Enligt det kinesiska horoskopet är jag en drake (extra coolt i kombination med att dessutom vara ett lejon) och 2012 är alltså mitt år! Med en extra dag som bonus. :-D

En riktig god nyårsmorgon på er alla! Hoppas att gårdagen gav bästa nystarten och att skönhetssömnen efteråt också varit till belåtenhet. Jag själv vaknade för en stund sen till tonerna av Wienerkonserten och ännu mer foie gras till frukost. Sibboshire älskar sina traditioner… ;-)

Här är en bild från gårdagens matbord med min favorit, nyårssalladen, i närbild:

Den här salladen är en nyårsklassiker i Ryssland och heter салат Оливье. Jag skulle i princip kunna äta den varje dag under hela året utan att tröttna, mammas kombination av räkor och saltgurka rocks!

Nu ska jag lacka naglarna, kolla vad Albin har för planer och ta ut allt av min sista dag här på vischan. I morgon flyger jag över till Stockholm. Har redan börjat sakna stan så tajmingen kunde inte vara bättre.

Bästa kosmetikfyndet: Sensai Cream Foundation
Bästa hudvårdsfyndet: Kiehl’s Epidermal Re-Texturizing Micro-Dermabration
Bästa parfymfyndet: Chanel Coco Mademoiselle
Bästa förbättringen i utseendet: sommarens läckra solbränna
Bästa låten: Bright Lights, Bigger City – Cee Lo Green
Roligaste filmen: Bad Teacher
Mest älskade appen: Shazam
Roligaste blogginlägget att skriva: det om kvantfysik
Bästa Abraham-citatet: ”It’s just a stupid indicator!”
Coolaste manifesteringen: delvis påhittad historia förvandlades till verklighet redan samma kväll som den uttalades högt
Bästa resan: våren i Paris
Största nya beroendet: det av mango och persimoner
Mest spännande mysteriet: Albins försvinnande i juli
Största relationsomställningen: slut med Torbjörn (är väldigt stolt över vår tid som ”gifta” men ännu stoltare över ”skilsmässan” och den nya vänskapen – quality all the way)
Bästa blast from the past: mini-klassträffen med några från högstadiet
Varmaste kramen: den jag fick av Albin när vi träffades efter att inte ha setts på flera månader
Bästa givna gåva: ett par dagars research som hjälpte Olga uppnå ett viktigt mål
Bästa mottagna gåva: Torbjörns omtanke gällande sånt som är viktigt för mig
Gladaste överraskningen: oväntat SMS av en jättetrevlig person som inte hört av sig på ett år
Gulligaste posten: favvoläppglanset som Heidi skickade
Finaste komplimangen: ”Jag mår alltid fantastiskt när jag är med dig!”
Häftigaste fajten: jag / föräldrarna. Vi älskar traditioner. ;-)
Bästa kvällen: Grand-träff med en människa som har potential att skapa stora och underbara förändringar i min livsstil
Värsta kvällen: den när jag fick en Krug-överdos
Längsta dagen: den i Sibbo utan ström och rinnande vatten
Bästa dagen: samma ställe, när jag förstod att en superviktig person i mitt liv mår utmärkt och är nära att förverkliga en av sina största drömmar

Råkade vakna sjutiden i morse utan att kunna somna om (vilket är rätt störande om man gått och lagt sig halv två…). Olga var ungefär lika slö i början av vår träff men sen gick det som vanligt – på något sätt lyckas vi alltid få liv i varandra och skiljas med mer energi i kroppen än det fanns innan vi träffades.

Senare på dagen blev det träff hemma hos Heidi. Hon höll på att packa väskan inför morgondagens resa ner till söder så vi drack glögg samtidigt som vi försökte räkna ut exakt vilka kläder det lönade sig att ta med och hur många par skor som var ett par för mycket.

Nu är jag hemma igen, redo att fira nyår på det traditionella (varma & goda) sättet. Tjuvstartar genast med te och resterna av dadelkakan, om inte Peter hunnit före.

