Erkänn att ni älskar succéhistorier lika mycket som jag! :) Här kommer ytterligare en. Jag publicerar hela grejen från början så att ni får lite bakgrundsinfo:
GM: Tänkte på en sak… det här med hur man får rätt saker att hända genom att manifestera tanken. Ibland tänker jag en väldigt snabb tanke ”önskar att jag var sjuk idag så jag slapp gå till jobbet” direkt efteråt så tar jag tillbaks det igen för vem vill vara sjuk. Om man tänker det för mycket så blir man sjuk – not. För precis som du skriver så har man ju inte manifesterat det inom sig själv. Det är liksom inte på riktigt och då blir man inte sjuk heller. I alla fall inte just då.
Jag: Du jobbar för hårt. Och då syftar jag på att du försöker hitta på hur det du önskar dig (trevligare saker att göra på dagarna) ska bli till. Utifrån den attityden kommer du bara på lösningar som är ”ur askan i elden”-aktiga. Du försöker välja mellan att uthärda ett otrevligt jobb och att bli sjuk! Som du märker är dessa alternativ känslomässigt ganska lika varandra – och de enda du har tillgång till just nu.
Låt attraktionslagen göra jobbet och var själv den som anger tonen. Anger tonen betyder att du ställer in dig på det humör (attityd, sinnesläge, tankebanor…) som du tror att bättre lösningar än de ovannämnda matchar. Använd dig av vilken ursäkt som helst för att må bättre. Kolla därefter vilka idéer, omständigheter, människor och möjligheter som börjar dyka upp. Utan att du har ”gjort” något!
Att du inte blir sjuk bara av tanken ”jag önskar att jag blev sjuk” beror på att du inte kommunicerar genom ord, du kommunicerar genom din vibration. Din avsikt är inte att vara sjuk. Din avsikt är att vara hemma från jobbet. Och universum är smartare än du tror. ;)
Jag önskar dig en riktigt trevlig fortsättning på veckan, blingad med en massa små överraskningar som breddar leendet. Have fun!
PS. Sjukdom är en fysisk förlängning av mentalt obehag som man inte gjort något åt att söka lättnad från. Man behöver alltså inte tänka på just sjukdomar för att bli sjuk – vilka negativa tankebanor som helst resulterar i smärta, först känslomässig och därefter kroppslig. Hälsa = det normala tillstånd som råder om man inte blockerar det. Ungefär som att man tillfälligt bryter vattenflödet genom att placera ett hinder i vägen.
GM: Ja du har rätt i att jag jobbar för hårt. Men jag vet liksom inget annat sätt. Jag har jobbat hårt i hela mitt liv. Jobbat med att hitta rätt situationer där jag kan vara glad.
När jag inte ville vara singel mer så såg jag till att träffa så många män som möjligt, såg till att vara på platser där män fanns etc och hittade så klart ingen som matchade mig på riktigt. När jag sen slappnade av, lät bli att leta och skrev ner en lista på vilken sorts egenskaper han skulle ha, som matchade mina önskningar så dök han upp utan förvarning. Men han bodde 15 mil från mig och var inte direkt flyttbar så jag höll på att släppa honom redan innan det hade startat eftersom det blev komplicerat. Som tur var så var han mer på än vad jag var och nu är vi gifta.
Men jag vet inte hur jag ska få jobbet att bli på samma sätt? Jag förstår att jag jobbar för hårt på förändring men har så svårt att låta bli eftersom det tycks vara det enda sätt jag kan. Jag läser dina spalter och råd men det går ändå inte hem hos mig. Jag jobbar för hårt på det också, antar jag? Men det känns ändå som att jag måste hjälpa till lite på traven annars händer inget.
Jag: Du hjälper till genom att sluta ”hjälpa till”. Det är inte du som ska hitta lösningarna, det är lösningarna som ska hitta dig. Så länge du vägrar släppa kontrollen kan du inte uppleva hur allt ordnar sig. Det är som att försöka lära sig simma utan att våga lita på att vattnet bär upp en – man försöker ”hjälpa till” genom att fläkta runt med armar och ben med utmattning som enda resultat.
