Hej Irina! Jag har precis sett filmen ”The Secret ” och hörde talas om attraktionslagen för första gången. Jag tycker det låter häftigt men svårt på samma gång. Min fråga är då: om man nu önskat sig och så men samtidigt så tvekar man eller man kommer in i den perioden då man ger upp. Jag undrar är de fel och tänka ena stunden det är bara strunt, det kommer aldrig att funka men nästa sekund känna jag har den saken? Man tänker ju negativt då men sen dyker den positiva tanken upp, är de fel då?
Svar: Försök koka upp vatten genom att vrida värmen av och på hela tiden. Gick det bra? Samma princip här – man behöver inte tänka på det man önskar sig hela tiden men när man gör bör man utveckla en konsekvent positiv känsla inför det. T. ex. så här. Du kan inte manifestera något som du inte befinner dig i vibrationsharmoni med. Det skulle vara som att ställa in frekvensen för Mix Megapol i radion och undra varför man inte hör NRJ.
Kom ihåg att du inte bara manifesterar din fysiska omgivning när du avsiktligt försöker göra det – du manifesterar hela tiden. Allt det du ser och upplever nu är resultatet av sånt du har fokuserat på tidigare. Om du är nöjd ska du fortsätta fokusera på det du kallar verklighet. Vill du uppleva något annat ska du vända bort fokus från de icke-önskvärda elementen och istället förflytta det till sånt du vill ha.
Observera också att varje ämne består av två sidor – närvaron av det och frånvaron av det. När du t. ex. tänker på ämnet pengar kan du göra det genom att fokusera på allt som representerar att du inte har dem eller fokusera på sånt som får dig att känna dig rik – allt beroende på om du vill manifestera fortsatt avsaknad av pengar eller om du vill ha mer såna.
Grundidén med avsiktligt skapande är inte att man ska tvinga fram saker på det sätt vi nu tror att man måste utan tvärtom, att slappna av och sluta blocka det positiva energiflödet. Man skapar med tanken och njuter med handling – inte tvärtom. När man önskar sig något börjar man alltså med att ställa om sina tankar så att de framkallar positiva känslor inför önskemålet. Därefter känns den eventuella handling som behövs från ens sida lustfylld, logisk och enkel.
Jag rekommenderar att du läser boken Attraktionslagen av Esther och Jerry Hicks. Den är mycket tydligare än ”The Secret” och är min absoluta favorit i bokhyllan. Lycka till!
Tack för en inspirerande blogg och för att du delar med dig. Ska genast beställa boken ”Attraktionslagen”.
Ha en fin dag!
Enjoy! :-) Är minst lika kul att svara på frågor och dela med sig av det man lär sig.
Hej! Jag vet inte om du hinner svara på fler frågor? Men jag skriver av mig lite iallafall. Och blir himla glad om du hinner svara :)
Iallafall…
För några dagar sedan hittade jag din blogg och blev jätteglad och kände hopp igen över den situation jag lever i! Att jag kunde göra något åt den..? Men det svåra är att hitta insprationen helt själv. Alltså utan andra som gör en på bra humör!
För det är det som är problemet! Jag har ingen vän/vänner! Jag har haft en god vän från och till i flera år. Men varje år kommer det en bomb och vi blir ovänner… Allt kommer till ytan och jag är den ”svaga” som blir ensam och ledsen, medans hon har jättemånga andra bra vänner. Men bland dom har jag aldrig matchat in, eller det är ingen som bjudit med mig i det ”gänget” även om jag velat. Hon har hävdat att det liksom är hennes vänner och att jag får vårda mina egna kontakter.
Ibland försöker jag göra ngt åt saken och höra av mig till bekanta. Jag hör om hon vill fika eller ta en promenad… Men får oftast ett nej eller inget svar alls.
Jag vet att jag är en social tjej och har lätt för att prata med nya människor och är trevlig. Jag gillar att ha folk i min närvaro, samtidigt som jag kan njuta av min eget sällskap också. Men det finns en skillnad där… Hellre ensam frivilligt än ensam ofrivilligt!
Jag försöker njuta och ta dagen som den ”är”. Men får ingen inspiration från nånstans. Hade varit enklare om man känt sig behövd av någon. Säkert där jag sätter mitt eget värde också?