PS. Jag har varit så social och haft huvudet fyllt av så mycket stuff att jag tyvärr inte hunnit så mycket som titta på den där läsarfrågan jag nämnde innan jag flög över hit. Publicerar den så fort jag har möjlighet att koncentrera mig och skriva klart, vilket garanterat inte blir de närmaste dagarna.

Idag bar det av västerut. Träffade Heidi, lade beslag på en Strindbergsoffa och gick i lugn och ro igenom allt som hänt under julen (Heidi är världsbäst på brainstorming & analys). Shoppade sen lite skönhetsstuff och parkerade på Teatteri för att äta sallad.

Femtiden fortsatte Heidi till ett möte medan jag tog tunnelbanan till Östra Centrum där Albin väntade och ledde mig raka vägen upp till ett ställe med detta på menyn:

Damn, jag har blivit en riktig mes. Tyckte att min portion cheesecake-gelato var jättestor trots att jag tidigare hade kunnat sluka två såna utan problem.

Avslutade kvällen med att åka tillbaka till Sibbo och provköra källaren i huset där Albin bor. Finns tyvärr inget biljardbord där men man kan istället spela pingis (heter det så i Sverige också, eller måste man säga bordtennis?)

Albin är en sann naturbegåvning inom allt som heter sport och spel. Har för mig att de försökte värva honom till elitfotbollen här i Finland när han var yngre men han valde att hålla spelandet på hobbynivå eftersom det annars inte skulle kännas lika kul. Och kul är det! Har inte spelat fotboll med honom, men däremot biljard. Och idag blev det alltså pingis, trots att jag inte alls var klädd för såna slags aktiviteter.

Omg, det är inte första gången jag spelar pingis men jag kan absolut inte påminna mig att man är tvungen att röra sig så mycket som jag gjorde idag. Man blir ju svettig på nolltid! Att försöka vara snabb och vig i snäv kjol är dessutom ett konststycke i sig men det gick ändå förvånansvärt bra, lyckades tom. ge lite tuggmotstånd åt tränaren, he he. Efter några vansinnigt pinsamma backhands blev det lättare och då träffade bollen bordet istället för att flyga ut i periferin med Albins flabb i ryggen. Och sen började jag tom. vinna ibland! Behövs bara några matcher till så är jag en motståndare att frukta. :-D

Nu ser jag (som fortfarande inte kallar mig sportig) fram emot att vi börjar spela tennis. Det var faktiskt Albin som föreslog det, han tycker att jag lär mig nya saker jättefort så han hinner inte bli uttråkad innan mina ansträngningar tvingar honom att skärpa sig. Tur för mig, jag gillar att lära mig av proffsen – och att klå dem på hemmaplan när de minst anar det. ;-)

Idag kom en av mammas väninnor på besök tillsammans med sin italienske man. Jag intensivpluggade italienska precis innan och kan nu både presentera mig och önska italienare välkomna. Kan dessutom fälla korta kommentarer typ ”che tempo pazzo!” på rätt ställe och med rätt tonfall. He he, nytta med nöje rocks! ;-)

Mammas version av italienska var ett parti delikata Crostini di Fegato som dukades fram precis innan vi lät gästerna smaka på lutfisk, en rätt som egentligen inte borde kännas alltför exotisk. Béchamelsåsen används ju i lasagne och själva fisken äts också ofta, i Italien kallas den baccalà och brukar grillas varefter man garnerar den med paprika, oliver och liknande. Den nordiska kombinationen med potatis och ärter resulterade ändå i positiv feedback och så fortsatte vi vidare till det bästa: min älskade dadelkaka.

Samtalet gick på två språk parallellt, ryska och engelska – utom när mamma och hennes väninna fuskade och pladdrade sitt modersmål utan att översätta. Jag själv passade under tiden på att ställa nyfikna frågor om allt möjligt och lärde mig som följd hur man parkerar en kamel, varför Italien inte är beroende av Gazprom och att designerkläder är billigare att shoppa i Rom än i Milano. Good to know, speciellt det sistnämnda… ;-)