Hej Irina! Jag vill börja med att tacka dig för att du lägger ner så mycket tid på att förklara attraktionslagen med dina ord.. jag uppskattar verkligen dina texter. Själv så kom jag i kontakt med The Secret för två år sedan och jag kände direkt att detta är nåt verkligt – dels för att jag själv upplevt attraktionslagen tidigare, väldigt specifika händelser och dels för att jag alltid sedan jag var ung tonåring haft en känsla av att meningen med livet är större än vad det kan verka vid första anblicken.. Men jag har väldigt svårt att omsätta teori till verklighet. Mitt problem är att jag är en otroligt grubblande människa, jag har så enormt svårt att fokusera enbart på det som jag vill ha, min kraft läggs otroligt mycket på det jag inte har. Och den senaste tiden känns det som det gått riktigt utför…
Jag och min man sedan 5 år har i 1,5 år tid försökt att skaffa barn, nåt som jag verkligen har längtat till sedan jag var 20 men det är först nu som jag mött den man som jag vill skaffa barn med. Men det sista halvåret så har saker och ting verkligen börjat spåra ur. Jag vill så gärna bli med barn, men vet inte hur jag skall fokusera mina tankar. Det känns som att anledningen till att det inte fungerar ligger på mig, jag har enormt svårt att fokusera på nåt annat än just detta. Allt känns bara så fel jag vet inte vad det beror på, men jag har känslan av att nåt är såååå fel. Det hör väl även till att jag alltid drömt om att driva mitt eget företag – vilket jag inte gör… jag har genom åren funderat fram 1000 affärsideer, men vågar aldrig ens börja att genomföra dem.
Jag träffade min man för 5 år sedan, dess för innan så var jag själv i många år då jag pluggade och gick igenom en lång utbildning IT-relaterad – mest för att jag inte visste vad jag ville göra. Men detta är egentligen inget som jag ångrar idag. Däremot hade jag återkommande panikångest attacker under denna tiden 15 år.. Jag tror att jag är den typen av människa som när jag mår bra, kan prestera egentligen vad som helst, men när jag mår dåligt så blir jag bara en liten blött fläck. Jag känner att jag är på väg att bli en liten blött fläck just nu och jag skulle vilja stoppa detta i tid innan det förstör både mig och det äktenskap jag har.
Jag vet att problemet ligger hos mig själv och mina tankar men jag har så svårt att kontrollera dem och få dem att jobba med mig istället för mot mig. Du förklarar hela attraktionslagen så otroligt bra – du har verkligen hjälpt mig att förstå att problemet finns i mitt sätt att tänka.. så rent teoretisk förslår jag men jag har väldigt svårt att genomföra detta i praktiken. Det finns så mycket som jag vill få och göra i detta livet och jag vill göra det nu innan det är för sent. Snälla hjälp mig att hitta ett sätt att vända mina tankar.
Svar: Tack för brevet och dina snälla ord! Jag är glad att guiderna har kommit till nytta. :)
Angående din fråga om graviditet… Har du någon gång försökt koka upp mjölk i en kastrull? Då vet du att den inte börjar koka innan telefonen ringer och du vänder ryggen till. Attraktionslagen har stora likheter med den processen. Den gör sin grej när du vänder bort uppmärksamheten.
Det finns otaliga exempel på människor som har kämpat i åratal för att få barn utan att lyckas. Till slut har de gett upp och kanske tom. adopterat. Och DÅ, då hände det som de hade jobbat så hårt på under alla dessa år. Det hände när de slutade kämpa och slappnade av.
