Har äntligen vaknat, fullständigt återställd efter helgens sömnbrist. Det känns nästan konstigt att plötsligt vara helt klar i huvudet och vilja göra saker som kräver koncentration, som att skriva till exempel. Ska ta med netbooken till något café senare och jobba bort några timmar.

Den äkta sommarkänslan har däremot inte infunnit sig ännu. Jag är egentligen inte en sån som orkar med medelhavsvärme hela tiden, det kan vara mycket mysigare med mulna dagar, men just nu skulle lite sol vara precis det jag behöver. Får väl trösta mig med bra belysning och varm latte så länge. :-)

Sitter på Wienerkonditoriet. Har netbooken framför mig och fingrarna där de hör hemma. Ser antagligen helskarp och fokuserad ut (servitriserna tittar intresserat på mig och ler vänligt varje gång de passerar) men är ett stormigt hav på insidan.

Vill skriva på bloggen när jag skriver kapitel tre i boken. Vill skriva kapitel tre nu när jag bloggar. Är så rastlös att jag har smulat sönder servetten och hetsdruckit latten. Och självklart har det här inget alls att göra med skrivandet.

Jag är en sån som lyckas komplicera till min tillvaro så fort den blir för status quo. Inte på ett destruktivt sätt, det är jag alltför egenkär för, men på ett sätt som får mitt privatliv att överträffa Glamour. Jag, som säger mig hata drama, kan skapa storm i ett vattenglas fortare än ni hinner säga ”trettioårskris”.

Som ni vet brukar jag inte vara alltför utlämnande här på bloggen. Jag går sällan in på detaljer, trots att dessa detaljer skulle blåsa hatten av både Katrin Zytomierska och alla Big Brother -stjärnor som någonsin visat upp silikonet på löpsedlarna. Men just idag är jag väldigt nära att skriva saker som jag panikraderar en timme senare. Saker som egentligen endast handlar om mig men som av någon anledning rör upp häftiga känslor hos andra.

Dricker istället en latte till så att fingrarna får svårt att träffa tangetbordet.

Ni som lever era liv lugnt och odramatiskt, hur gör ni? Hur känns det? Kommer ni att flippa ur totalt när ni blir femtio? ;-)

Har äntligen ätit. Är nu lugn som en filbunke (tack för terapin, Heidi!) och alla tankarna i mitt huvud är strukturerade, nypolerade och märkta med små lappar där det står vad som är vad.

Är tacksam för att mina föräldrar, som faktiskt läser den här bloggen, känner mig tillräckligt bra för att inte bli oroliga av inlägg som det jag skrev tidigare. Även om jag är återhållsam med detaljer kan jag vara väldigt impulsiv när det gäller att vädra mina känslor, och sparar inte på krutet i beskrivningen av dem. Och ni skulle bara älska mig ”live”! ;-)

Prioritet nummer ett ikväll är kapitel tre i boken. Inget annat.

God morgon! Håller på att ändrar dygnsrytmen till lite normalare nivå, men klockan var ändå närmare tolv när jag vaknade idag. Well, det gör inget för jag jobbade jättebra ända till halv fyra i natt och då måste man ju sova ut, right?

Sitter nu och äter med Sandra trallande i högtalarna. Orkar konstigt nog inte se på Glamour till frukost men bli inte alltför hoppfulla, det går säkert över. ;-) Har bara fått en för stor dos real life -drama på senaste tiden.

Det ser fortfarande iskallt ut på andra sidan fönstret men nu ska jag ta mig samman och powerwalka in till stan. Och sen ska jag fortsätta vara samma sak som i natt, dvs. en lugn, sansad och fokuserad datanörd som beskedligt sitter och knackar ner kod, brev till Heidi eller chick lit -intriger. Troligtvis allt samtidigt. ;-) Ha en trevlig tisdag!

God morgon på er! Jag avnjuter ytterligare en underbar morgon här i Skandinaviens vackra huvudstad, trots att vädret är heltrist.

Har redan ätit, duschat och hållit en mejlkonferens med Heidi angående den spännande träffen hon var på igår. Och vet ni vad? Jag har skrivit ihop en ny guide åt er – en relationsguide! Visst är det spännande? Ni får läsa den senare. :-)

Självklart har jag också hunnit dansa lite, det är ju bästa sättet att vakna på. Den bästa morgonmusiken är snabb, glad och rytmisk, precis som den här ovan, för då piggnar man till på ett positivt sätt. Och man blir helskarp av att försöka sjunga med… ;-)

Ha en trevlig onsdag under paraplyerna!

Kl. 20:41 – SMS från mig: ”Är du vid datorn? Kan du skriva in ”knäckesticks” i sökrutan på bloggen och kolla vilken sort jag åt senast? Var det sesam? Är på ICA och har glömt.”

Kl. 20:42 – SMS från Heidi: ”Knäckesticks med sesamfrön och havssalt.”

Vad skulle man göra utan sina vänner? :-)