Ok, hur gör man då? Det effektivaste är att sluta tänka på problemämnet helt och hållet. Men det funkar ju inte alls om man dagligen kommer i kontakt med sånt som påminner om det. Därför tar man till metod nummer två:
Försök vara så odetaljerad som möjligt när du tänker på ämnet jobb & inkomstkälla. Ingen förväntar sig att du ska tänka tanken ”allt är fantastiskt och jag ser regnbågen varje dag” men ta en titt på de här två uttalandena:
Alternativ 1: Chefens kommentar om mina förseningar var så otroligt orättvis att jag bara vill krypa ihop i fosterställning och lipa. Det är så j-la fel att jag står ut med det här, lönen räcker knappt till det nödvändigaste och människorna jag måste jobba med får sömnkoma att låta lockande. Och på tal om dem, Bettan vid bordet bredvid borde verkligen inte spruta sådär mycket parfym på sig, man kvävs ju… om man inte har hunnit frysa ihjäl innan – för naturligtvis är det något fel på dörren nu igen. Nu när jag inte ens har några fler semesterdagar att ta ut. Herregud, varför kommer jag inte på något sätt att slippa allt det här? Jag står inte ut längre. Bla bla bla…
Alternativ 2: Mitt jobb kunde vara trevligare.
Känner du hur mycket lättnad det finns i att bli mer GENERELL?
En liiiten gnutta mer lättnad (= mindre tankefajt) ger stooor skillnad i det som följer därpå. Testa.
Alla människor (även jag) har något ämne som de tycker att är besvärligare än andra. Tack och lov för det, föreställ dig hur mycket intensivare man upplever framgången när man äntligen ”ger upp” och hela härligheten man blockat brakar ner över en. ;)
Jep, det här är välbekant för oss alla. Det ÄR svårt att slita uppmärksamheten från något viktigt i ens liv och som inte funkar perfekt. Man vill istället GÖRA något åt saken, men man vet inte VAD (därför att man ännu är i problemläget). Och ju mer man inte vet vad man ska göra desto mer frustrerad blir man. Och ju sämre humöret blir, desto längre bort från lösningen är man. Det enda man kan, och ska, göra är att bestämma sig för att man vill må bra NU, utan att något behöver förändra sig. Man bara släpper hela grejen och hittar vilket annat sätt som helst att må bättre på. Mer info här.
Och då… hör och häpna hehe… börjar den där ”svåra” delen av ens liv självmant lägga sig i linje med ens nya humör och attityd. HELT UTAN ENS ”HJÄLP”! För det var aldrig vad som krävdes. Vad som krävdes var att man själv blev en matchande komponent till det man ville vara en del av. All handling som eventuellt behövs när man väl hittat rätt attityd känns rolig, naturlig och spännande. Den exakta motsatsen till ens tidigare mödor som bottnade i missnöje, otålighet och frustration – känslor som indikerar att man inte är synkroniserad med det man önskar vara en del av.
Omsatt i konkret livserfarenhet låter det som i feedbacken jag fick igår:
GM: Jag har skrivit här förut och varit lite frustrerad och otålig ang. mitt jobb. Men nu har jag verkligen hållt mig på gott humör och bara slappnat av vad gäller jobbet. Släppt alla olustighetskänslor över att jag inte trivs och att jag har tråkigt. Släppt mina egna krav på att hitta nåt annat att göra. Låtit chefens dåliga humör åka rakt förbi mig och varit min egen chef ett tag. Jag har verkligen slappnat av vad gäller jobb-tankar. Vissa dagar har det ändå känts som om det inte funkar och då har en bil med reg, nr LOA dykt upp. Ett tag senare har jag misströstat lite och då har en annan bil med LOA parkerat sidan om min bil. Detta har hänt med tre olika bilar i höst.
Gissa vad som händer… jag har fått frågan om jag vill vikariera för min chef 3,5 månad när han är sjukskriven. Jag blir vd för hela företaget!!!!!
Say no more…
Sorry, I just have to. GRATTIS! :D Vilken härlig upplevelse! Och det här är bara början, som du redan vet. Ha det riktigt kul på toppen och kom ihåg att du framförallt är chef över ditt eget liv. Fortsätt överlåta det tunga jobbet till attraktionslagen så kommer du att upptäcka allt fler fantastiska privilegier din höga ”befattning” inkluderar.
Hej! Detta inlägget om att släppa taget om det som inte fungerar…tex jobbrelaterade problem är såå synkat med vad jag själv går igenom just nu! Får liksom bekräftat att jag gör rätt genom att läsa inlägget här. Även jag har nu släppt det som inte kännts bra under flera år egentligen..mitt jobb. Nu fick det vara nog. På måndag ska jag säga upp mig UTAN att ha något annat jobb att gå till! Det klart läskigaste och modigaste jag gjort! Jag har nu släppt alla rädslor för det okända och tänker att det får bli som det blir, det får bli bättre nu!..jag känner mig lugnare nu, ångesten har släppt taget om mig och jag överlämnar mig och tillåter att universum hjälper mig till ett gladare och mer tillfredsställande liv. Jag delegerar grovjobbet som du skrev Irina! Härligt och underbart att man kan göra så! Jag hoppas det fungerar!!….En stor vändpunkt i mitt liv och jag är faktiskt nyfiken på vad som kommer dyka upp! Konstigt att man känna sig lugn mitt i något som annars kan betecknas som en kris…. fast egentligen är det ju bara tecken på att jag gjort/gör det som är rätt för mig.