Hur ska jag attrahera nya vänner i mitt liv för att det ska bli rikare och värt att leva?
Mvh Sara
Jag glömde säga min ålder! Jag är 27 år. Om det är till nån nytta :)
Va kul att du trivs här. :-) Hinner skriva ett kort svar. Here it comes:
Stryk allt i ditt brev ovan utom följande: ”jag är en social tjej och har lätt för att prata med nya människor och är trevlig. Jag gillar att ha folk i min närvaro, samtidigt som jag kan njuta av min eget sällskap också.” DET HÄR ÄR DU!
Din uppgift är att leva dig in i den person du vill vara, inte att vara objektiv, lista precis allt som har hänt och därmed hålla även de oönskade delarna aktiva. Spelar ingen roll hur ”sant” det är att telefonen inte ringer – allting du fokuserar konsekvent på blir sant. Så om du bara kan bortse från att inventera bristerna under en tid och istället vänja dig vid din önskade identitet rent teoretiskt, då kommer situationer som motsvarar den person du anser att du är att spela ut sig i verkligheten också.
Frågan är nu följande: vilket är det enklaste sättet för dig att känna känslan av dig själv inklusive vänskap, närhet och andras uppmärksamhet? Genom att avnjuta varenda älskvärd detalj i de relationer som redan finns! Välj vem som helst (tom. en förälder duger) och träffa personen när du är på utmärkt humör och inställd på att ha maximalt kul. Ignorera saker som att ni kanske inte har så mycket gemensamt och koncentrera dig på att få ut maximal glädje på den nivå som är gemensam för er båda. (Ditt framtida umgänge kommer naturligtvis att vara av bättre ”kvalitet”, så var inte orolig för att behöva leva med mindre än du önskat dig.) Tankefrossa i hur kul det är med mer liv och rörelse på det sociala planet. Hela idén är att låta tidigare erfarenheter av ensamhet blekna bort och istället bli van vid att behovet av underhållning blir tillfredsställt enkelt och självklart.
Måste fortsätta tillbaka ut i solen nu, men hoppas att idén bakom de här raderna framgick. Lycka till! :-)
Hej!
Jag brukar läsa din blogg och gillar den mycket! Jag har två frågor som jag hoppas få svar på! Jag har ett bra jobb som jag trivs med men jag skulle vilja ha högre lön, mer fritid och arbeta mindre. Så jag har tänkt på allt jag gillar på mitt jobb och verkligen njutit av det (allt från min chef, mina arbetsuppgifter, mina arbetstider mm). Och vad hände? Jo, jag blev uppringd av ett företag som hade fått tips om mig via en bekant och de erbjöd mig ett jobb med högre lön. Jobbet skulle innebära längre arbetsdagar och inte vara lika kreativt och roligt som mitt nuvarande, så jag tackade nej, för det kändes inte som om det var exakt det jag önskade mig. Men nu har jag börjat fundera, tänk om det var mitt drömjobb ändå? Hur vet man om det är en knuff från Universum? Det kom ju till mig utan att jag behövde lyfta ett finger…
Jag har en fråga till om hälsa. Olika besvär (migrän, värk, kramper, illamående, yrsel mm) med min kropp började komma under period då jag grälade länge med en vän (ca 1 år eller mer) som anklagade mig för massa saker som jag inte hade gjort. Det var en obehaglig tid och vi umgås inte idag men stöter på varandra på stan ibland och stannar då och pratar om allmänna saker och då är det spänt mellan oss. Jag mår alltid dåligt när vi ses och det märks direkt i min kropp. Enligt attraktionslagen attraherar man sjukdom genom negativa tankar och känslor och det kan jag förstå. Därför undrar jag om du har tips på hur man kan distrahera sig från sina besvär och börja attrahera hälsa i stället? Det är svårt när man mår så dåligt att man inte kan tänka skönare tankar. När man kräks av smärta är det svårt att låta bli att tänka på något annat, om du förstår vad jag menar… Det känns lite som ett lotteri om dagen ska bli fylld med smärta och obehag eller om den ska bli bra. På något sätt har jag lättare med andra bitar, som t ex. jobb. Har du några tips?
