Konsten att vara en optimist

Fick följande kommentar av snälla Helena häromdagen. Tack, den värmer! :)

Helena: Det jag ÄLSKAR med dig är att du i slutändan ändå väljer att fokusera på det positiva i situationen! A och O om man vill få ut något av sitt liv! Heja! :D

Först och främst vill jag påpeka att jag är en realistisk optimist, inte en sån där Pollyanna -typ som trallar sig igenom en rotbehandling och skrattar beskedligt när äckelfyllot i bussen frågar om hon vill se honom naken. Jag ser problem (fast jag använder hellre uttrycket ”utrymme för förbättring”) till höger och vänster och skulle dö av tristess om livet var perfekt och händelselöst. Men det finns ett säkert tecken på att jag ändå är en äkta, obotlig optimist. För mig är välmående en norm. I mitt liv är allehanda otrevligheter enbart parenteser och dyker bara upp för att det goda ska smaka godare. Och kanske för att jag lär mig nya saker mycket effektivare när det är kris. ;)

Ärligt talat förstår jag mig inte riktigt på andra sätt att leva än lyckligt. För om man inte är i full färd med att finslipa sitt liv till (utopistisk) perfektion och samtidigt njuta av processen, vad är det då för idé med alltihop? Det finns egentligen bara tre alternativ:

1. Fixa sina problem
2. Ändra attityd och ta ut mesta möjliga av den situation man befinner sig i
3. Kasta sig utför ett stup

En negativ tanke får aldrig sluta med punkt, den måste efterföljas av något positivt. Att leka offer och klaga sig igenom tillvaron är höjden av idioti för exakt vem är det man försöker manipulera med sina krokodiltårar? Gud? Give me a break! Vi kan ge upp kontrollen över våra liv men vi kan aldrig ge ifrån oss ansvaret. Och då är det ju ingen idé att ge upp kontrollen heller, förstår ni logiken?

Enda situationen där gnäll accepteras är när man är i färd med att åtgärda problemet och tycker att det känns tungt (som när man powerwalkar den 26:e kilometern till exempel…). DÅ har man förtjänat rätten att klaga, kom bara ihåg att sånt inte är särskilt nyttigt i längden eftersom det bara bekräftar att det tunga är jättetungt… Men ibland kan man inte låta bli, så nolltolerans är orealistisk.

Och på tal om det, ni kanske minns att jag igår kände mig som ”en gravid flodhäst pga. av allt crap jag åt i helgen”. Ha ha, det lät ju lite negativt… Vet ni vad nästa tanke var? Jo, tacksamhet över att jag vet exakt hur jag ska gå ner i vikt och att jag dessutom tycker att det är en jätteskön känsla att lyckas med det. Och sen… sen började en massa bilder av mig i snygga kläder bombardera hjärnan – hela vägen runt stan, 10 km totalt. :)

Vad lär vi oss då av detta?

Jag är en stor anhängare av attraktionslagen, och har följt den instinktivt redan innan jag blev medveten om dess existens genom boken ”The Secret”. I ett nötskal handlar den om att man skapar sin egen verklighet genom att projicera sina känslor på omvärlden (ens verklighet är alltså subjektiv) och att man får mer av det man redan har eftersom varje energifrekvens ger en tillgång till allt som matchar den. Kärlek attraherar mer kärlek, pengar attraherar mer pengar och framgång attraherar mer framgång… och tvärtom, man kan lätt som en plätt sabotera allt genom negativa tankar om man väljer att känna sig oälskad, fattig och misslyckad.

Observera ordet väljer. Vår hjärna går att programmera och om man börjar bete sig som den person man önskar att man var händer något magiskt. Plötsligt dyker det upp omständigheter som driver en närmare och närmare denna sinnesbild. Därför blir hypokondriker till slut sjuka på riktigt och svartsjuka tjejer utsatta för precis den otrohet de var så livrädda för. What you fear, you create. Men attraktionslagen funkar också åt andra hållet (det positiva) och jag kan lova att det är tusen gånger roligare!

Det allra svåraste är att inte begränsa sina möjligheter. Jag tror att det ligger mycket i teorin om subjektiv verklighet och gillar speciellt exemplet som finns här (försök hänga med nu).

What happens when people put out conflicting intentions, like two people intending to get the same promotion when only one position is available?

Since you’re the only intender, this is entirely an internal conflict — within YOU. You’re holding the thought (the intention) for both people to want the same position. But you’re also thinking (intending) that only one can get it. So you’re intending competition. This whole situation is your creation. You believe in competition, so that’s what you manifest. Maybe you have some beliefs (thoughts and intentions) about who will get the promotion, in which case your expectations will manifest. But you may have a higher order belief that life is random, unfair, uncertain, etc., so in that case you may manifest a surprise because that’s what you’re intending.

Förstår ni? Den enda utmaningen är att få sig själv att tro tillräckligt mycket på det man önskar sig.

Tja, nu vet ni hur det funkar för mig. Finns såklart hur mycket som helst som jag kan förbättra men det är bara kul, man måste ju ha något att se fram emot. En sak är däremot säker, det är tusen gånger enklare att uppehålla denna livsstil om man omger sig med positiva människor som inspirerar och triggar en genom sin goda energi. Därför är jag extra tacksam för mina underbara vänner och familj – ♥ u!

Nu är jag nyfiken på er. Vad är ert recept på ett lyckligt liv? :)