Att ge upp handlar inte om att ge upp drömmen, det handlar om att ge upp motståndet till drömmen, dvs. tankar om alla hinder som man tror att står mellan en själv och det man önskar sig – speciellt sådana som innehåller ”innan det är för sent”. ;) Man låter sina drömmar manifestera sig antingen genom att distraherar sig med något kul (snabbaste sättet att hamna på ”lyckofrekvensen”) eller genom att klara av att hålla tanken på det man önskar sig tillräckligt ren från motstridigheter. Stina Auer är ett utmärkt exempel på det sistnämnda. Här förklarar hon hur det gick till när hon visualiserade sig till sin graviditet. Jag tror att hennes berättelse kan ge dig nytt hopp och en utmärkt orsak att sänka prestationskraven.
Jag har själv en tendens att bli lite kontrollfreakig ibland så jag har full förståelse för andra som inte lyckas släppa sin fixering vid något i en handvändning. Men jag är 100% övertygad om att det är precis det som bromsar upp en. Försök därför att börja trivas exakt där du befinner dig i livet och uppskatta den här mysiga, lugna tiden innan ditt nästa stora äventyr kommer, samtidigt som du känner en optimistisk förväntan inför framtiden.
Panikångest är resultatet av en övertygelse om att man inte har kontroll över sin tillvaro. Att man är fången i ”fel” livsstil och inte ser någon lösning på sina problem. Ofta kan man inte ens formulera fram exakt vad man vill, det enda man vet är att man vantrivs i sin nuvarande situation så mycket att man vill klättra på väggarna. Jag har egna erfarenheter av det där hemska tillståndet och kan med handen på hjärtat lova dig att det går över för att aldrig återkomma så fort du tar ett aktivt beslut om att ändra på saker som du enkelt kan ändra på och överlämna resten till attraktionslagen.
Tvivla aldrig på att du får allting du vill ha men försök inte tvinga fram det. Och kom ihåg, enda orsaken till att du önskar något är för att du tror att det får dig att må bättre. Well, då finns det ju en utmärkt orsak att börja känna sig bra redan nu. Det finns alltid en orsak att fira livet – speciellt om man vet att det är DÅ man får såna idéer och impulser som leder en dit man vill komma. Medan du relaxar kan du kanske ta en ny, avspänd titt på dina affärsidéer. Försök inte vara för detaljerad i början. Känn bara efter om någon av dem drar dig till sig. Lek med dem lite och se vad som händer. Om intresset ebbar ut så har du ändå uppnått nyttan i att kunna få ett avslut. Om inte… Behöver jag fortsätta?
Lycka till & glöm inte att njuta av våren! :)
Tack snälla!!
… för ditt långa och utförliga svar. Du har så rätt och det är så peppande att läsa hur du tänker om dessa saker..
Det allra viktigaste jag vill få fram är att man ska bli snällare och mycket mindre krävande mot sig själv.
Speciellt de som läser om attraktionslagen har en tendens att börja pressa sig till max eftersom de ”vet hur viktigt det är att tänka positivt, endast positivt och inget annat än positivt”.
Resultatet blir självklart rena motsatsen – ett stressigt liv där man knappt vågar rynka pannan utan att få dåligt samvete, anklagar sig själv för minsta motgång och tycker att man inte räcker till i största allmänhet.
Slappna av, sänk prestationskraven och börja göra saker för att de är trevliga i sig, inte för att manipulera fram något annat. Ha sex för att det är skönt, inte för att det krävs med tanke på graviditeten. Jobba för att det är kul, inte för att det krävs med tanke på ekonomin. Var snäll mot andra människor därför att det känns bra, inte för att de blir sårade ifall du inte är det. Och så vidare enligt samma modell.
Håller tummarna för dig och önskar dig stor framgång på alla plan!
så intressant!
Right back at you. Har redan avverkat flera månader på din blogg. :-)
Jag är i ungefär samma situation som frågeställaren. Jag och min man har försökt få barn i 2 år. För ett halvår sedan hade vi gett upp tanken att det skulle bli något på naturlig väg och skulle precis påbörja en behandling, men dagen innan första läkarbesöket insåg jag att jag var gravid. Tyvärr slutade den graviditeten i missfall och jag kände mig lurad av universum. Jag var så övertygad om att drömmen äntligen skulle slå in! Nu vet vi ju att det KAN gå, vilket gör det ännu svårare att slappna av och släppa alla tankar på att bli gravid…
Hur gör man rent praktiskt för att vända bort uppmärksamheten? Hur gör man för att ignorera kroppens signaler om var man befinner sig i menscykeln?