Tack för en toppen blogg!
Maria
Hej,
tack för en mycket inspirerande sida! Vad klok du är! Tack för alla tips och lättförståeliga, utförliga svar!
Mitt dilemma är att ja för 1,5 år sedan separerade med mitt barns far. Jag valde då att flytta till annan stad, d.v.s. 8 mils bilfärd bort. Han startade då en vårdnadstvist. Utfallet av domen blev inte vad jag önskade. Jag står ej ut med tanken att mitt barn umgås med sin fars mor. Hon är inte sund på flera sätt. Tanken på att jag inte har någon kontroll då barnet är hos sin far tar sönder mig, även om jag kommit en bit på väg. Nu till min fråga. Min högsta önskan är att mitt barn ej umgås med faderns mor. Är det verkligen en möjlig önskan? Eller tänker jag fel??? Vore väldigt tacksam för din åsikt! Jag vill tro att allt är möjligt. Är livrädd att du ska säga att detta är omöjligt i och med att alla viljor; min, faderns och hans mors går isär. Vad gäller då det finns motstridiga viljor som i det här fallet? Är det den som lyckas förmedla sin önskan på det mest enhetliga sättet som får sin vilja igenom? Hoppas du kan hjälpa mig rätt i tankedjungeln… Jag vet inte var jag ska börja…
Mvh Lena
Hej på dig. :-) Din fråga handlar, precis som en annan jag har besvarat tidigare, om hur man ska förhålla sig till otrevliga personer man inte vill ha i sitt liv. Här hittar du den.
I ett nötskal: du kan inte kämpa emot någon (varken mentalt eller rent fysiskt) utan att den personen a) börjar utgöra allt större del av ditt liv och b) inte kan annat än motsvara varenda negativ åsikt du har om henne. I enlighet med attraktionslagen måste du få mer (mycket mer!) av det du förväntar dig och fokuserar på. Du kan alltså inte fortsätta som du gör nu utan att få allt mer bekräftelse på hur sanna dina farhågor är. Därefter observerar du det som händer, utbrister ”vad var det jag sa!!!”, kämpar emot ännu mer, får ännu mer bevis på hur god orsak du har att göra motstånd osv.
ELLER…
… så förstår du att INGEN ANNANS åsikt och vilja spelar någon roll för att du ska få uppleva precis det du vill – förutsatt att DU SJÄLV inte håller dig ifrån det genom att fokusera på motsatsen av din önskan. Ordet ”inte” är betydelselöst! När du tänker på att barnen inte ska umgås med farmor fokuserar du på ”barnen umgås med farmor”. DU håller ämnet aktivt, DU göder det med energi.
Dina två alternativ är följande: antingen fortsätter du tänka på ämnet och hittar en avslappnad inställning eller så drar du tillbaka all uppmärksamhet och fokuserar på vad som helst annat som ligger i linje med din önskan om att barnen har det bra. Så fort du hittar en avslappnad attityd och slutar försöka kontrollera sånt som står utanför din kontroll (dvs. precis varenda grej utom dina egna tankar) kommer allting i ditt liv att börja motsvara den sköna attityden.
Att man låter bli att peta runt i negativa tankar om andra människor gör man alltså inte för deras skull, man gör det av rent själviska skäl: för att inte själv hamna på samma frekvens och därmed få dem ”fastklibbade” vid sig.
Det är inte din uppgift (och dessutom omöjligt) att få andra att göra som du vill, din uppgift är att vara en matchande komponent till det du önskar uppleva – för att attraktionslagen ska kunna para ihop dig med dessa upplevelser. Vad vill du vara, en lämplig komponent till stress och oro eller en lämplig komponent till välmående?
Du har tack vare den nuvarande situationen världen bästa tillfället att genom konkret exempel demonstrera för dina barn hur livet funkar. När man mår dåligt och kämpar emot, då får man bara mer elände. När man låter bli att kontrollera omgivningen och månar om humöret, då flödar det goda in utan minsta ansträngning. :-)
Åh härliga Irina!
Du anar inte hur denna blogg påverkat mig! Till det bättre! ;) Jag känner mig gladare än på länge! Och det utan att ha försökt påverka yttre omständigeheter!