Idag ska jag njuta av lugnet, ta hand om mig, må bra, ta emot kärlek, omtanke, stöd, se positivt och hoppfullt på vad som komma skall, ha tillit till att allt ordnar sig, vara nyfiken, känna hopp, glädje och inspiration. May the force be with me, and you too!,,
Christina
Oops, läste mitt inlägg och måste genast göra en korrigering! ..”det klart läskigaste jag gjort”….Så tänkte jag innan jag kom fram till mitt beslut om att säga upp mig! Nu känns det inte längre så, nu känns det lugnt och rätt. Så ska det va!
Kram på er:-)
Fick tårar i ögonen av lättnad av det här inlägget. Såklart i precis exakt rätt tid, precis vad jag behöver läsa. Insåg idag att genom att krångla till det och försöka vara ”svår” (och inte på ett roligt/sexigt sätt) trycker jag bort världens finaste kille. Detta för att jag inte vill vara för ”på” trots att magkänslan säger PIRR när jag är nära/i enlighet. Puss!
Älskar inlägget! Underbar inspirationsboost! Grattis! Älskar att läsa om succéhistorier och det får åtminstone mig att slappna av lite i det jag håller på med och hjälpa mig att känna tillit!
Rysningar! Gav otrolig inspiration. Höjer min vibraton så fort jag går in på din blogg, tack för härlig läsning!
Massa kärlek till dig Irina!!!! <3 <3 <3 Fasen vad du är grym!! :D
Jag trycker på gilla-knappen för det här fantastiska inlägget! :-)
så himla bra inlägg! jag läste det i helgen och blev inspirerad att testa samma sak med mitt jobb, att zooma ut lite och fokusera på att må så som jag vill oavsett omständigheterna, och nyss så ringde dom från jobbet och sa att jag fick vara ledig idag om jag ville för det var så lugnt, något som aldrig någonsin hänt tidigare och som passade jättebra just idag, det känns helt klart som en hint om att jag är på rätt väg:) tack snälla för inspirationen! kram
Hej!
Jag vet inte om du svarar på kommentarer nu och jag vill inte vara ett troll. Kanske går det här in under det du inte vill ha och i så fall är jag helt säker på att du ignorerar den :o) Min förvirring är dock så stor just nu att jag inte kan hitta rätt så jag chansar med en fråga iallafall. Känner ett stort behov av att kunna rikta min fokusering och framförallt hitta den!
Är en drygt 40-årig 4-barnsmamma med de äldsta i tonåren som i många år känt att jag inte är helt rätt yrkesmässigt. Utbildningen för tio år sedan kändes bra och enligt kartläggningar karriärsmässigt är jag inom rätt gebit men jag känner mig inte alls rätt ute vad gäller arbetsplats. Vet att jag har fallenhet för yrket men den fallenheten kan ju även appliceras på vad som helst i samhället och i livet.
Var så nere i skorna ett tag att jag kände att jag gav upp, rättade mig i leden och blev nedstämd. Sen bestämde jag mig för en förändring och det kom en föreläsning, en blogg, en blogg till, en bok med inriktning som dina guider, coachning och pepp som äntligen tog tag i mig. Bestämde mig för att göra mig glad och har lyckas med det i min fritidssysselsättning.
Läser och läser och försöker skapa nya tankar, nya förhållningssätt. Det går trögt framåt men ändå framåt. Nu har tankar kring mitt jobb dykt upp och jag vet så starkt inom mig att något behöver förändras, jag behöver utveckling men jag kan inte hitta mitt ”varför”. Jag har så otroligt svårt att hitta VAD det är jag ska göra men jag har en otroligt stark känsla ATT jag ska göra något annat. Jag är på fel plats.
Frustrationen är stor och hur jag än bär mig åt så får jag inga indikationer. Försöker att slappna av, tänker tankar som ”jag vet att mitt drömjobb dyker upp” etc. Får härliga känslor i kroppen och jag har en vision om hur jag jobbar hemifrån delvis och någon annanstans delvis, reser kanske och den känslan är oslagbar. Men med VAD?
Om jag berättar om just den visionen för andra så kommer frågan direkt ”men vad jobbar du med då?” eller ”.. och var hittar du ett sånt jobb?”. Jag kan ju inte svara på det och direkt slår det negativa till… nej, det är klart att ett SÅNT jobb inte finns, dessutom inte med en bra lön. Herregud, vilken utopi och DET ska jag drömma om? Waste of time… eller?
