Man brukar dra till sig liknande människor som man själv, sägs det och det stämmer helt klart här på bloggen. Märker på statistiken att det är många fler som är inne och läser sent på kvällen än t. ex. på förmiddagen. Tänkte bara önska er en god kväll – och natt! :-)

Om ni undrar vad jag håller på med just nu så ser jag på The Apprentice. Älskar när Donald Trump ryter fram “You’re fired!”, smäller handen i bordet och avslutar med “Go! Leave! Get out of here!”. Man får direkt mer energi och inspiration till nya affärsidéer. Och sen kollar man in Ivankas kläder och blir ännu mer motiverad till att tjäna en massa pengar.

Mmm… lax är verkligen gott. Har precis avnjutit den här biten med chèvreröra och bulgur… och ketchup på bulguren. Ja, flämta på ni bara! Har inte ätit ketchup på jättelänge, och när jag nu plötsligt blev sugen på den så tänker jag inte låta en bit fisk hindra mig.

Eller Torbjörn… Han fattar nämligen inte hur jag kan hälla ketchup på fiskpinnar, men det är lugnt. För JAG fattar inte att han fortfarande äter såna! De har säkert aldrig varit i närheten av något med fenor och är värsta skräpmaten, fnys. :-)

Ketchup funkar till allt – alltid!

Innan jag (av misstag) råkade läsa “En shopaholics bekännelser” var jag helt övertygad om att chick lit bara var en massa dravel i stil med Harlekinromaner. Åtta Sophie Kinsella -böcker senare är jag av precis samma åsikt, men konstaterar att det finns undantag som bekräftar regeln.

Idag tänker jag tipsa er om några andra chick lit -böcker som jag också gillar. Inte lika mycket som Kinsellas men jag kan ju inte bara läsa tung, vetenskaplig litteratur med jag väntar på hennes nästa roman. ;-)

Dessa Alexandra Potter -böcker innehåller båda ett inslag av magi, utan att för den skull kännas överdrivna. De är inte översatta till svenska men för mig personligen spelar det ingen roll. När jag läser glömmer jag i alla fall bort vilket språk texten är skriven på.

“Me and Mr Darcy” handlar om Emily Albright som har tröttnat på att dejta losers. Istället väljer hon att sitta hemma med en bra Jane Austin -roman och drömma sig bort till svunna tider då männen var omtänksamma, artiga och romantiska. Tänk om hon kunde träffa någon som Mr Darcy…

Guess what! När hon reser till England tillsammans med bokklubben går hennes dröm i uppfyllelse. Plötsligt står hon öga mot öga med den legendariske Mr Darcy i egen hög person. Han är allt hon drömt att han ska vara och det enda som stör hennes lycka är en pestig journalist vid namn Spike Hargreaves som har en förmåga att dyka upp vid de mest olämpliga tillfällen.

“Be Careful What You Wish For” är ännu bättre. Heather Hamilton är en tjej som ständigt önskar sig saker: att hon inte hade ätit hela godispåsen, att det fanns en ledig plats i tunnelbanan, att hon skulle träffa en man som kunde tvätta sin strumpor själv och inte led av monogamiskräck…

En dag prackar en zienerska på henne en fjäder som sägs föra tur med sig och plötsligt förändras allt. Dåliga hårdagar är ett minne blott. En stilig amerikan svarar på hennes annons och vill dela på hyran. Hon börjar dejta James (Den Perfekte Mannen) som skickar blommor, är bra i sängen och inte är rädd att säga “jag älskar dig”.

Men blir man lycklig av att få alla sina önskningar uppfyllda? Är denna nya livsstil verkligen så perfekt som man tror? Och finns det något som heter för mycket förspel?

Gemma Townley har inte heller blivit översatt till svenska, men man ska ju läsa böcker på originalspråk så det spelar ingen roll, right?

“When In Rome” handlar om Georgie Beauchamp som är lycklig tillsammans med pojkvännen David. Men varför drömmer hon då alltid om att råka stöta ihop med sitt ex Mike? Och när det faktiskt händer är det förstås en dag då hon är klädd i gamla mjukisbyxor medan Mike ser ut som Brad Pitt på Oscarutdelning.

Men Mike tycks inte märka det för han bjuder henne på en weekendresa till Rom… Vilket David har lovat att göra i evigheter, och ständigt skjutit upp pga. jobbet. Så hon måste välja: David, trygghet och bekvämlighet eller Mike, flört och fjärilar i magen. Och fortare än hon kan säga “Vespa” befinner hon sig i Rom med Mike. Men livet är fullt av överraskningar för hon får plötsligt syn på David där. Han som skulle vara överhopad av arbete denna helg, vad gör han i Rom? Utan henne!

