För ett par år sen bytte jag antivirus- och brandväggsprogram på löpande band. Har provat igenom Norton (som bosatte sig i papperskorgen och tog över hela min dator), McAfee (bara problem), Trend Micro (missade några virus och åkte ut), Panda, Outpost, Zone Alarm, Kaspersky (jättebra men krockade med något program, så det åkte ut) med flera.

Och så beslöt jag att prova Nod32 som är rankad som världens bästa antivirusprogram av datanördarna. Drog mig länge för att installera det eftersom gränssnittet var allt annat än vackert och jag är estet ut i fingerspetsarna. Man vill ju inte ha något fult i datorn heller.

Nu, två år senare, är Eset Smart Security (så heter paketet med Nod32 antivirus + brandvägg + antispyware + antispam) fortfarande installerat i min dator och dessutom hos Torbjörn och Heidi. Den senaste versionen av programmet ser riktigt fint ut, men det viktigaste är att det inte tar upp mycket av datorns resurser och funkar utan några som helst krångliga konfigurationer. Installera och glöm, liksom. Och så är det världsbäst på att skydda min dator.

Ni som inte vill slösa tid på en massa krångel, prova antingen Nod32 (antivirus + antispyware) eller Eset Smart Security för komplett skydd. Programmen går att testa gratis i 30 dagar. Kom ihåg att först avinstallera existerande antivirus- och brandväggsprogram.

Pappa har äntligen installerat Windows Vista på sin dator. Bra idé, men tyvärr kom han på det precis efter att jag satt ner några timmar på att modifiera Firefox, ladda ner nytt antivirusprogram och installera min älskade Fireworks för bildeditering. Kan inte jobba om det inte ser snyggt och prydligt ut.

Sådär håller vi på varje gång jag kommer. Jag, som är lite pedantiskt lagd, vill ha datorn på ett visst sätt för att trivas. Men så fort jag fixat ordning och reda installerar han om antingen Firefox eller hela operativsystemet. Argh! Andra människors datorer…

Nu ser det i alla fall fint ut igen (innan han förstör det). Har laddat ner snygg, blå bakgrund från Vladstudio. Utseende är allt!

Morning, hela världen och Finland. ;-)

Nu undrar ni förstås vad rubriken kan tänkas syfta på. Det ska jag tala om. Jag och Torbjörn måste börja ringa varandra tidigare på kvällarna – medan vi ännu är vakna. Igår lät det igen så här:

Jag: Mmmm… jag ligger på sängen och är dåsig.
Han: Uhmmmm… jag ska också gå och lägga mig snart.
Jag: Annars då…?
Han: Inget speciellt… mmmm… sova…
Jag: Jaaaa….

Djup och meningsfull dialog, som ni ser. Men man ska ju klara av att vara tysta tillsammans också om man är ett bra par. Lite överskattat kanske.

Vad kan jag underhålla er med idag då? Drar mig för att presentera väderleksrapporten för ni vill knappast se rysare så här tidigt på morgonen.

Well, men vad sägs om att titta på de senaste väskorna då? Titta in på Bag Snob eller Bag Bliss och njut. Lämna gärna LV -accessoarerna synliga på skärmen. Ifall pojkvännen planerar en överraskning…

Musik finns självklart också på min morgonmeny. Klicka här och låt Modern Talking väcka er med sitt sköna 80-tals dunk. Blast from the past känns helt rätt nu, för hör jag “Womanizer” en gång till så skriker jag. :-)

<nerd mode> Ni som har egna blogar vill kanske lära er hur man visar HD-version av YouTube -videoklipp på sin sajt (om videon i fråga finns i högre upplösning alltså). Sätt bara till &ap=%2526fmt%3D18 genast efter url:en ni kopierat från YouTube, that’s it. Svårt? Utförligare instruktioner finns här. Ett tips till: använd inte <object> -taggar. Lämna bara kvar <embed> och allt som finns inne i dem. Annars får de som surfar till er med Internet Explorer ett felmeddelande. </nerd mode>

Önskar er nu en rolig lördag. Håll utkik efter min januari 5-i-top -lista som kommer senare idag!

