Häromdagen landade följande i inboxen:
Måste först och främst säga att jag är smått överlycklig över att ha hittat din blogg; den är en sån källa till inspiration – du får mig att vilja bli en bättre människa!
Men det är just detta jag har en fråga om. Om man nu jobbar mot att bli den personen man vill bli, hur hanterar man den man har varit? Om man har gjort saker, betett sig på vissa sätt, som man ångrar och skäms över? Jag är fast i sånt tänkande nu – jag vill sträva framåt för jag är inte nöjd med den jag har varit och till viss del fortfarande är, men skamsenheten över mitt forna jag hindrar mig hela tiden. Jag vill på något vis ge upp, för att jag inbillar mig att folk aldrig kommer att ta mig för “det nya jag” utan bara kommer minnas den gamla, “fel” jag.
Kort sagt – hur accepterar man, och släpper taget, om det som varit? Hur brottas man med känslorna om att det är “för sent” att ändra sig?
Mitt svar: Det första du måste göra är förstå skillnaden mellan skam och skuld. Skam är kontraproduktivt, skapar dålig energi och bromsar upp utvecklingen. Skuld innebär att man tar ansvar för det man gjort, ersätter skadorna så gott det går och låter bli att upprepa samma misstag.
Att ta ansvar innebär inte alltid att man letar upp personer man gjort illa och ber om förlåtelse rakt ut. Det handlar framför allt om att förlåta sig själv. Det ger dig frihet och styrka att leva i enlighet med den person du vill vara idag och som följd kommer även din omgivning att dra nytta av din positiva energi. På ett högre plan kompenserar det alla misstag du gjort tidigare.
Att förlåta sig själv blir enklare när man inser att det fanns goda orsaker till att man handlat på det sätt man gjorde. Alla beslut man fattar är nämligen perfekta utifrån den kunskap, mognadsnivå och situation som man förfogar över just då. Annars skulle man ju göra annorlunda val. Därför finns det ingen logisk orsak att ångra något man gjort.
En annan aspekt av det här med förlåtelse är att se till den större helheten. Precis som i skolan där man inte “skonar” eleverna från matematiska problem behöver även vår omgivning lärare i form av människor som ställer dem inför olika utmaningar. Rent ytligt betraktas sådana personer som “dåliga” men på ett högre plan tillför de minst lika mycket nytta som andra. Nu menar jag inte att man avsiktligt ska orsaka andra smärta men om man till följd av egna problem har gjort det måste man acceptera att även detta hade sin mening.
Det finns inget “nytt jag”. Du är samma person som tidigare och kommer alltid att vara det. Den personen är perfekt och förtjänar din villkorslösa kärlek. Det nya är att du har utvecklats så att du inte känner dig bekväm med ett beteende som hade en funktion tidigare. Förändra det och tillför omgivningen nytta på ett sånt sätt som känns bra för dig idag.
Låt oss nu komma till den enklaste delen av ditt problem, det som handlar om hur andra ser på dig. Sanningen är att omgivningen projicerar tillbaka dina egna åsikter. Du har alltså makten att ange ditt eget värde.
När man har förlåtit sig själv slutar man automatiskt upp med att bestraffa sig genom att låta andra behandla en illa. Inse att ingen mår bättre av att du plågas, börja respektera dig själv och acceptera inget mindre av andra. De som vill umgås med dig har inget val än att leva upp till dina förväntningar.
Jag tycker också att du ska gå ett steg längre.
Ett brokigt förflutet är perfekt att bygga sitt personliga varumärke på. Skulle du verkligen vilja vara någon som levt ett händelselöst liv utan några utmaningar? Personligen är jag mycket mer intresserad av att umgås med människor som gått genom eld och vatten och samlat på sig livserfarenhet. De har ofta mycket mer djup än såna som levt medelmåttigt och korrekt.
Och jag är inte ensam. De allra flesta fascineras av människor med invecklad livshistoria – om den framställs på rätt sätt. Hemligheten är att avslöjar pikanta detaljer med stolthet istället för att be om ursäkt för delar av dig själv. Det är fullt möjligt att kritisera sitt tidigare beteende samtidigt som man är jättestolt över det.
Paketera därför ditt förflutna fint och förvandla det till en konkurrensfördel som “tråkiga” personer saknar. Förutom beundran kommer du dessutom att få förmånen att vara till stöd och hjälp för såna som befinner sig i samma situation som du gjorde. På tal om att betala tillbaka skulder…
Kom ihåg: det går inte att ändra på sånt som varit – men det går alltid att skriva ny historia. Första dagen av ditt blivande förflutna är idag. Skapa nu det som du gärna vill se tillbaka på i framtiden.
PS. Jag har själv inte varit någon ängel i mitt tidigare liv, och är inte det nu heller. Däremot är jag dålig på att ångra sånt jag gör eller inte gör. Det finns saker jag rent teoretiskt tycker att är omoraliska och felaktiga men som jag ändå godkänner hos mig själv av ren egoism i vetskap om att naturen alltid uppehåller perfekt balans och ser till att jag ger tillbaka lika mycket som jag tar. Denna filosofi hjälper mig att acceptera konsekvenserna av mina val på ett ödmjukt sätt samtidigt som jag alltid försöker göra det bästa av dem. Funkar utmärkt. :-)
Bor: i Stockholm men kommunicerar även med finlandssvenskar, ryssar och de som kan engelska. 
Följ mig: 
