Hjälp, hur får jag tillbaka min smala kropp?

Hej! Jag är sockermissbrukare! Jag är verkligen vad jag äter, och jag hatar det!!! Lever på kakor och mjölk i stort sätt. Har iaf gjort det nu senaste månaderna. Har helt och håller kommit in i sockerträsket och har svårt att ta mig ur =( Äter fel och blir bara fetare och fetare.

Jag är en tjej på 27 år som jojo-bantat senaste 5 åren vilket resulterat till minst 20 kg upp! Jag har varit överviktig sedan jag gick ut gymnasiet för 10 år sedan. Efter gymnasiet började jag äta massa skräp och rörde mig inget alls. Gick upp ca 20 kg på ett år. Väger idag ca 95 kg till min längd på 164cm. Helt sjukt! Ett midjemått på 120cm. Jag kräks!

Jag vet inte vad jag ska göra. Testat diet efter diet. Klarar av att följa dom i ca 2 veckor sedan lägger jag av och börjar äta som vanligt igen. Kan smälla i mig en kakburk om dagen utan problem. Är aningens sockerberoende kan man säga. Hua =(

Jag äter när jag inte har något annat att göra. Jag äter och tänker att jag kan lika gärna äta för jag kommer förbli fet resten av livet. Jag äter mig till döds. Jag vill inget hellre än att bryta mina gamla skitvanor och ändra livsstil. Men jag klarar det inte ensam. Jag har försökt såå många ggr.

*Jag vill skaffa barn och kunna orka leka med dom. Nu flåsar jag av minsta lilla.
*Drar mig för att gå ut bland folk.
*Jag är fånge i min egen kropp =(
*Tackar nej till roliga fester mm bra för att jag är fet. Vill inte att nån ska se mig.
*Sitter hemma och äter mer och mer istället.
*Min kropp hindrar mig från att göra så mycket roligt i livet.

Vill inte att det ska vara så! =( Det är helt sjukt. HJÄLP! Vill gärna överleva min 30-årsdag.

Svar: För några år sen vägde jag runt 80 kg (är 165 cm lång) och hade aldrig gått ner ett endaste ett kg i hela mitt liv (en sån idé kändes nästan som något övernaturligt). Jag hatade sport, älskade godis och kände mig lika “felplacerad” i min dåvarande kropp som du gör i din nu. Jag kände mig som ett uppsvullet vattenlik och fick ångest varje gång jag skulle shoppa kläder. Inga dieter funkade, av precis samma orsak som du anger.

Till slut kom jag till en vändpunkt då jag bestämde mig för att jag vägrar acceptera några ursäkter längre. Jag var ju en smal människa innerst inne och inget annat kunde någonsin komma på fråga, hur “sant” det än var. Läs det här inlägget (i mitten av punkt 2) så får du veta vilken insikt som hjälpte mig vidare. Läs även detta.

INSPIRATION är lösningen du söker. Inspiration dyker upp när man börjar identifierar sig med den person man utvecklats till att bli, inte den person man var (den som spegeln fortfarande visar). Du vet vad du identifierar dig med genom känslan dina tankar ger dig i varje given stund. Välj de som känns bra! Jämför dessa två:

  • Man kan väga 90 kg och anse sig vara en fet person.
  • Man kan väga 90 kg och anse sig vara en smal person.

Skillnaden mellan dessa attityder är skillnaden mellan vilka impulser man får. I det första fallet drar dessa iväg åt handlingar som resulterar i en fet(are) kropp, i det andra drar de iväg åt handlingar som resulterar i en smal kropp.

Allting du möter i din fysiska värld, inklusive din kropp, återspeglar ditt inre tillstånd, det är ett kvitto på den sanning du lever i huvudet. Börja älska livet i allmänhet, och dig själv i synnerhet, FÖRST så förändras det fysiska till att matcha.

Så här ser en “osynlig” attityd ut när den fastnar på bild:

<-- jag med övertygelsen om att viktnedgång är jobbigt jag med övertygelsen om att min kropp kan skapa trafikkaos -->

Det som står mellan dig och den nya kroppen är din helhjärtade fokusering på “jag är fet”. En smal människa tänker inte så och därför är du inte smal. Men man behöver inte vara smal för att KÄNNA sig smal, dvs. se det nuvarande tillståndet som tillfälligt och på inget sätt typiskt för en själv.