Konrad ringde nyss och bad mig rekommendera någon tjänst som låter en skicka stora filer, sådana som alltså är för tunga för att bifoga som bilaga till e-post. Kan ju passa på och tipsa er andra på samma gång:

• FileDropper – max 5 GB
• zUpload – max 500 MB
• StreamFile – max 150 MB
• uSend.io – max 100 MB
• YouSendIt – max 100 MB

Mycket nöje! :-)

God morgon Sverige, Finland och alla andra länder! Det här blir en dag jag hinner laga boveteplättar med dadlar. Det skulle jag nämligen göra igår kväll, men livet är fullt av överraskningar… jag fastnade framför datorn och skrev ett inlägg om NK istället. Bummer! :-) Nytt försök idag, här är en del av ingredienserna:

Ok, låt mig nu göra ert liv bättre. YouTube har lagt sig till med ovanan att skriva ut låtnamn och stjärnrating på videorna. Ni som är lika duktiga som jag på att själva märka ut vad det är besökaren får i öronen om hon klickar på play vill såklart inte ha de där fula texterna i rutan. Och då gör ni så här:

Lägg till &showinfo=0 som avslut på länkadressen. Här kommer ett exempel:

<embed src=”http://www.youtube.com/v/_v-3Jf_lsnI&hl=en&fs=1″…> </embed>

förvandlar ni till:

<embed src=”http://www.youtube.com/v/_v-3Jf_lsnI&hl=en&fs=1&showinfo=0“…> </embed>

Om vi nu kör i 70-tals anda en stund så kan jag demonstrera resultatet. Här har ni en video med en massa skräp i vägen:

Låter det bekant? Det gör det för att Black Box plagierade Loleattas vrålande och skapade megahiten “Ride On Time” på 80-talet. Gissa om de blev stämda!

Men tillbaka till ämnet. Så här ska det se ut nu när ni har blivit nördiga, noggranna och duktiga med copy / paste:

Och när en video finns i high quality vill ni såklart att det är så era besökare får avnjuta den. Ni ser om den finns i HQ om ni tittar under den på YouTube, så här ska det se ut:

Om HQ -version finns, då kombinerar ni det jag lärde er tidigare, alltså att lägga till &ap=%2526fmt%3D18 efter url:en, med det ni lärde er idag. Det blir så här i ovanstående exempel:

<embed src=”http://www.youtube.com/v/_v-3Jf_lsnI&hl=en&fs=1&showinfo=0&ap=%2526fmt%3D18“…> </embed>

Ni som har fått huvudvärk av allt detta kodande kan i stället se fram emot eftermiddagen. Då kommer det att handla om smink, ett mycket enklare ämne att smälta. ;-)

Ha en riktigt cool och spännande torsdag! Kom ihåg att det kan hända mycket speciella saker på helt vanliga vardagar – tänk om det här är en sån? :-)

På förslag av Tina ska jag nu dela med mig av mitt eget sätt att få bukt med bokmärkena i Firefox. Det gäller att visa vem som är boss innan ens kära länkar tar över hela härligheten och man sitter där och sliter håret i frustration.

Något mirakelsystem som inte kräver underhåll existerar tyvärr inte. Med jämna mellanrum måste man radera sånt som inte längre är aktuellt och flytta in de återstående länkarna in i mappar med tydliga rubriker. Och då kommer vi alltså till pointen – var ska man börja?

Börja med att utnyttja “Bookmarks Toolbar” -fältet under menyerna. Här finns länkmappar / enskilda länkar till såna sajter som jag besöker dagligen. Jag har länkar till bl. a. Clicky (min statistik), TV 4 -vädret (som aldrig stämmer), Bloggy och Facebook.

Eftersom bloggar utgör en viktig del av min vardag finns det mappar med länkar till både IT -relaterade och mer personliga. Observera att mapparna kan ha undermappar. Och de länkar som ligger utanför dem kan med fördel skiljas åt med streck för större tydlighet. Så här ser det ut i min shoppingmapp:

Allt detta kommer jag alltså åt utan att ens behöver gå in i menyn “Bookmarks”. Väl där inne fortsätter det i samma stil. Finns det många länkar gällande samma ämne, skapa en mapp. Blir de för många, organisera in likartade mappar i en huvudmapp. Kolla här så ser ni min nuvarande struktur.

Den öppna mappen “Boken” innehåller information jag vill ha tillgänglig när jag skriver romanen. Skönt att hitta allt på ett ställe. “Referens” är en mycket användbar mapp. Under den kan man ha rubriker som t. ex. café & restaurang, flyg, konsumentinfo, kartor osv. Som “Gula sidorna” anpassade efter en själv.

Idén med bra struktur är att man inte ska se allt på en gång, för då blir man bara överväldigad. Kategorierna bör ha klara benämningar och motsvara ens eget sätt att associera rubriken till innehållet. Jag har klarat mig helt ok med detta system i flera år, hoppas att ni hittar något som passar er också.