Jag vet bara att DET är mitt drömjobb, DET sättet att jobba och att sedan få åka ut och känna att människor efterfrågar mig, ser mig och min kunskap. Jag får bara inte fatt i mer än så. Kommer inte längre.
Ger jag upp för lätt? Tänker för mycket/för lite?
Läser din blogg dagligen och är så glad att jag hittat hit. Vet att jag är på rätt väg för mycket annat gott har hänt sedan min inställning förändrats och jag vet att jag aldrig kan gå tillbaka.
Tack!
/Ann-Mari
.. och så hittade jag inlägget som gav mig bomull i magen…
Har precis läst dina guider: ”Orientering à la attraktionslagen” och ”Hur ignorerar jag en trist arbetsplats” och inser att jag ju kan göra något. Att känslan nog visst är något att gå på oavsett om jag kan definiera yrket eller inte.. Kan det stämma?
Jag hoppas det och tar det till mig i själ och hjärta.
Fortsätter jobba….
Tack för inspiration och goda ord.
Sluta blanda in andra i din omanifesterade verklighet! Du är den ENDA som kan uppfatta den (i form av ”den härliga känslan i kroppen”). I stället för att hålla fast vid och vägledas av det enda bevis du behöver (en härlig känsla) låter du dig influeras av andra, människor som inte har någon som helst insyn i personen du har utvecklats till (därför att de enbart förlitar sig på sina fysiska sinnen och inte vet var allt som är fysiskt har sin början). Du släpper därmed visionen av ditt riktiga jag (den med ett roligt jobb), blir ”realistisk” och börjar må dåligt = indikatorn på att du inte längre är en matchande komponent till alla idéer, omständigheter, människor osv. som väntar på att få din uppmärksamhet och ta dig närmare önskejobbet.
Släpp frågan VAD och frossa i det du redan vet: att du ska göra något kul och att detaljerna dyker upp snart därför att du REDAN HAR KUL (eftersom du tänker på hur kul du ska ha det). Känslan är den första manifesteringen! Håller du kvar den kommer mer fysiskt påtagliga bevis att dyka upp.
Ta också och lyssna på Melodys senaste & have a happy life! :)
Tack Irina!
Ditt svar gjorde min dag och jag svävar fortfarande. Du gav mig en stor puff i ryggen och en ordentlig spark i baken. Klart jag kan! Klart att jag kan må bra! Klart att jag kan känna glädje, jag behöver bara välja rätt!
Det är inte en lätt process men den går framåt. Att bryta mönster hos mig själv är det svåraste jag gjort men jag vet att jag är inne på rätt linje, jag kan om jag vill.
Önskar dig en fin vinter, trots kylan, och en ännu bättre vår!
♥
Hej! :) Intressant blogg ! :)
Jag har skrivit en recention på min blogg om en bok som också handlar om attraktionslagen. Du hittar den här :)
http://miassecrets.blogg.se/2014/june/bokrecention-attraktionslagen-sa-far-du-den-att-verka-till-din-fordel.html
Tänkte bara berätta hur det gick sen… Vikariatet som VD förlängdes när förre VD:n till slut valde att sluta sin tjänst (tack och lov tyckte de flesta). Sen annonserades tjänsten ut och jag var en av 5 som styrelsen kunde tänka sig att anställa. Det blev inte jag men som jag uppfattade var jag god tvåa. Först blev jag jättebesviken men jag förstår nu att universum har nåt annat uppdrag för mig. Vet inte vad ännu :-) Idag är jag glad och nöjd att jag jobbar med min gamla tjänst som ekonomichef istället.
Men så mycket positiv feedback jag fick under det året jag var VD och så kul jag hade. Visserligen fick jag sköta båda jobben samtidigt så jag jobbade jättemycket och tänkte på jobbet jämt, men såååå roligt. Glädjen sitter faktiskt kvar lite fortfarande efter 3 månader och den extra lönen jag fick finns kvar på banken som en backup. Jag har också fått mycket kred från min nya VD hur proffsigt jag lämnade över till honom.
Nu försöker jag landa lite och hitta tillbaka till den mood som jag hade innan jag jobbade som VD. Ser inga LOA-registrerade bilar men njuter av tillvaron. Tricket för mig är att jag ska hålla mig sysselsatt på jobbet och kunna känna att jag fortfarande gör ett bra jobb. Igår såg jag en bil med ”KUL” på reg.skylten (skrattar) ledstjärnan för 2015.
Många kramar från GM
Haha, KUL låter definitivt lovande. Happy 2015! :)