Om du kan motstå frestelsen att fortsätta hamra in ramsan “jag är fet, jag är fet, jag är fet…” och istället tjuvstartar och börjar leva den glada, smala, RIKTIGA versionen av dig trots att vågen och spegeln ännu inte hunnit med, då händer något fantastiskt. När du älskar din kropp (och livet i allmänhet) på förhand så ser du hur den börjar ta form rent fysiskt! Det finns fler sanningar än “vågen visar över 90 kg och midjan är 120 cm”, testa några av dessa:

  • Jag har varit obalanserad i mitt humör och min kropp återspeglar denna obalans.
  • Min kropp är lite svullen nu men den håller redan på att balansera tillbaka sig till det normala eftersom jag mår bättre, vilket kommer att påverka både kosten och mina aktiviteter under dagen.
  • Jag vet att det här går bra därför att jag nu har förstått hur hela grejen funkar och den visade sig vara mycket enklare än jag trodde tidigare.
  • Jag behöver inte vara arg och besviken på mig själv, jag behöver bara slappna av. Det har inte skett något fel, min kropp har bara gjort mig uppmärksam på hur viktigt det är att må bra mentalt. Jag kommer i fortsättning att prioritera det som känns skönt framför allt och alla andra.
  • Jag kan inte se några drastiska förändringar på vågen men för övrigt är hela grejen redan klar. Jag älskar min vision, jag är på rätt spår!
  • Herregud, jag är mitt inne i min dröm! Jag håller på att bli smal och det känns inte det minsta jobbigt, det känns som att komma hem. Jag kommer verkligen att älska min kropp när den är “klar”.
  • Faktum är att jag älskar den redan nu, och det är därför alla negativa tankar på den känns så vidriga. Jag VET att den är snygg och nu när jag har påmint mig själv om det kommer min kärlek att bli bekräftad. Det enda jag vill är att vara snäll mot den. Vi är ett team. :-)

När jag äntligen fattade att jag inte behövde tvinga min kropp att göra något, att jag bara behövde slappna av och låta den balansera tillbaka sig helt naturligt, sjönk min stressnivå och DÅ kunde jag känna inspiration och klara impulser som lockade till handlingar – utan att dessa handlingar kändes jobbiga. Jag fick plötsligt lust att dra ner på kolhydrater och därefter till att promenera, men jag kan inte ens i denna dag kalla dessa “diet” och “sport”. De var en spontan och vällustig reaktion på att jag tankefrossade i min nya identitet som smal och på min uppskattning över att jag inte behövde göra något, bara låta bli att sabotera min kropp medan den återgick till sitt normala tillstånd på naturlig väg. Jag höll mig på gott humör, var optimistisk inför framtiden och blev ivrigare ju fler framsteg jag märkte. Tom. de dagar vågen visade “fel” var bra, därför att jag redan skördade frukterna av mitt nya liv i huvudet. Jag var redan smal.

Så fort jag lagt om min attityd gick jag ner 20 kg på några månader (!) och det kändes självklart (!!!).

<-- realist (= pessimist) | drömmare (= vibrationell realist) -->

Idag väger jag 58 kg och har gjort det i tre år (lägger på mig ett par kg under vintern, men de försvinner under våren). Jag älskar fortfarande sötsaker men jag älskar också min smala kropp och promenaderna runt stan. Balansen uppehålls automatiskt, jag lever ett liv där jag normalt sett inte äter snabba kolhydrater men där jag samtidigt aldrig skulle få för mig att tacka nej till såna om jag verkligen kände mig sugen.

Mitt jag-vet-att-du-fotar-mig -fejs before & after

Så fort man gör sig av med all rädsla, oro och tvivel på att man är smal börjar ens hjärna automatiskt motta impulser som hjälper en att uppehålla den bild av sig själv som man har. Jag skulle kunna vakna upp med 100 extra kg runt midjan i morgon och fortfarande identifiera mig med att vara en smal person, vilket skulle resultera i att allt överlopps fett skulle rinna av mig på rekordtid. Samma sak gäller dig!

= mata hjärnan med tankar som smakar gott

Jag upprepar det viktiga för att det ska bli extra tydligt:

  • Ingen handling du utför utifrån ett dåligt humör (depression, missmod, ilska…) ger resultat. Du har inte tillgång till några goda impulser, idéer eller energi då. Det enda som händer är att du gör mentalt motstånd till din egen verbala övertalning om att du borde göra något –> ond cirkel.
  • Hitta KÄNSLAN av hopp och optimism FÖRST! När du känner den, öva den så att den känns mer naturlig än motsatsen. Strunta i det du ser i spegeln och på vågen (det är bara spåren efter din tidigare obalans, old news) och snabbspola till den du egentligen är och den person din kropp snart kommer att återspegla. Din första belöning kommer GENAST: du känner dig bättre. Vilket by the way är den egentliga orsaken till att du vill gå ner i vikt, eller något annat överhuvudtaget: känslan av tillfredsställelse. Lev nu i det här känsloläget och låt inspirationen dra dig till handling som resulterar i din läckra, nya kropp.