“Little White Lies” är förstås en berättelse om lögner. Natalie Raglan bryter upp från sin sömniga, lilla hemstad Bath och flyttar till glammiga London. Men livet i en metropol är inte så enkelt, och billigt, som hon räknat med. Till och med Cressida Langdon, tjejen som tidigare hyrde lägenheten som Natalie nu bor i, får fler telefonsamtal och brev än hon. Trots att hon flyttat! Cressidas livsstil förefaller allt trevligare och när en inbjudan till stans hetaste ställe Soho House dyker upp blir frestelsen för stor.

Innan Natalie hinner hejda sig har hon öppnat alla Cressidas brev… och tagit över hennes liv. Äntligen kan hon uppleva London på rätt sätt! Natalie klär sig nu i designerplagg, går på kändisfester och dejtar en ursnygg bankir vid namn Simon. Det finns bara ett problem – han tror att hon är någon annan. Och så håller alla hennes lögner på att spåra ur…

Efter det första kapitlet av “Babbeldrottningen” var jag beredd att klassa boken som dålig men så fortsatte jag av någon anledning läsa och plötsligt blev den hur rolig som helst. Boken handlar om den amerikanska tjejen Lizzie Nichols som reser till London för att träffa sin nye kille. I bästa chick lit -anda visar han sig förstås vara en idiot och hon fortsätter istället ner till Frankrike där hennes kompisar hjälper till med bröllopscatering på ett 1500-tals slott. Och efter en blick på Château Mirac och slottssonen Luke inser Lizzie att denna sommar kanske har potential att utvecklas till något bra. Tills hon som vanligt öppnar munnen och avslöjar en hemlighet…

Ja, här har ni dem. Böckerna som dämpar abstinensbesvären medan man väntar på nästa Sophie Kinsella -roman. Och de är alla skrivna i nu- och jagform, det enda logiska formatet att skriva chick lit i enligt mig.

God morgon! Nu är det exakt en vecka kvar tills jag reser till Finland och den här gången är det inte med flyg. Torbjörn kommer nämligen över med bilen eftersom vi ska frakta med vår nya baby – tv:n Kuro! :-) Tvivlar att den skulle komma hel fram om man checkade in den på flyget… och så väger den ju också.

Så det blir alltså en lång, tråååkig överfart med Silja -färja istället. Fattar inte att jag någonsin gillat att åka på kryssning, de där båtarna består ju bara av karaokeskränande pensionärer och smink som är billigare att köpa från Strawberrynet. Dessutom har jag ju jobbat på Silja tidigare och fått en sån överdos av midnattsshowen att den räcker för två livsstider.

Anyway, nu är jag fortfarande i Stockholm. Och jag bara älskar den här stan! Vet ni vad jag tänkte när jag första gången steg in i Gallerian för sesådär tretton år sen?

“This is the Swedish dream!” (Istället för American, alltså.) Jag stod förstås och stirrade på muffinsståndet mitt i gången och eftersom jag aldrig hade sett ett så läckert överflöd av bakelser tidigare bestämde jag mig för att denna stad skulle bli mitt nya hem. :-) Ja, jag VET, man blir tårögd av mindre!

Men back to real time. Idag är en mycket bra dag. En sådan dag som man har lagt grunden till på förhand och därför kan avnjuta med gott samvete och ett belåtet leende spelande i mungipan. Jag hoppas att ni har börjat älska måndagar lika mycket som jag, annars måste jag psyka er lite till.

Nu är det hur som helst dags för frukost, som i mitt fall inte består av muffins utan av ägg, gröt och en granatäppeldrink. För den svenska drömmen kan lätt förvandlas till en muffintopmardröm runt jeanskanten, and we can’t have that!

Ha en riktigt bra start på veckan och titta gärna in i eftermiddag för några boktips. Jag listar de få chick lit -böckerna som faktiskt är läsvärda. :-)

Damn it, det snöar ute! Jag hade på något sätt förträngt att det bara är mars utan förväntat mig solsken och ljumma vindrar istället för det jag såg genom fönstret i morse. Sweet denial. Tack och lov att jag inte sprang ut i sommarskor.

