattat det rätt? Det jag funderar över är att tänk om man själv är medveten om sin egen förmåga att känna kärlek. Men tvivlar på att man ska hitta någon som har förmågan att känna kärlek för mig? Bara en reflektion kring hur du tänker? :)

Kommentarfunktionen är avstängd.