Passa på och njut av processen ordentligt, att se hur man påverkar fysiken med sina tankar är en jättecool upplevelse. Tro mig, du vill inte missa det här och bli smal över en natt. Färden är halva nöjet, man känner sig allsmäktig… vilket man är! :) Lycka till & have fun med den nya versionen av dig!

32 kommentarer :

  1. Jäklars vilket bra svar – vilken tur du har! Jag hoppas verkligen att det funkar för dig och att det hjälper dig att tycka om dig. Själv tänker jag nog applicera den där metoden på i princip allt jag vill förändra!! /Lena

  2. Den här metoden är “hemligheten” bakom precis all framgång. Begreppet tur är däremot något som endast används när man inte känner till att allting har sin början i tankesynkronisering. Så fort man börjar se samband mellan sina övertygelser och det som dyker upp så blir man säkrare än någonsin på att slumpen inte existerar.

    Men även om man kan teori så tar det självklart lite tid att öva in nya övertygelser… fast det är ju en del av nöjet. :-)

  3. Ja… hm….
    Jag tycker det låter som vi har samma “problem”. Insulinet säger ÄT MER när vi stoppar i oss snabba kolhydrater och man blir inte mätt eller får inte nog…. OAVSETT vad man visualiserar.
    som X yrkesdansare med lite för mycket fluff överallt har jag provat igenom ALLA dieter och hittat EN som funkar.
    Jag slutade med socker å jag åt inte mycket socker alls. Nån bit av något om dagen. Jag gick ner 6 KG på EN månad av bara detta!
    FÖR att hela ämnesomsättningen ändrades. Men för min del gäller det att vara strikt med sockret. Annars fluffar jag till mig igen.
    Eftersom jag älskar sötsaker och upplever det som att man ska NJUTA av livet för att vara i flödet… så gjorde jag om ALLA favoritrecept och gick totalt bananas första veckorna och åt TVÅ desserter om DAGEN (UTAN SOCKER, mjöl OCH FETT)… och gick ner SEX kilo!
    Efter dessa veckor hade jag inget behov… eller mer normalt behov av sötsaker = nästan aldrig.

    En annan super topp undergörare är att konsekvent utesluta kolhydrater SISTA målet. Du ska sova efter ett tag så kolhydraterna du stoppar i dig sista målet blir då till fett.
    Jag har aldrig varit så snygg i kroppen som efter 3 mån utan kolh sista målet! Den ENDA “diet” som någonsin fungerat på mig!

    Ha roligt! Gör saker du älskar! Se till att du är i flödet!
    Motion som du HAR ROLIGT när du gör. Så roligt att du glömmer tiden!
    Jag dansar salsa!
    Det kan jag göra 5 timmar i sträck nu mer.
    Finns det NÅGON annan motionsform som man kan göra 5 timmar i sträck och tycka att det är kul.
    Salsa fungerade för min kropp trots bäckenskada. Det är mjuka rörelser. Du gasar på när du själv vill och orkar… och dansar försiktigare när du vill det. Du känner dig kvinnlig och vacker oavsett hur du ser ut… för latino idealet ÄR kurviga kvinnor!
    Jag började sminka mig, ett par örhängen… en klänning…. började känna mig som kvinna igen!
    Ta dig till i rätt miljö också!

    kram kram

  4. Vilket bra svar! Vi är nog många som kämpar med sockersuget.

  5. Sluta kämpa. Så länge man kämpar tänker man på det man kämpar emot. När man slappnar av och börjar leva som den smala personen man är får man automatiskt lust att äta nyttigare för att uppehålla den fina kroppen.

  6. Du är grym ;-) och jag kan bara hålla med till 1000% så här fungerar det precis, har gjort det själv -14 kg på 16 veckor :-)

  7. Undrar om det fungerar på samma sätt om man vill gå upp i vikt.
    Finns det mantra som hjälper att få en större bakdel..

  8. Eva: Wow, grattis! :-D

    Heidi & Annika: Kallsvettas fortfarande när jag ser före-bilderna. Men det finns faktiskt en inspirerande grej där märker jag nu – hårfärgen. Tänker bli ljusare igen. Ska bli kul att se hur det ser ut i kombination med det nya fejset.