Nåja, nu är jag hemma igen och lådan ni ser på sängen är öppnad, sladdarna kopplade och telefonen laddad. Life as I know it. Era samtal tas emot i tur och ordning i mån av tillgänglig personal. ;-)

Eftersom jag har dragit ner på sockerkonsumtion har jag mycket mer energi igen. Håller som bäst på med flera saker samtidigt: ser på “Lie to me”, packar ihop vinterskor och kläder som ska flyttas högre upp i garderoben, skriver brev till potentiell samarbetspartner och torkar damm överallt jag ser det.

Vet fortfarande inte vad som hänt med min koncentrationsförmåga. För ett år sedan hade jag utan problem kunnat se hela avsnittet av “Lie to me” utan att pausa hela tiden och springa runt som en yr höna.

Brukar ni också hålla på så här? Är det något sorts storstadsfenomen kanske?

God morgon, på er alla! Vet ni att jag har klarat mig hela gårdagen utan hemtelefon? Upptäckte plötsligt att min fina, trådlösa Panasonic låg livlös och fick abstinensbesvär direkt. Jag har två mobiltelefoner också men avskyr att prata länge i dem. Känns inte hälften så bekvämt som med en “riktig” telefon, även om det inte längre behöver vara en 80-tals modell med snurrsladd. ;-)

En annan fördel är IP-abonnemanget från Bredbandsbolaget, vilket gör att jag kan ligga på sängen och prata med resten av världen halvgratis. Hur tror ni annars att jag och Torbjörn klarar oss ifrån varandra flera veckor i streck? Vi är faktiskt rätt lika paret i Telias Snooze -reklam.

Ok, nu springer jag över till OnOff och köper en ny Panasonic att pressa örat mot. Har varit jättenöjd med den gamla modellen och hoppas på en lika lycklig framtid med den nya.

Men först vill jag bara uttrycka djup tacksamhet för kapitalismen. Vad underbart att kunna shoppa på en söndag, det har inte alltid varit en självklarhet. Och tänk på expediterna som får dubbel lön, inte så illa det heller. Önskar faktiskt att butikerna var öppna dygnet runt, då kunde man handla kläder och smink mitt i natten – vilket plötsligt låter som en riktigt bra idé… Det skulle säkert lösa ekonomikrisen!

Ni har väl inte missat serien “Lie to me” som går på TV4? Den handlar om några experter på kroppsspråk som hjälper polisen lösa brott – samtidigt som de kämpar med lögner och svek i sina privatliv. Jag sitter och ser på den just nu men tog en liten paus för att få med er också. :-)

Kroppen ljuger aldrig men i praktiken krävs det en mycket vältränad iakttagelseförmåga för att hinna uppfatta skiftningar som uppträder under en bråkdelssekund . Att därefter tolka det man ser rätt är en ännu större utmaning. Som de säger i serien: “The question is never simply IF someone is lying – it’s why”.

Ett kul knep som jag lärde mig är att be någon berätta händelseförloppet baklänges. När man övar in en påhittad historia brukar man ju göra det på endast ett sätt – i kronologisk ordning. Att återkalla något som aldrig hänt baklänges är väldigt svårt.

Det där med att lögnare undviker ögonkontakt och kliar sig på näsan är däremot inget man kan räkna med i alla lägen. Motsatsen förekommer hur ofta som helst, människor som är medvetna om sitt kroppsspråk fokuserar istället blicken stadigt på motparten och håller händerna stilla. Deras kropp förråder dem såklart på andra sätt istället men bara en riktig expert kan se dessa nyanser.

Ni som är intresserade av ögonrörelser kan lära er en hel del intressant här. Titta alltså inte till vänster nästa gång ni springer in till chefen och kräver att få gå hem för att “mormor mår sämre”.

God morgon, everybody! Nu har jag äntligen vaknat efter en riktigt lååång sovmorgon i min sköna säng. Fattar inte hur den kan vara så skön faktiskt, den är inte någon märkessäng med tusen ergonomiska finesser utan en helt vanlig säng. Men jag trivs alltså i den jättemycket.

Igår hade grannen en liten efterfest och eftersom jag inte skulle upp tidigt bestämde jag mig för att unna honom det lilla roliga. Stoppade hörlurarna i öronen och lyssnade på lugn musik istället för technodunk, allsång och fylleskrik. Visst var Mariah Carey bättre förr?

Nu glider jag in i duschen (för man kan ju inte precis hoppa och göra volter till den här låten…) och sen är det dags för frukost. Mina ögon är fortfarande oroväckande röda pga. alltför mycket stirrande på skärmen, ska därför försöka minimera kontakten med den idag också. Ha en riktig skön lördag!