PS. Ni som undrar, mitt Firefox -tema heter Mostly Crystal. :-)

Hur skönt ni än ligger och sover just nu så KAN ni bara inte känna er lika nöjda som jag känner mig just nu. Har intensivhackat kod i flera timmar (med små pauser för tedrickning) och ikväll funkade allt precis som jag ville, antagligen som kompensation för alla kvällar då jag skavat fingrarna blodiga utan resultat.

Och NU, precis när jag tänkte lägga mig, råkade jag plötsligt stöta på en sajt som kommer att hålla mig sysselsatt i minst en timme till. Man kan nu spela Sierras första dataspel online! Ja, jag vet att 99,9% av er inte fattar vad jag dillar om men jag är i alla fall helt salig av lycka.

Jag minns som igår när pappa skaffade vår första dator i slutet av 80-talet. Det var en, på den tiden, tuff MS-DOS 286:a med gulsvart grafik – Windows var självklart inte uppfunnet ännu. Nyfiken som jag var tog det inte långt tid innan mina små fingrar landade på tangentbordet trots att jag inte hade en aning om vad jag höll på mig.

Men inom kort upptäckte jag att man kunde spela SPEL i den där burken! Gissa om man blir glad när man inte har några syskon och knappt vet vad man ska göra av sig själv på kvällarna.

Efter några mindre lyckade försök att intallera arkadspel (sorry pappa, kunde inte veta att tennisspelet var ett virus som skulle döpa om alla systemfiler till “tennis”) kom jag över ett äventyrsspel – Sierras Larry I:a!

Här gällde det att använda hjärnan istället för motorik och det var mycket roligare. Genom att skriva kommandon kunde man styra Larry och ge sig ut på äventyr i Las Vegas (eller “Lost Wages” som det heter i spelet).

Kan med all säkerhet säga att jag lärde mig grunderna i engelska genom mina tappra försök att få losern Larry att ragga upp brudarna utan att ta livet av sig på kuppen. Satt och slog upp vartenda ord i ordboken och lärde mig förutom vanlig vokabulär även charmig amerikansk slang, av den typen som man inte använder när vuxna är i närheten. ;-)

Och så lärde jag mig att använda datorer, såklart. Inte illa med tanke på att den kommande ADB-undervisningen i högstadiet var under all kritik. Vår lärare “Partis” liknade mest en av utomjordingarna i Space Quest…

Police Quest var också en stor favorit. Här lärde jag mig allt om att bötfälla rattfyllon, utreda mord och sätta dit knarklangare. Har spelat igenom alla spelen i serien och de var mycket roligare än att sitta och se på CSI Miami som jag gör nuförtiden.

Hur som helst, nu kan jag beundra och tom. spela mina allra första spel på den här sajten. Och det gör man inte för grafiken såklart, men nostalgifaktorn är skyhög.

God natt, på er! Och tro inte att jag vaknar tidigt i morgon! :-)

Oj, min hjärna måste ha hakat upp sig. Har gått omkring med ett leende på läpparna ända sen jag vaknade och mår så där oförskämt bra som man vanligtvis gör när det hänt något speciellt – vilket det alltså inte har. Är det här någon fördröjd effekt från gårdagen kanske? Eller är det som vanligt, att jag inte orkar befinna mig i zombietillstånd alltför länge – inte ens mitt i vintern?

Något som piggar upp ytterligare är att Lilja.com har utökats med en Best of Dexter -sida som består av en massa roliga bilder på just Dexter. Den katten borde ha en egen tv-show!

Awww, höde precis en remix av Eurythmics gamla klassiker i radion och kastade ut mig på “dansgolvet” med en gång. Känns nästan som sommar nu. :-)

Kan ju passa på att lära er ett nytt YouTube -trick. Som ni redan vet lägger man till &showinfo=0&ap=%2526fmt%3D18 efter url:en för att inte visa låtnamn och stjärnrating. Men tänk om man dessutom vill skippa förspelet (bokstavligen) och länka till mitten av ett klipp precis som jag gjorde i musikvideon ovan.

Well, då utökar ni den tidigare kodsnutten med följande: &start=20 där 20 står för sekunder och bör ändras till den tid som ni vill att klippet ska starta från. T. ex. Angel -videon här ovan är inbäddad så här:

<embed src=”http://www.youtube.com/v/aJgfyRRhXM8&hl=en_US&
fs=1&rel=0&showinfo=0&ap=%2526fmt%3D18&start=56“…> </embed>

Ok, nu flyter jag iväg på mitt rosa moln. Ha en trevlig lördag, people! :-)