    Viveka: My pleasure. :-)

    Zarina: Att söka sig till sitt goda humör (där alla svaren och lösningarna redan är klara och väntar på att bli upptäckta) funkar på precis allt. Det första som händer är att du känner dig bättre, därför att du inte förnekar dig själv med hjälp av olika s. k. realistiska ursäkter, därpå följer fysiska förändringar som blåser hatten av en.

  9. Detta med att först söka sig till sitt goda humör när man vill förändra något, tycker jag är perfekt och låter logiskt… Men en sak med attraktionslagen gör mig förvirrad, och det är att man å ena sidan när man till exempel gör en ”önskelista”, gör bäst i att önska först, och sedan ”glömma bort” önskningen i fråga, slappna av och tänka på annat medan önskningen manifesteras. Som du skrivit i tidigare inlägg ska man lita på att universum hör bra och har förstått… Men å andra sidan, det man tänker skapar man… Om man oroar sig för mycket över något och därmed tänker på det konstant, finns risken att det kommer att inträffa pga att man manifesterar det. Så om man verkligen vill ha något, varför är det fel att tänka på det hela tiden? Jag anar en paradox här…

  10. Dammit, nu provocerade du fram en guide till. I’m so easy! ;-) Men det här blir min sista på en lååång tid. Måste hinna njuta av teorin omsatt i praktiken.

    Började skriva svaret som kommentar men det blev som vanligt för långt. Ska finslipa lite innan jag publicerar (om några dagar). Håll utkik.

  11. Hej Irina!
    Jag hittade hit till din sida via en länk från Facebook (LCHF Gemenskap) och blev sittandes läsande detta inlägg och många andra. Sedan ca ett halvår inledde jag min egen viktresa mot min idealvikt med hjälp av motivation och LCHF-kost. De senaste månaderna har dock vikten envist stått still på ca -14 (jag har ett slutmål på totalt -30 eller något som är ännu bättre för mig – se där en omedveten positiv affirmation!) Det du skriver och dina före-efter foton inspirerar mig helt enormt! I morse när jag klev på vågen hade jag en vikt på -15,1! Något har släppt; nämligen mitt eget mentala hinder! :)
    Nu läser jag vidare om Attraktionslagen. Här finns så mycket att läsa att jag nu påbörjar en ny ytterligare resa med mig själv, jag hittar massor av saker som jag “brottas med” i livet och som jag nu ska ta tag i och se till att ändra min egen inställning till och attrahera in det jag verkligen vill ha i mitt liv!
    Önskar och sänder allt ljus till dig Irina! Det känns som en högre mening att jag hittade hit precis när jag behövde det som bäst! Tack! :)

  12. Villket bra inlägg, vad du är duktig på att skriva!
    Skönt med lite inspiration såhär en söndagskväll :-)

  13. Lena: Välkommen hit! Vad kul att inspirationen började flöda.

    Kom ihåg att vi önskar oss allting vi önskar oss av endast en orsak: vi tror att det får oss att må bättre. Därför finns det ingen orsak att inte börja må bättre nu med en gång – vilket dessutom medför att det vi önskar oss dyker upp på ett enkelt och behagligt sätt. Det bästa i läran om attraktionslagen är logiken… :-)

    Panki: Tack! :-)

  14. Men WOW! Har inte sett “före”-bilderna innan….hatten av Irina. MYCKET bra svar också – du är grym!!!

  15. De där bilderna påminner mig att ALLT är möjligt varje gång jag ser dem. När jag dessutom mins hur lite “svett & tårar” som krävdes och hur fort förändringen skedde blir jag på ännu bättre humör. Min vikt var 00-talets största issue för mig och nu när jag har bevisat för mig själv att jag kan tillåta tom. så här stor önskningar att spela ut sig i verkligheten kommer jag aldrig att tvivla på något annat jag vill uppleva. I can have it all! :-)

  16. Tycker det är ganska roligt hur jag inte alls minns att du såg ut sådär som på bilderna!
    Och tillika kommer jag ihåg hur trevligt det var med min sista graviditet där jag gick upp knappa 2kg men 3dagar efter förlossningen hade bort 10kg…and still going down…men sakta!

  17. Min nuvarande skepnad är kanske så dominant att den radera det förflutna. ;-)

    Stryk “men sakta” från din berättelse så kommer det att gå mycket bättre.

  18. suverän inlägg och bilderna!

    du har rätt när du påpekar att negativa tankar=stress=felaktiga val=metabolism som jobbar mot din uppfattning vad är en perfekt figur..