Man ger upp. Att ge upp innebär inte att man förnekar det man önskar sig, det innebär att man slutar kämpa. Man slutar kolla om ”det har hänt redan” stup i kvarten, man slutar grubbla över hur man ska lyckas tvinga fram resultatet, man slutar rättfärdiga varför man verkligen, verkligen, verkligen förtjänar att lyckas, man slutar analysera situationen för att hitta felet, man slutar upprepa hur viktigt det här är, man slutar ge ämnet makt att förstöra ens annars så fina liv. Man bara sopar ner alla ”Så blir du gravid” -böckerna från bordet och vrålar: NU RÄCKER DET! Jag vägrar låta er tortera mig en enda dag till! I’m done! Nu vill jag må bra.
Känner du? Du har precis blivit fri.
Du har ingen kontroll över hur saker och ting kommer till dig, men du har total kontroll över hur mottaglig du är. Och när du är mottaglig (= motsatsen till beroende) då MÅSTE du få allt du önskar dig. Inte kanske, utan GARANTERAT. Släpp kontrollen över hur & när och börja göra sånt du skulle göra om du redan hade en massa barn och äntligen fick en ledig stund över för att ta hand om dig själv och bara göra det som du tycker att är kul. T. ex. utnyttja möjligheten att kunna käka kola utan papper på. Snacka om win-win läge! ;-)
En till som är i liknande sits, har nu försökt i ca 5 år att få barn. Jag tycker du resonerar och förklarar allt det här med attraktionslagen mycket bra, och jag köper direkt det här med att ”det är svårt att få mjölken att koka upp när man står där och väntar, men när man vänder ryggen till o släpper kontrollen så händer det”… Men jag funderar över varför det då inte tog sig under det första året som vi försökte, då kände vi oss totalt avslappnade och visste ju att ”det kan ju ta ett tag”, uppemot ett år anses ju vara helt normalt… Har du nå´n förklaring till det?!
Om man lider av ngn form av hormonell obalans, bakteriell vaginos eller tex ej fungerande äggledare, nånting som rent medicinskt försvårar en graviditet – kan man ändå attrahera sig till en graviditet, trots att man kanske har en sjukdom som gör det näst intill omöjligt? Förstår du hur jag menar? Då måste man nog önska o visualisera RIKTIGT hårt och försöka må RIKTIGT bra om man ska kunna ”gå förbi” såna hinder väl, tänker jag?
Är det fel då att försöka hjälpa till på traven lite genom att försöka bli gravid genom provrörsbefrutning tex tycker du?, då försöker man ju ”kontrollera” o skynda på processen. Men förstå att folk försöker göra allt för att fortast möjligt göra sina drömmar uppfyllda!!