Tack för ditt svar! :-)
Maria: Det finns inte ett enda drömjobb därför att dina drömmar ständigt utvecklas, och förverkligas i samma takt som du låter dem. Man kan alltså inte ”missa tåget” eftersom det kommer ett nytt och ett nytt och ett nytt hela tiden. Nu när du har uppgraderat dina preferenser om drömjobbet kommer det att dyka upp ett som inkluderar lösningen på även dessa önskemål – så fort du släpper orostankar gällande det förra jobbet som dök upp. Haka aldrig upp dig på delar som fattas, ta istället loss all glädje från det som är bra. Då bromsar du inte upp ditt ”flyt” och är mottaglig för alla förbättringar som redan väntar. Du behöver INTE kompromissa, du får allting du önskar dig – men då måste du tro på det och njuta av vägen dit (som aldrig tar slut eftersom du ständigt uppgraderar dina önskemål). Livet = en kul process. :-)
Din andra fråga gäller hälsa. Fysiskt obehag är inget annat än en förlängning av emotionellt obehag som man valt att tolerera en längre tid (pga. av olika orsaker som man hävdar att var ”absolut värda att uppmärksammas och ältas” och ”helt omöjliga att ignorera / släppa”). Den fysiska förnimmelsen = förstärkt känsla. Låt bli att hålla kvar tankar som orsakar obehagliga känslor så kan inte dessa känslor eskalera till att förnimmas som fysiskt obehag.
Du slutar attrahera personer som anklagar dig så fort du slutar hålla vibrationen av sårbarhet aktiv inom dig. Du känner igen vilka tankar som orsakar den genom att dessa tankar omgående indikeras av känslan skuld, ansvar, rädsla, oro, önskan att vara till lags… och, just det, huvudvärk!
Om jag var du skulle jag:
1) inte stanna för att prata med en människa som känns obehaglig
2) öva mig tillbaka till sanningen om att andras åsikt gällande ditt värde, inklusive dina handlingar, inte är värt ett ruttet lingon och inte kan påverka ditt liv på något sätt så länge du inte håller kvar deras åsikter i huvudet och således aktiverar samma vibration inom dig (= vilket då börjar utgöra din attraktionspunkt och drar till dig bevis som bekräftar tankarna).
3) inser att personen som kritiserat dig bara kan se dig genom SITT filter, vilken helt klart är färgat av en massa tankar om hennes egen sårbarhet –> samtalet har aldrig handlat om dig så det är helt irrelevant. Finns inte ens något att förlåta. Just. Move. On.
OBS! Du behöver inte (och kan inte) bota dig. Du behöver bara låta bli att blockera ditt normala friska tillstånd så återvänder det automatiskt. Läs mer i denna kommentar.
Sara: You’ve got it. Mental frihet är förutsättningen för att ha kul. :-)
Hej Irina!
Tack för ditt svar! Jag trodde på något sätt att jag var tvungen att stanna och prata med min fd väninna, jag fick för mig att jag gjorde motstånd om jag försökte undvika henne. Båda varianter känns liksom obehgaliga.
Skönt att du förklarade att jag inte har ”missat tåget” med jobbet. Ska njuta av allt som är bra och släppa all oro.
Jag hoppas att hälsan börjar blomstra när jag släpper allt och bara tittar på de bitar i mitt liv som är bra.
Tack för en fin blogg!
Maria
Haha, jag måste bara kommentera på det här inlägget då jag satt och läste igenom dina diverse inlägg och hamnade just här, och på fem minuter så råkade jag beställa hem boken ”Attraktionslagen” utan att jag riktigt hann tänka igenom det…. Hade egentligen bara tänkt trycka upp kassan och beställningen men låta det vara tills vidare, men när jag gick till ”gå till köp” så var köpet gjort! Ha! Sedär, verkar som det var meningen att jag skulle ha den där boken kanske :) Snacka om sidospår, jag som precis fått en snilleblixt på en innovation jag tänkte slipa på, känner att din blogg kan vara till en viss förtjänst då jag de senaste dagarna grottat ner mig i negativa tankebanor men äntligen börjat vända på kursen och låta inspirationen och kreativiteten flöda igen!