    P.S: viktbalans är inte bara hälsosam kost…hälsosamma kalorier är fortfarande KALORIER:-))

  19. Jag är tjejen som har skrivit brevet!
    Tack Irina för svaret!
    <3

  20. Wikky: Right back att ya, dear! Du är ursnygg i dina YouTube -klipp. Ser fram emot att du dyker upp här i stan snart.

    Timglaset: My pleasure. Det blev några tryckfel när du skrev in användarnamnet i kommentarfältet men jag förstod vad det skulle stå. :-)

    Många kramar & skål för framgångarna! Du kommer snart att märka vilket roligt äventyr du har gett dig in på.

  21. När man läser en sån sak första gången, att man ska tänka sig smal, så låter det helt vansinnigt men ju mer man tänker på det ju mer logiskt blir det. Jag har alltid gått en del upp och ner i vikt genom åren, allt ifrån 48 till 62 och sen ner på 55 för att nu ligga på 60. Inte så mycket i sammanhanget till 170 cm men för mycket för att jag ska gilla det, och det är ju det enda som räknas.
    Så sen 2 veckor tillbaka så har jag intalat mig själv att jag väger 55 kg och har 36 i kläder, och det kommer jag att ha genom hela livet.
    Och ta mig tusan; magen krymper för varje dag! Inte så att jag rasar i vikt men helt klart, ner går jag lite mer för varje dag.
    Och inte bara det, med min nya inställning så vill jag komma igång med min yoga som jag la ner för 2 1/2 år sen, första passet i kväll…
    och jag äter det som jag tidigare förbjöd mig själv, men bara lite för jag vill inte ens ha mycket.
    Lustigt. Och mäktigt.

  22. Optimistiska förväntningar leder till fler tankar & idéer i samma goda banor. Som därefter leder till gynnsam, inspirerad handling.

    Men inte nog med det – när man slappnar av tillåts även cellerna göra sitt jobb ordentligt. Ämnesomsättningen reagerar på ens mentala tillstånd och därför balanserar kroppen alltid tillbaka sig till perfektion så fort man slutar sabotera den med oro, tvivel och rädsla. Jag märker jättestor skillnad under olika humörperioder. När jag mår toppen håller jag vikten utan problem, även om det slinker ner en glass – eller tre. Är jag stressad eller orolig över något, då reagerar midjan som om man hade skickat ner en hel flodhäst…

  23. Hej Irina!

    Jättebra sida du har. Det är andra gången jag “halkat in” på den. ;-) Bilderna är också suveräna! ♥
    Jag funderar lite kring anorexi och tankens kraft. Du skriver “Det som står mellan dig och den nya kroppen är din helhjärtade fokusering på ”jag är fet”. En smal människa tänker inte så och därför är du inte smal.” Jag har personer i min närhet, särskilt en kvinna som är jättesmal, men som ändå tycker hon är tjock. Hur går det ihop med attraktionslagen?

  24. Vad kul att trivs. Välkommen! :-)

    Som svar på din fråga: det spelar ingen roll vilka ord man använder, det är känslan bakom orden som utgör ens attraktionspunkt.

    Anorexi är ett utmärkt exempel på att det inte går att kompensera för osynkroniserade tankar genom handling. Den dominerande känslan hos en anorektiker är maktlöshet, hon är övertygad om att andra människor och specifika omständigheter står mellan henne och hennes välmående samtidigt som hon märker att dessa inte går att kontrollera och förändra hur som helst. Lösningen blir då att ta kontrollen över den enda externa faktor som verkar stå i hennes makt, vikten. Kalorierna och siffrorna på vågen blir en fokuseringspunkt som ger den efterlängtade “kontrollkicken” varje gång hon lyckas påverka dem.

    Problemet är att alla handlingar personen utför sker utifrån ett starkt motstånd till något (man kämpar mot något istället för att lockas fram av det man önskar) och resultatet blir därmed lika dåligt. Oberoende av hur mycket vikten minskar och hur få kalorier hon lyckas klara sig på kvarstår känslan av maktlöshet, något hon försöker kompensera genom att “jobba” ännu hårdare. Men oberoende av hur ihärdigt hon anstränger sig blir hon aldrig nöjd – därför att det inte är fetma hon kämpar emot, hon kämpar mot maktlösheten (som i enlighet med attraktionslagen expanderar i samma proportion som man fokuserar på den).

    Enda sättet att hitta balans är att hitta känsloläget av balans med hjälp av sina tankar. Impulser till handlingar som sker utifrån den känslan leder till välmående både fysiskt och psykiskt.

Kommentarfunktionen är avstängd.