Vi har undersökt oss på väldigt många olika sätt och prövat div alternativa behandlingar såsom homeopatmedicin, zonterapi, olika kuckelimuckmediciner och även 3 provrörsförsök. Det har funnits, och finns fortfarande en hel del press o stress kring det här som jag vet inte är hälsosam, och inte bidrar till att göra mig mer mottaglig, på rätt frekvens. Förra våren beslöt vi oss för att lägga allt detta på is ett tag, göra roliga saker o ha sex för att det ska vara skönt. Vi lyckades riktigt bra med det, det blev en bra sommar, dock ingen naturlig grtaviditet för det. På hösten då kom jag i kontakt med atrraktionslagen och din sida bla. Jag blev typ frälst genom böcker o filmer om detta och mådde riktigt bra.Då gjorde vi ett frysåterföringsförsök som faktiskt resulterade i en graviditet och jag kände att det minsann var tack vare att jag lärt mig attrahera. Lyckan grusades dock på vårt första ultraljud, då det visade sig vara en ofostrig graviditet som vi var tvugna att avlägsna, vilken kalldusch. Man bryter ihop och kommer igen, faller olika djupt ner i hålet olika gånger, men denna gången är nog en av de värsta. Jag är på väg uppåt, vi försöker känna oss övertygade om att det kommer hända oss också en vacker dag, men att inte veta HUR LÄNGE till det kommer dröja ,och på vilket sätt det blir är tankar som känns jobbiga. Nu har jag börjar lägga alla åren som passerat bakom mig , o inte tänka på dem som ”alla misslyckade år”, utan tänka att from nu och framåt är det som gäller…
Snälla kloka Irina, kan du föröska ge mig ett ord på vägen och ge mig en förklaring på mina ovanstående frågor..
Hälsningar Eva
Som jag brukar säga, det är omöjligt för mig att ge meningsfulla svar på frågor gällande specifika fall eftersom jag inte har tillgång till alla tankar, attityder, åsikter, observationer, övertygelser och känslor som finns / fanns i huvudet på frågeställaren.
Angående sjukdomar: du kan INTE manifestera någon kroppslig förändring genom att fokusera på att ”bota” dig själv eftersom du genom denna process inkluderar själva sjukdomen i din perception. Du ska alltså göra tvärtom, slappna av och finna ro precis där du är genom att sluta kämpa emot = inkludera en känsla av välmående. Det är inte du som ska läka kroppen, kroppen läks av sig själv så fort du ger den möjlighet genom att sluta spänna dig.
Sjukdomar överhuvudtaget är precis samma slags indikation på obalans som en obehaglig känsla – here today, gone tomorrow (beroende av ditt inre tillstånd). Om läkarna skulle ställa diagnosen ”besvikelse” och tala om för dig att ingen annan blivit frisk från det och att dina chanser är obefintliga skulle du troligtvis vara kroniskt besviken. När läkarna talar om för dig att du har [klipp & klistra in vad som helst här] innebär det att din framtid påverkas… mycket eller inte alls – beroende på hur mycket du vill lita på statistik, dvs. andra människors övertygelser som grundar sig i andra människors övertygelser som grundar sig i andra människors övertygelser… osv. Vad säger ditt eget guidesystem när du tror på att din kropp är sjuk? Känns det bra eller får du signal om att släppa tanken?
Angående olika metoder: alla processer du tar till utifrån en känsla av inspiration är bra. Inte för att de i sig skapar resultatet (det existerar redan) utan för att de får dig att TRO på att du kan få det du önskar och således låta det hända. Spelar ingen roll vad som får dig att tro (antingen det är provrörsbefruktning eller att dansa runt en brasa vid midnatt), så länge känslan förknippad med processen är bra blir resultatet bra. Och tvärtom, så länge du handlar utifrån en känsla av stress kan ingen process i världen tvinga på dig en symbol för välmående. Du och den manifesteringen är på olika frekvenser, so to speak.
Till sist, var inte så snabb med att ”bryta ihop” när något går snett. Du skulle väl inte bryta ihop om ett litet barn som lär sig gå snubblade och ramlade – du skulle i stället förstå att det krävs lite övning att lära sig balansera och att inga snedsteg är värda att oroa sig över. Samma sak med dig. So what om du tappar fokus ibland och inte känner tilltro till att livet är bra hela tiden? Du lever ändå i varje stund och hittar du känslan NU, då är du genast där du vill vara. Och ju oftare du är där, desto vanare blir du. Och till slut är du så distraherad av att må bra att det händer ”oväntade” saker som läkarna står frågande inför och därefter upptäcker att ha berott på en variabel som inte framgick av deras tidigare tester men som självklart kan förklaras nu när de gör nya. ;-)
Lycka till & njut av våren!